En oönskad julklapp
Bok av Sara Molin
Diana vill inte lämna Tanzania och resa hem till det mörka kalla Sverige. Men hon klarar inte av att säga nej till sin mamma, och när hon dessutom får möjlighet att vikariera på akuten bestämmer hon sig för att resa hem för två månader.
Men ingenting blir som Diana föreställt sig. Hon får ett nära band med kollegorna, och det kommer fram att hon har en halvsyster på pappans sida.
Diana volentärarbetar i Tanzania och är inte jättepepp på att åka hem till mörka och kalla Sverige i två månader. Men hon har sagt nej till att fira jul med sin mamma så många år nu att hon känner sig tvungen att fara hem till Sollentuna. Dessutom har hon fått ett kort vikariat på akuten och kan passa på att tjäna in lite välbehövda pengar.
Två månader bara och sen tillbaka till Afrika där hon känner sig betydligt mer hemma.
Men tiden i Sverige blir inte som hon trott. Direkt knyter hon an till några av arbetskamraterna på akuten och som om inte det skulle vara nog så visar det sig att hon har en halvsyster som chockerande nog bor i samma stad.
Det blir med andra ord allt annat än den lugna jul som Diana varit inställd på.
Det finns många saker jag gillar med den här boken! Jag gillar detaljerna som får den att sticka ut från allt som är mainstream, som att de äter veganskt julbord på jobbet.
Jag gillar också hyllningen till vårdpersonalens arbete vars insatser och villkor ständigt måste belysas, vare sig det råder en pandemi eller ej.
Jag gillar också att detta är en historia om relationer i flera olika former och att fokus inte ligger på kärleksrelationer så som ofta är fallet i feelgood.
Här är det även relationer mellan vänner, kollegor, syskon och föräldrar. Det handlar om att våga knyta an till andra människor även om man riskerar att mista dem.
Och så gillar jag den djupare tanken i boken. Att livet handlar om att hitta sin plats i tillvaron, en plats där man helst ska trivas men i alla fall inte ständigt vilja fly ifrån.
Det handlar om ensamhet, utanförskap och samhörighet. Och lite handlar det förstås om julen också men inte så mycket att det stör att läsa den i januari och förmodligen inte mitt i sommaren heller.
Två månader bara och sen tillbaka till Afrika där hon känner sig betydligt mer hemma.
Men tiden i Sverige blir inte som hon trott. Direkt knyter hon an till några av arbetskamraterna på akuten och som om inte det skulle vara nog så visar det sig att hon har en halvsyster som chockerande nog bor i samma stad.
Det blir med andra ord allt annat än den lugna jul som Diana varit inställd på.
Det finns många saker jag gillar med den här boken! Jag gillar detaljerna som får den att sticka ut från allt som är mainstream, som att de äter veganskt julbord på jobbet.
Jag gillar också hyllningen till vårdpersonalens arbete vars insatser och villkor ständigt måste belysas, vare sig det råder en pandemi eller ej.
Jag gillar också att detta är en historia om relationer i flera olika former och att fokus inte ligger på kärleksrelationer så som ofta är fallet i feelgood.
Här är det även relationer mellan vänner, kollegor, syskon och föräldrar. Det handlar om att våga knyta an till andra människor även om man riskerar att mista dem.
Och så gillar jag den djupare tanken i boken. Att livet handlar om att hitta sin plats i tillvaron, en plats där man helst ska trivas men i alla fall inte ständigt vilja fly ifrån.
Det handlar om ensamhet, utanförskap och samhörighet. Och lite handlar det förstås om julen också men inte så mycket att det stör att läsa den i januari och förmodligen inte mitt i sommaren heller.