Jordanden
Bok av Susanne Boll
En man hittas ihjälfrusen och våldtagen i Judarskogen och Veras vän, polisen Kenneth Karlsson, får fallet på sitt bord.
Vera drabbas av symptom på posttraumatisk stress och hennes nya kärlek, den före detta fotbollsspelaren Nico Larsson, rids av självtvivel i sin nya karriär som musiker och söker stöd hos en shaman.
Vera har sett hur den typen av alternativ läkekonst kan stjälpa snarare än hjälpa människor, och fallet hon och Kenneth arbetar med gör inget för att skingra hennes oro.
Ytterligare en man hittas brutalt våldtagen och ondskan kommer dem oroväckande nära medan kylan äter upp dem inifrån, denna iskalla Stockholmsvinter.
Jag tycker att detta är en spännande thriller med inslag an feelgood. Författaren har lyckas kombinera de två generna mycket bra. Ibland är det så spännande så att nackhåren reser sig och pulsen blir mycket hög. Men på en del sidor så får man läsa om vardagsys och kärlek. Jag tycker att kärleken är en röd tråd i boken. Jag gillar hur karaktärerna är beskrivna. De känns så äkta och trovärdiga. Jag gillar Vera och Nicos kärlek. Återigen har Vera kommit nära ondskan. Frågan är om de ska hitta gärningspersonen i tid? Slutet är mycket överraskande. Boken är väldigt oförutsägbar. Vissa scener i boken är riktigt otäcka. Jag vågade nästan inte att läsa. Boken är otäck,spännande,bra och fängslande. Jag gillar att det trots allt är lite kärlek i boken. Så att jag fick ner pulsen lite. Det är fina miljöbeskrivningar. Boken tappar aldrig den röda tråden. Jag är glad att få läsa om Vera. Hoppas på en fortsättning. Jag vet att jag vill läsa mer om Veta Lilja. Med det slutet så tycker jag att det borde bli en fortsättning. Författaren kan väl inte låta oss lämna Vera så? Jag rekommenderar varmt boken Jordanden