Låt oss hoppas på det bästa
Let's Hope for the Best
Bok av Carolina Setterwall
"Den sista gången jag säger god natt till dig vet jag inte att det är sista gången jag gör det. Om jag hade vetat det hade jag förmodligen lagt mer energi i avskedet. I stället säger jag att jag tror att jag går och lägger mig hos Ivan snart. Du protesterar inte. Med blicken fäst vid din dator låter du mig gå och jag gör det, jag går, för allra sista gången går jag ifrån dig. Jag tror att vi ska ses i morgon bitti. Det gör vi inte. Vi ses aldrig mer."
En morgon finner Carolina sin man död i sängen. Hon blir ensam med deras lille son och tvingas till ett helt nytt liv, samtidigt som hon rannsakar det liv hon har haft. "Låt oss hoppas på det bästa" är en gastkramande uppgörelse, inte bara med döden utan också med livet: med kärleken och föräldraskapet och den moderna relationen och dess inneboende förväntningar.
Hon, Carolina, förlorar sin sambo plötsligt när deras nyfödda son bara är några månader. Jag har aldrig varit med om sorg och inte heller är jag förälder. Men trots det berördes jag enormt av hennes historia.
Hon skriver verkligen utan förskönande filter och känns ganska utlämnande och jag tror det kan vara skönt att läsa för någon som befunnit sig i liknande situationer. Hur det kan vara att hamna där och känslor man känner som någon som bara varit med om det kan förstå.
Boken innehåller mycket mörker och på det sättet lite tungläst, så är man inte sugen på det mörka just nu kanske man inte ska läsa den just då.
Fin & stark debut!
Hon skriver verkligen utan förskönande filter och känns ganska utlämnande och jag tror det kan vara skönt att läsa för någon som befunnit sig i liknande situationer. Hur det kan vara att hamna där och känslor man känner som någon som bara varit med om det kan förstå.
Boken innehåller mycket mörker och på det sättet lite tungläst, så är man inte sugen på det mörka just nu kanske man inte ska läsa den just då.
Fin & stark debut!