Liknande böcker
Skamvrån
Bok av Sofie Sarenbrant
Kriminalinspektör Emma Sköld får ta sig an två nya uppdrag som handlar om psykisk ohälsa. Det är en ung flicka som har bestämt sig för att ta sitt liv och lägger sig på tågrälsen och inväntar slutet. Samtidigt känner en man samma sak och hamnar i en grav i skogen. Ska Emma lyckas lösa dessa fall innan det är försent?.
Det var ju inte alls länge sedan jag läste ”Syndabocken” men jag gav mig ganska direkt på den här och det är jag glad att jag gjorde.
Sofie Sarenbrant är inte rädd för att lyfta svåra och aktuella ämnen och här handlar det om psykisk ohälsa och även psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. I dagens läge är detta vanligt men samtidigt är det fortfarande något som man ska hålla tyst om. Jag tycker att Sarenbrant har skildrat detta på ett trovärdigt sätt och karaktären Julia känns äkta. Jag kan absolut tänka mig att många barn i den här åldern känner på det sättet och det är mycket press och ren mobbing genom bland annat sociala medier nu för tiden.
Vi möter inte bara Julia, utan såklart även Emma som har fått en ny partner i Krille. Nyllet är hemma föräldraledig med hans och Emmas dotter Elli, men är både avundsjuk och svartsjuk. Relationen mellan Emma och Krille utvecklas under berättelsens gång och de delar en hel del med varandra. Det gör lite ont i mig när Emma och Nyllet är på så olika våglängder, då jag tycker de verkar så fina tillsammans. Nu har de dessutom ett barn gemensamt men man kan ju inte rå för sina känslor.
Jag kan tycka att det är lite märkligt att Emma får utreda försvinnandet av sin egen systerdotter, men det kanske är så det fungerar. När det handlar om en tillräckligt bra polis kanske det inte finns några riktlinjer, jag vet inte.
I kommande bok hoppas jag få reda på vad som hände med Julia, och framför allt med Liv. Vi lämnades med en riktig cliffhanger, så det lär inte dröja särskilt länge innan jag plockar upp nästa bok i serien. Och på tal om cliffhanger, vad vill Madeleine?
Sofie Sarenbrant är inte rädd för att lyfta svåra och aktuella ämnen och här handlar det om psykisk ohälsa och även psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. I dagens läge är detta vanligt men samtidigt är det fortfarande något som man ska hålla tyst om. Jag tycker att Sarenbrant har skildrat detta på ett trovärdigt sätt och karaktären Julia känns äkta. Jag kan absolut tänka mig att många barn i den här åldern känner på det sättet och det är mycket press och ren mobbing genom bland annat sociala medier nu för tiden.
Vi möter inte bara Julia, utan såklart även Emma som har fått en ny partner i Krille. Nyllet är hemma föräldraledig med hans och Emmas dotter Elli, men är både avundsjuk och svartsjuk. Relationen mellan Emma och Krille utvecklas under berättelsens gång och de delar en hel del med varandra. Det gör lite ont i mig när Emma och Nyllet är på så olika våglängder, då jag tycker de verkar så fina tillsammans. Nu har de dessutom ett barn gemensamt men man kan ju inte rå för sina känslor.
Jag kan tycka att det är lite märkligt att Emma får utreda försvinnandet av sin egen systerdotter, men det kanske är så det fungerar. När det handlar om en tillräckligt bra polis kanske det inte finns några riktlinjer, jag vet inte.
I kommande bok hoppas jag få reda på vad som hände med Julia, och framför allt med Liv. Vi lämnades med en riktig cliffhanger, så det lär inte dröja särskilt länge innan jag plockar upp nästa bok i serien. Och på tal om cliffhanger, vad vill Madeleine?