Straffet
Sogið
Yrsa Sigurðardóttir
För ett tag sen gjorde jag en ny författarbekantskap i isländska Yrsa Sigurdardóttir. Jag började läsa en kriminalserie om en polis och en barnpsykolog. I mars 2023 köpte jag den andra delen i serie. Nu har jag slagit ihop pärmarna om Straffet.
Polisen Huldar har degraderats. Även barnpsykologen Freyja dissar honom. Men i det nya fallet drar Huldar in Freyja i en seriemördares mörka värld. Tolv år efter ett mord på en flicka hittas gamla brev från skolbarn i en nedgrävd tidskapsel i Reykjavik. I kapseln finns också ett annorlunda brev utan signatur. Det innehåller en lista med initialer på mordoffer. Strax hittas också ett par avhuggna händer. Så dyker en kropp upp och det är tydligt att listan i tidskapseln inte är nåt påhitt av ett barn.
Den här boken är inte mindre otäck än den senaste thrillern jag läste. (Författaren/författarna till den boken, Erik Axl Sund, har också lämnat en blurb, ett kort reklamcitat, på pocketutgåvans framsida.) Morden är hemska och rätt… fantasifulla. Än mer otäcka är de övergrepp som görs mot dem som inte kan försvara sig. Relationen mellan Freyja och Huldar skildras som i första boken utan att det blir jolmigt – de har ju orsakat varandras degraderingar, men ändå finns en attraktion. Och nej. Jag lyckas inte lista ut mördarens identitet – det är många som har motiv…
Mitt omdöme blir det högsta.
Polisen Huldar har degraderats. Även barnpsykologen Freyja dissar honom. Men i det nya fallet drar Huldar in Freyja i en seriemördares mörka värld. Tolv år efter ett mord på en flicka hittas gamla brev från skolbarn i en nedgrävd tidskapsel i Reykjavik. I kapseln finns också ett annorlunda brev utan signatur. Det innehåller en lista med initialer på mordoffer. Strax hittas också ett par avhuggna händer. Så dyker en kropp upp och det är tydligt att listan i tidskapseln inte är nåt påhitt av ett barn.
Den här boken är inte mindre otäck än den senaste thrillern jag läste. (Författaren/författarna till den boken, Erik Axl Sund, har också lämnat en blurb, ett kort reklamcitat, på pocketutgåvans framsida.) Morden är hemska och rätt… fantasifulla. Än mer otäcka är de övergrepp som görs mot dem som inte kan försvara sig. Relationen mellan Freyja och Huldar skildras som i första boken utan att det blir jolmigt – de har ju orsakat varandras degraderingar, men ändå finns en attraktion. Och nej. Jag lyckas inte lista ut mördarens identitet – det är många som har motiv…
Mitt omdöme blir det högsta.