Vita rosor
Bok av Emma Olofsson
Sommarvärmen har just kopplat sitt grepp om Karlshamn när en ung kvinna hittas död och våldtagen i en klippskreva i hamnen. Över hennes kropp har någon spridit vita rosenblad. Några dagar senare försvinner en sextonårig flicka från sitt hem. Flickorna går på samma gymnasieskola, och vita rosenblad hittas i huset.
Matias Hernández och hans kollegor på Grova brott sätts på fallet, men står handfallna tills det visar sig att Matias bror Sebastian stått båda offren nära i sin roll som lärare. Misstankar riktas mot honom trots Matias protester. Sebastian släpps i brist på bevis, men plötsligt försvinner han, samtidigt som ytterligare en flicka från skolan anmäls saknad. Allt tyder på att de försvunnit tillsammans.
Fler och fler frågetecken dyker upp om Sebastians inblandning i fallen, och i jakten på honom får polisen upp ett spår som leder dem in i en härva av övergrepp och maktmissbruk, som ger ringar på vattnet ända till militärdiktaturen i Chile.
Vita rosor är en dramatisk historia om mörka familjehemligheter, kärlek och hämnd.
Emma Olossons debutroman "Vita rosor" är spännande och hade en för mig oväntad vändning på slutet, även om den var lite förutsägbar på sina håll. Jag ser fram emot att läsa fortsättningen.
Vad jag däremot tyckte mindre om och som dessvärre sänkte lyssningsupplevelsen, var all utseendefixering och all denna fokus på sex. I mina ögon hade det inte alltid riktig relevans för själva handlingen. Jag upplevde det som ett ständigt tjat från praktiskt taget alla karaktärer att Matias och Sebastian var så himla snygga eller att den eller den också var snygg. Det störde mig att Matias tycktes skryta om vem han hade sex med (åtminstone verkade han känna sig tvungen att påpeka det). Att Matias chef lägger sig i hans sex- och kärleksliv och verkade ta på sig rollen som någon form av "matchmaker" kändes inte trovärdigt.
Förutom detta tyckte jag att "Vita rosor" var bra och jag ser som sagt emot fortsättningen. Jag är grymt imponerad av den här debuten!
Vad jag däremot tyckte mindre om och som dessvärre sänkte lyssningsupplevelsen, var all utseendefixering och all denna fokus på sex. I mina ögon hade det inte alltid riktig relevans för själva handlingen. Jag upplevde det som ett ständigt tjat från praktiskt taget alla karaktärer att Matias och Sebastian var så himla snygga eller att den eller den också var snygg. Det störde mig att Matias tycktes skryta om vem han hade sex med (åtminstone verkade han känna sig tvungen att påpeka det). Att Matias chef lägger sig i hans sex- och kärleksliv och verkade ta på sig rollen som någon form av "matchmaker" kändes inte trovärdigt.
Förutom detta tyckte jag att "Vita rosor" var bra och jag ser som sagt emot fortsättningen. Jag är grymt imponerad av den här debuten!