Pennmysteriet
Bok av Åke Samuelsson
Du håller den 6:e boken om Munken & Kulan i din hand. Här kan du följa med de två grabbarna som ställer till det för sig, men som ändå till slut reder ut situationen; med hjälp av sina föräldrar och sin gode vän från söndagsskolan, Rune. Det handlar om Munken & Kulans pojkstreck men också om deras funderingar om vad som är sanning och rätt. Här finns att lära för barn och vuxna. Läs gärna boken tillsammans och prata om innehållet.
Munken och Kulan är två helt vanliga killar som råkar ut för ganska vanliga problem, många gånger på grund av att de kanske inte tänker efter. Och det här gillar jag. Det är vardagliga problem och busstreck som går snett och som killarna löser, ofta med hjälp av att prata med varandra, andra, vuxna eller tänka igenom saker ordentligt.
Det speciella med den här serien är att den är full av bibelord och att det är genom att lära sig om Gud och Jesus som Munken och Kulan oftast kommer fram till lösningen på sina problem. Ofta pratar de igenom det med prästen Rune, som alltid har en bibelhistoria som passar in i till problemet. För den som är mer nyfiken på bibelberättelserna och bibelorden, finns hänvisningar till dem längst bak i boken.
Vi får fyra fristående äventyr av Munken och Kulan, och det upplägget gillar jag, för det blir lättläst men ändå sammanhängande eftersom det alltid är samma två killar som är huvudpersoner. Och jag gillar Munken och Kulan, som är två helt vanliga ickeperfekta barn med sina brister men också sina stunder av briljans.
Känner jag då igen de olika historierna från Bibeln? Absolut. Jag tycker att Åke Samuelsson har valt ut bra berättelser för att skapa eftertanke, och samtidigt tycker jag om att han inte räds att använda sådana som ”Äktenskapsbryterskan” för att få fram sitt budskap.
Jag kan tänka mig att den här bokens målgrupp kanske är lite snävare än många andra, eftersom det är ett så pass tydligt kristet budskap som kanske kan skrämma bort läsare som inte känner sig hemma i det, och det kan jag tycka är synd. Det är väldigt spännande och tänkvärda situationer som Munken och Kulan hamnar i och även bibelberättelserna är ofta väldigt tänkvärda. Men om inte annat kan de passa väldigt bra i skolans värld, för att introducera Bibeln och kristendomen på ett annat sätt, och som representation för barn som växer upp i hem som ser sig som kristna i ett relativt sekulariserat land är den alldeles utmärkt.
Simon Jannerlands illustrationer är väldigt passande till berättelserna, och hade egentligen gärna fått komma lite oftare. Texten är relativt lättläst och stor, så passar bra för den med lite läsvana. Som högläsningsbok passar den nog ännu lite tidigare än målgruppens ålder, då det inte är för läskigt det som händer.
Det speciella med den här serien är att den är full av bibelord och att det är genom att lära sig om Gud och Jesus som Munken och Kulan oftast kommer fram till lösningen på sina problem. Ofta pratar de igenom det med prästen Rune, som alltid har en bibelhistoria som passar in i till problemet. För den som är mer nyfiken på bibelberättelserna och bibelorden, finns hänvisningar till dem längst bak i boken.
Vi får fyra fristående äventyr av Munken och Kulan, och det upplägget gillar jag, för det blir lättläst men ändå sammanhängande eftersom det alltid är samma två killar som är huvudpersoner. Och jag gillar Munken och Kulan, som är två helt vanliga ickeperfekta barn med sina brister men också sina stunder av briljans.
Känner jag då igen de olika historierna från Bibeln? Absolut. Jag tycker att Åke Samuelsson har valt ut bra berättelser för att skapa eftertanke, och samtidigt tycker jag om att han inte räds att använda sådana som ”Äktenskapsbryterskan” för att få fram sitt budskap.
Jag kan tänka mig att den här bokens målgrupp kanske är lite snävare än många andra, eftersom det är ett så pass tydligt kristet budskap som kanske kan skrämma bort läsare som inte känner sig hemma i det, och det kan jag tycka är synd. Det är väldigt spännande och tänkvärda situationer som Munken och Kulan hamnar i och även bibelberättelserna är ofta väldigt tänkvärda. Men om inte annat kan de passa väldigt bra i skolans värld, för att introducera Bibeln och kristendomen på ett annat sätt, och som representation för barn som växer upp i hem som ser sig som kristna i ett relativt sekulariserat land är den alldeles utmärkt.
Simon Jannerlands illustrationer är väldigt passande till berättelserna, och hade egentligen gärna fått komma lite oftare. Texten är relativt lättläst och stor, så passar bra för den med lite läsvana. Som högläsningsbok passar den nog ännu lite tidigare än målgruppens ålder, då det inte är för läskigt det som händer.