Morgonstjärnan
Morgenstjernen : roman
Bok av Karl Ove Knausgård
En dag i slutet av sommaren syns plötsligt en stor stjärna på himlen, som lyser över ett antal människor på Sörlandet, men vad det är för slags fenomen kan inte ens astronomerna förklara. Livet fortsätter sedan som vanligt men något är ändå totalt förändrat. En roman om det oförklarliga och mörka krafter.
Detta var min första bok av Knausgård vilket säkert påverkar mig så till vida att den sägs vara helt annorlunda än många av hans tidigare verk. Då vill jag definitivt inte läsa hans tidigare verk. Knausgård många personer som vi får läsa om i Morgonstjärnan är olyckliga. De lever i relationer som inte fungerar, de ljuger för varandra och andra om detta, de är bildligt eller bokstavligt enstöringar.
Knausgård är en mycket god berättare och med ett språk som driver läsande. Men berättelser blir sällan bättre bara för att man gör dem omfattande. "Morgonstjärnan", som finns där på himlavalvet över allt och alla, spelar i hela boken bara statistens roll. Och om det är någonting som händer pga denna stjärna på himlavalvet så får vi själva gissa oss till det. I en enda mening på sidan 608, bokens allra sista rader förutom den avslutande essän "Om döden och de döda", får vi veta att något stort har hänt.
Knausgård är en mycket god berättare och med ett språk som driver läsande. Men berättelser blir sällan bättre bara för att man gör dem omfattande. "Morgonstjärnan", som finns där på himlavalvet över allt och alla, spelar i hela boken bara statistens roll. Och om det är någonting som händer pga denna stjärna på himlavalvet så får vi själva gissa oss till det. I en enda mening på sidan 608, bokens allra sista rader förutom den avslutande essän "Om döden och de döda", får vi veta att något stort har hänt.