Livlina
Bok av Happy Jankell
Happy Jankells debutroman är en berättelse om skuld, familjeband och gråzoner. Ett stilsäkert och rappt skrivet porträtt av livet som ung kvinna i dagens Stockholm.
Liv är hypokondriker och stamkund hos nätdoktorn Care Call. Hon kämpar mot sin ångest med hjälp av mediciner, kroppsbesiktningar och ett och annat destruktivt Tinder-ragg. Men ingenting blir bättre och inte heller hjälper det att hon hela tiden jämförs med sin perfekta storasyster Lina. Trots att de är av samma kött och blod är de varandras motsatser: Lina har allt, Liv har inget. Inte ens sorgen efter deras döda pappa hanterar de på samma sätt.
I takt med att ensamhetskänslorna eskalerar tar Liv till mer och mer drastiska metoder för att klara vardagen. Snart inleder hon en relation med den betydligt äldre läkaren Mårten, vilket startar en kedjereaktion av händelser som förändrar hennes liv i grunden och avslöjar familjens såriga hemligheter.
Liv är ett virrvarr av skam, sorg och rädsla. Redan som 22 år gammal styrs hon av hypokondri. Hon känner sig utanför i sin familj, en mor och en syster, som i hennes ögon är normalitet personifierade. Det är en relationsroman om den jobbiga tiden mellan att identifiera sig som ett barn eller som en vuxen - samtidigt som den väldigt öppenhjärtigt tar upp hur vården i Sverige ser ut för personer i Livs sits. Man märker att författaren har använt sig av delar i sitt liv som inspiration vilket gör att det känns genuint. Språket känns lika ungt som huvudpersonen ska vara. Engelska uttryck hit och dit. Man reser tillbaka till att själv vara ung och orolig. Man möter insikten på nytt om att alla har ett trassligt inre liv och är mer än personen man ser utanpå. Det enda jag ser som en nackdel i den här historien är antalet osannolika sammanträffanden som behöver ske för att historien ska röra sig framåt. Kanske att slutet knyts ihop lite hastigt också. Men i det stora hela är det en stark debut för Happy Jankell och jag hoppas att hon fortsätter skriva!