Svärmodern
Bok av Moa Herngren
Åsa uppfostrade sin son på egen hand och har alltid haft en väldigt nära relation till honom. Men allt förändras när sonen möter en kvinna som blir gravid efter en mycket kort tid. Åsa försöker få en bra relation till den nya svärdottern, men allt hon gör tas emot på fel sätt.
Boken träffar mig som en box i magen. Man vill läsa vidare och se hur relationsdramat utvecklas och man hoppas hela tiden på det bästa. Att Åsa ska ändra beteendemönster och kunna ha en bra relation med sin son och hans familj. Trots att hon upprepade gånger ber om ursäkt så är mönstret detsamma. Gränslöst. Komplicerat. Och hennes motvilja mot svärdottern lyser igenom, vilket får dem att ta avstånd från henne för att markera var de står. Herngren beskriver de komplicerade familjerelationerna på ett mycket trovärdigt sätt och det är lätt att relatera till känslorna. Man får mestadels följa Åsa (svärmoderns) synvinkel men korta avsnitt även sonens och svärdotterns. Hade jag fått önska hade jag gärna sett att det varvades mer så man fick läsa saker mer ur deras synvinkel. Nu blir svärmodern ”offret” och de andra får inte försvara sig för läsarna. Slutet är inte som jag förväntat mig och gör mig ganska besviken, men det är ändå en väldigt läsvärd bok.