Bojan och grävmaskinen
Bok av Johan Anderblad
Stora fordon för små barn. Bojan gräver i legolådan. Han behöver hitta bitarna som gör att huset han bygger blir färdigt för natten. Men Bojans mamma Bibbi tycker det är dags att gå och lägga sig. Om man hade en grävmaskin skulle det gå fortare att hitta rätt bit, säger Bojan. Han undrar hur mycket man får plats med i en grävskopa. Det vet jag, svarar Bibbi - hon här ju kört nästan alla sorters fordon. Hon har till och med jobbat som grävmaskinist och vet allt om hur grävmaskinen fungerar. Hon får berätta om hur det var när hon skulle gräva en damm och två rådjurskid behövde räddas!
I "Bojan och grävmaskinen" blandar Bolibompas Johan Anderblad, precis som i de andra Bojan-böckerna, fakta och saga. Och tillsammans med Filippa Widlunds fina, detaljrika och helt korrekta bilder skapas bilderboksmagi för alla små fordonsfantaster!
Treåringarna tycker: Treåringarna är inte riktigt lika intresserade av fordon, men de tycker om upplägget på historien. Här får man kanske hoppa över de lite mer informativa delarna i berättelsen, eller läsa snabbt. Treåringarna bryr sig allra mest om katten Tussan, och om djuren som räddas i slutet.
Sexåringen tycker: Det här är en av sexåringens favoritserier, och han blir alltid lika förtjust när jag lånar den från biblioteket. Då läser vi dem gång på gång och han älskar att få berätta för mig om allt han kan när det kommer till just det här fordonet. Eller peka och fråga frågor som han vill att jag ska kunna svara på (som relativt jätteointresserad av fordon brukar det gå sådär). Eftersom han också vet att det är samma som har skrivit den här serien som har gjort en av favorit-tv-serierna Johans fordon brukar han också berätta saker han lärt sig därifrån under läsningen.
Mamman tycker: Bojan-serien är en av de där serierna som är favoriter här hemma, men som vi oftast lånar på biblioteket (så inte bokhyllan ska svämma över). Det gör den dessutom ännu mer speciell för mina barn, eftersom vi inte kan läsa alla böcker när vi vill. Direkt när jag lånade den här kom de och satte sig i knät och ville läsa.
Jag själv är också väldigt förtjust i den här serien. Jag tycker om upplägget, jag gillar att det är samma rakt igenom böckerna men att de ändå skiljer sig så mycket från varandra. Bojan gör något som gör att han inte kan gå och lägga sig på en gång, pratar om ett fordon, det visar sig att mamma har kört ett sådant och berättar om det, Bojan frågar om hon haft med något djur att göra samtidigt, och mamma berättar igen. Sedan somnar Bojan och drömmer om något som har med fordonet att göra.
Det är mysigt, det är lugnt och det är informativt. Det är tydligt att Johan Anderblad har en bakgrund i att jobba med barn, för han förstår språket som behövs. Filippa Widlunds illustrationer är så mysiga till men ändå nog detaljerade och verklighetstrogna för att också vara informativa. Som vuxen uppskattar jag också de gömda kändisarna som finns i böckerna.
Sexåringen tycker: Det här är en av sexåringens favoritserier, och han blir alltid lika förtjust när jag lånar den från biblioteket. Då läser vi dem gång på gång och han älskar att få berätta för mig om allt han kan när det kommer till just det här fordonet. Eller peka och fråga frågor som han vill att jag ska kunna svara på (som relativt jätteointresserad av fordon brukar det gå sådär). Eftersom han också vet att det är samma som har skrivit den här serien som har gjort en av favorit-tv-serierna Johans fordon brukar han också berätta saker han lärt sig därifrån under läsningen.
Mamman tycker: Bojan-serien är en av de där serierna som är favoriter här hemma, men som vi oftast lånar på biblioteket (så inte bokhyllan ska svämma över). Det gör den dessutom ännu mer speciell för mina barn, eftersom vi inte kan läsa alla böcker när vi vill. Direkt när jag lånade den här kom de och satte sig i knät och ville läsa.
Jag själv är också väldigt förtjust i den här serien. Jag tycker om upplägget, jag gillar att det är samma rakt igenom böckerna men att de ändå skiljer sig så mycket från varandra. Bojan gör något som gör att han inte kan gå och lägga sig på en gång, pratar om ett fordon, det visar sig att mamma har kört ett sådant och berättar om det, Bojan frågar om hon haft med något djur att göra samtidigt, och mamma berättar igen. Sedan somnar Bojan och drömmer om något som har med fordonet att göra.
Det är mysigt, det är lugnt och det är informativt. Det är tydligt att Johan Anderblad har en bakgrund i att jobba med barn, för han förstår språket som behövs. Filippa Widlunds illustrationer är så mysiga till men ändå nog detaljerade och verklighetstrogna för att också vara informativa. Som vuxen uppskattar jag också de gömda kändisarna som finns i böckerna.