Där den sista lampan lyser
Bok av Mari Jungstedt
Två Stockholmspojkar som tillbringar höstlovet på ett grådisigt och stillsamt Gotland försvinner spårlöst under en cykeltur till raukområdet Holmhällar. Kommissarie Knutas drar igång en jakt efter pojkarna i en intensiv kamp mot klockan. När så kroppen efter en antikvarie på Fornsalen spolas upp på en strand norr om Visby finner polisen skäl att leta samband.
Anders Knutas och hans kollega och partner Karin Jacobsson får ett svårgripbart fall att lösa, samtidigt som de står inför stora utmaningar i privatlivet.
Efter att ha läst en del tyngre litteratur den sista tiden grävde jag vidare i min senaste hög av nätshoppade böcker. Valet föll på Mari Jungstedts bok Där den sista lampan lyser, den sextonde delen i Knutas-serien. Jag har givetvis läst alla de tidigare delarna i denna deckarserie som utspelar sig på Gotland. På så vis vet jag vad huvudpersonen kommissarie Anders Knutas har varit med om i såväl jobb som privatliv. Det kan vara lite bra när en läser böcker som ingår i serier.
Den här gången handlar det om två försvunna pojkar från Bromma. Pojkarna är tolv år och på höstlov på Gotland. De tar sina cyklar, men försvinner sen spårlöst i ett raukområde. Ytterligare en tid efteråt hittas en död kropp på en strand norr om Visby. Kroppen visar sig ha ett samband med de försvunna killarna.
Boken går snabbt att läsa, den är för mig nästan lite lättläst. Ibland blir det nästan lite… yxigt. En aning märkligt är det att kommissarien är tillsammans med en kollega. Personerna skildras ganska ingående och inte mycket lämnas till min fantasi. Jag tycker emellertid att det lättlästa och yxiga försvinner ju närmare slutet jag kommer. Då blir det riktigt spännande. Och givetvis blir det pluspoäng för att jag inte lyckas lista ut mördarens identitet.
Mitt omdöme blir högt.
Den här gången handlar det om två försvunna pojkar från Bromma. Pojkarna är tolv år och på höstlov på Gotland. De tar sina cyklar, men försvinner sen spårlöst i ett raukområde. Ytterligare en tid efteråt hittas en död kropp på en strand norr om Visby. Kroppen visar sig ha ett samband med de försvunna killarna.
Boken går snabbt att läsa, den är för mig nästan lite lättläst. Ibland blir det nästan lite… yxigt. En aning märkligt är det att kommissarien är tillsammans med en kollega. Personerna skildras ganska ingående och inte mycket lämnas till min fantasi. Jag tycker emellertid att det lättlästa och yxiga försvinner ju närmare slutet jag kommer. Då blir det riktigt spännande. Och givetvis blir det pluspoäng för att jag inte lyckas lista ut mördarens identitet.
Mitt omdöme blir högt.