Tunna blå linjen
Thin Blue Line
TV-program
Tunna blå linjen skildrar en grupp polisers vardag, under både arbetstid och fritid, i Malmö. Målet med serien är, enligt produktionsbolaget Anagram, att ”spegla Malmö med alla sina kulturer, språk och etniciteter så trovärdigt som möjligt”.
Trovärdigheten förhöjs av att många i serien pratar skånska. Det tycker jag mycket om då jag ogillar fiktion som utspelar sig i Skåne men där få pratar skånska såsom polisfilmerna Wallander.
Något annat som bidrar till äkthetskänslan är att Tunna blå linjen speglar sådana arbetsuppgifter som är vanligast för polisen. Det blir inga blodiga mord eller hemska kidnappningar. Istället är det till exempel samtal med missbrukare, stöld, bråk och misshandel. Det handlar alltså om sådant som polisen sysslar med mest i sin vardag.
Något som dock försvagar trovärdigheten är att det är få invandrare bland de kriminella, undantaget några småligister. Invandrare ses i roller som poliser, polischef och brottsoffer. En mer verklighetsbaserad återspegling av olika grupper, givetvis utan att peka ut någon enskild grupp eller grupper, hade definitivt stärkt trovärdigheten.
Trots ovan nämnda brister är serien klart sevärd. Mycket tack vare skådespelarna som gör ett mycket bra jobb, speciellt Gizem Erdogan (känd från serien Kalifat) som lyser starkast.
Trovärdigheten förhöjs av att många i serien pratar skånska. Det tycker jag mycket om då jag ogillar fiktion som utspelar sig i Skåne men där få pratar skånska såsom polisfilmerna Wallander.
Något annat som bidrar till äkthetskänslan är att Tunna blå linjen speglar sådana arbetsuppgifter som är vanligast för polisen. Det blir inga blodiga mord eller hemska kidnappningar. Istället är det till exempel samtal med missbrukare, stöld, bråk och misshandel. Det handlar alltså om sådant som polisen sysslar med mest i sin vardag.
Något som dock försvagar trovärdigheten är att det är få invandrare bland de kriminella, undantaget några småligister. Invandrare ses i roller som poliser, polischef och brottsoffer. En mer verklighetsbaserad återspegling av olika grupper, givetvis utan att peka ut någon enskild grupp eller grupper, hade definitivt stärkt trovärdigheten.
Trots ovan nämnda brister är serien klart sevärd. Mycket tack vare skådespelarna som gör ett mycket bra jobb, speciellt Gizem Erdogan (känd från serien Kalifat) som lyser starkast.