Emelie Hallenberg

Villa Havsbris är en typisk feel good-bok, som innehåller många intressanta karaktärer och ett budskap om att allting i livet ordnar sig.
Boken handlar om Sophie, vars mor just har dött, och som därför motvilligt måste åka tillbaka till sitt forna barndomshem, som hon nu har ärvt. Barndomshemmet är ett slitet hotell, som Sophie helst av allt bara vill sälja så fort det går, men hon inser snabbt att hon först måste renovera det. Inom kort lyckas hon få tag på några individer som söker sig bort från sina vanliga liv, och som inte har något emot att hjälpa till med renoveringen. Diverse hinder uppstår, och Sophie är flera gånger nära att bryta samman, men saker och ting reder upp sig i slutändan.

Villa Havsbris är skriven på ett lättsamt och humoristiskt sätt, och introducerar inga komplicerade tankegångar eller ovanliga begrepp. De problem som förekommer är sådana som vem som helst kan stöta på. Det fina med boken är intrycket av att människor kan åstadkomma mycket tillsammans om de verkligen vill någonting.

Jag skulle rekommendera boken till alla som är ute efter litteratur som får en på gott humör och som går snabbt att läsa.

Babylon Berlin är en kriminalroman som utspelar sig under den så kallade Weimarrepubliken i Tyskland, vilket avser tiden mellan freden efter första världskriget, och nazisternas maktövertagande. Boken utspelar sig år 1929 i Berlin - en tidpunkt och en plats som var en smältdegel för en hel mängd olika företeelser och människor.
Själva miljön är en viktig beståndsdel i boken. Det handlar dels om de fattigas slum, där många hungrade och bodde i mycket undermåliga bostäder, och dels om överklassens palatsliknande hus och tjänstefolk. Här finns nattklubbar, där alla möjliga människor möts på kvällarna, och dansar, dricker och roar sig.
En viktig del av bakgrunden är också den politiska kampen mellan nazister och kommunister, som genomsyrar i stort sett hela samhället. Polisen och regeringen försöker hålla stånd mellan de två grupperingarna, och råkar ofta i våldsamma konflikter med dem.

Bokens huvudperson är kommissarie Gereon Rath, som nyligen kommit till Berlin från Köln på ett hemligt ärende. Han börjar arbete på sedlighetsroteln, tillsammans med kollegan Bruno Wolter. Tillsammans sätter de fast porrfilmsregissörer och annat folk som sysslar med ljusskygga och anstötliga aktiviteter. Det är dock tydligt att Rath har en egen agenda, ett eget uppdrag han måste utföra. Något som försvårar hans tillvaro är att han bär på fruktansvärda minnen från sin tid som soldat i första världskriget, vilket ger honom en så outhärdlig ångest att han måste ta starka lugnande tabletter för att kunna fungera.

Bokens andra huvudkaraktär är den unga kvinnan Charlotte Ritter, som bor tillsammans med sin familj i ett kyffe i slumområdet. Familjen är mycket fattig, och Charlotte är dess huvudsakliga försörjare. På dagarna arbetar hon som sekreterare på polisstationen, och på nätterna är hon något slags professionell nattklubbsbesökare samt prostituerad.
Charlotte har en dröm om att bli polis, och när hon stöter ihop med Rath, börjar de så sakteliga utreda ett fall tillsammans.

Fallet det handlar om rör ett tåg som anlänt till Berlin från Sovjetunionen, och som misstänks innehålla smuggelgods på väg till Istanbul. De sovjetiska och tyska myndigheterna strider om vad som ska hända med tåget, och vem som egentligen är ansvarig. Det ryktas om att det finns guld i en av vagnarna, och detta blir en lockelse för flera aktörer.

Babylon Berlin är en mycket fartfylld och färgstark bok som på ett otroligt sätt målar upp miljön i Berlin under den här tidsperioden. Man kan verkligen se framför sig hur det såg ut på nattklubbarna och i de sjaskiga bostäderna. Personporträtten är väldigt intressanta, och väcker en sympati, som gör att man vill följa dem och se hur de utvecklas. Boken förklarar också den politiska situationen på ett lättfattligt sätt, vilket är nödvändigt för att förstå många av händelserna. Upplösningen av intrigen är oförutsägbar, men samtidigt inte orealistisk.

Jag kan egentligen inte hitta några stora brister med denna bok, och jag skulle rekommendera den till alla som är historiskt intresserade - kanske särskilt av Tyskland - och som uppskattar att läsa om karaktärer som inte uppvisar de klassiska hjälteegenskaperna. Kort sagt en mycket bra bok.

"Maskiner som jag och människor som ni" utspelar sig under 1980-talet i London. Huvudpersoner är paret Charlie och Miranda, som på ytan lever ett vanligt liv med allt vad det innebär. Miranda är student på universitetet och går helhjärtat in för detta, medan Charlie går från det ena tillfälliga jobbet till det andra.

Allting tar en oväntad vändning när Charlie köper hem en robot som ser ut och beter sig precis som en människa. Roboten heter Adam, och han kan prata, uppleva känslor och till och med gråta. Plötsligt drabbas Miranda av en oförklarlig attraktion gentemot Adam, vilket minst sagt komplicerar hennes förhållande med Charlie. Det blir ett triangeldrama där även gamla hemligheter kommer upp till ytan och avslöjas.

Ian McEwan är en erfaren författare med ett karaktäristiskt språk, och det är en fröjd att läsa hans roman. Översättningen till svenska är också mycket väl utförd. Själva intrigen är något dystopisk, och även om den utspelar sig på 80-talet känns det som ett möjligt framtidsscenario. Det väcker tankar om ett eventuellt förhållande mellan människor och robotar, och dess positiva såväl som negativa konsekvenser.

Den som vill ha en bok med ett väldigt snabbt och fartfyllt händelseförlopp blir kanske besviken, eftersom mycket av den "action" som förekommer sker inom huvudpersonerna själva. Dock skulle jag absolut rekommendera boken till den som tidigare läst McEwan och uppskattar hans författarskap, samt även till den som vill läsa en tankeväckande roman om möjliga framtida utmaningar.

När repet brister är Belinda Bauers senaste bok, och är liksom hennes tidigare böcker, en spännande deckare. Historien tar sin början när de tre syskonen Jack, Joy och Merry blir lämnade i bilen av sin mamma som måste gå iväg för att ringa ett nödsamtal. Det är en stekande het sommardag, och det dröjer inte länge förrän barnen bestämmer sig för att ge sig ut för att leta efter sin mamma som aldrig verkar komma tillbaka. Mamman är spårlöst försvunnen och fallet blir en polisutredning som uppmärksammas i tidningar över hela England.

Tre år senare har de tre syskonen hamnat i ett eländigt ingenmansland. Jack är familjens överhuvud, och gör sitt bästa för att försörja dem, men hans mer eller mindre kriminella metoder blir allt mer desperata, och verkar leda dem åt helt fel håll.

Vi får även stifta bekantskap med Catherine, en gravid, ung kvinna, som en natt inser att det finns en inbrottstjuv i hennes hus. Hon lyckas skrämma bort inkräktaren, och upptäcker till sin förvåning att tjuven inte stulit något, utan endast lämnat ett hotfullt meddelande till henne. Catherine försöker glömma händelsen, men när fler uppskakande incidenter inträffar kan hon till slut inte ignorera saken längre, utan försöker själv därför ta reda på vad det är som försiggår. Snart får man reda på att det har att göra med de tre barnen som övergavs i bilen tre år tidigare. Parallellt får vi samtidigt även följa en polisutredning i jakten på ett väldigt speciell inbrottstjuv, som kallas för Guldlock, och som gäckat polisen under en lång tid.

Bauer skriver på ett mycket intresseväckande och spännande sätt. Kapitlen är korta och slutar ofta med en cliffhanger, vilket gör att man vill läsa vidare hela tiden. Språket är väldigt lättläst och boken går därför relativt snabbt att ta sig igenom. Själva intrigen är oförutsägbar med många intressanta trådar som leder åt olika håll, trådar som skickligt knyts ihop på slutet. Karaktärerna är trovärdiga och flerdimensionella - det vill säga, man fattar sympati även för de "onda" i boken, och förstår även på sätt och vis deras handlingar. Boken väcker också stor medkänsla för de övergivna barnen, och innehåller på så vis en hel del samhällskritik.

En mindre bra sak med boken är kanske just att den är skriven på ett ganska dramatiskt sätt, med korta episoder, som alltid slutar med något sensationellt. Det kan göra att historien blir lite upphackad. Det är inte heller så stort fokus på själva polisarbetet i boken, så är man intresserad av just den biten, har man inte så värst mycket att hämta. Slutligen finns det inte heller någon tydlig "hjälte", vilket förvisso kan vara båda en för- och nackdel.

Om jag skulle rekommendera boken till någon, skulle det vara till någon som tycker om brittiska deckare, och helst sådana som utspelar sig i nutid och i en vardaglig, realistisk samtid. Boken innehåller inte mycket action och knappt några blodiga partier eller stycken, vilket passar dem som inte är förtjusta i sådant.

Mrs. Osmond, skriven av den prisbelönta författaren John Banville, kom på svenska 2018 och är en historisk roman som utspelar sig under den viktorianska eran. Vi får följa den unga Mrs. Isabel Osmond, som är född i Amerika, men är gift med en rik engelsman och bor i Rom.
I historiens början har hon just varit i England för att ta farväl av sin döende kusin, och har så smått börjat ifrågasätta sig själv och sin situation i livet. Till saken hör att hon, precis innan hon lämnade sin make i Rom, fick reda på att han under många år bedragit henne med en annan kvinna.
Isabel besöker några av sina vänner, både i London och i Paris, och samtalar med dem om vad hon nu ska ta sig till. Vissa tycker att hon ska ta vara på sin frihet, andra att hon ska återvända till sin make.

Mrs. Osmond är en bok som behandlar vad som är frihet, vad man är skyldig sig själv, och hur många chanser man får i livet. Isabel har blivit uppvaktad av många unga män, men avvisat dem alla, till förmån för den äldre, men förmögne, Mr. Osmond. Hon börjar undra om hon begått ett misstag...
John Banville skriver med ett väldigt säreget språk, vilket kommer fram i den svenska översättningen, och han skildrar Isabel Osmond på ett detaljerat och flerdimensionellt sätt. Först framstår hon som ganska naiv och alldaglig, men ju mer hon börjar fundera desto mer intressant blir hon i läsarens ögon. De övriga karaktärerna som dyker upp i boken är också alla realistiska och fyller sin funktion i handlingen. Bokens handling framskrider i långsam, jämn takt, men det låter också läsaren följa med i alla huvudpersonens funderingar.
Om man inte gillar långa inre monologer och djupsinniga tankegångar ska man inte läsa den här boken. Den ställer många frågor om livet, och kanske kan uppfattas som svår av vissa.
Däremot skulle jag varmt rekommendera boken till någon som är intresserad av den viktorianska tiden, samt till någon som vill läsa en riktigt välskriven roman av en erkänt skicklig författare.

Mysteriet på Asthall är skriven av Jessica Fellowes - brorsdotter till skaparen av Downton Abbey, Julian Fellowes - och detta märks på romanens handling. Den utspelar sig i början av 20-talet och innehåller flera tidstypiska teman från den tidsepoken; till exempel kvinnans frigörelse, den nya jazzmusiken, nattliv, droger och så vidare.
Boken handlar om den fattiga Louisa, som tack vare en gammal barndomsvän får arbete som barnflicka hos den förmögna familjen Mitford. De sex systrarna och deras föräldrar bor på ett gods ute på landsbygden, och dit kommer Louisa som är helt ovan vid det liv som levs där.
Historien utgår från ett mord på en gammal dam i en tågkupé, och Louisa och den äldsta dottern Nancy blir inblandade eftersom damen är en bekant till en annan betjänt på godset. Nancy är mycket intresserad av utredningen och övertalar Louisa att de själva ska försöka spåra upp mördaren.
Denna utredning sträcker sig genom hela romanen, blandat med spirande kärleksaffärer och Louisas flykt från sina gamla demoner i London.
Det jag tyckte om med romanen var framför allt de historia skildringarna, som verkligen ger en god inblick i hur livet såg ut, både för fattiga och rika, i 20-talets England. Jag tycker också att karaktärerna var fint porträtterade och kändes trovärdiga, med såväl goda som mindre goda egenskaper.
Själva mordgåtan däremot kändes inte lika genomtänkt, och inte så spännande, men det är ändå den som boken är uppbyggd kring och därför behövs den.
Jag rekommenderar boken till dem som tycker om Downton Abbey och böcker och serier som utspelar sig under samma tidsperiod.

"Jag ser dig" är Mari Jungstedts senaste bok och handlar, liksom hennes tidigare deckare, om poliskommissarien Knutas på Gotland. Den här gången äger handlingen rum på ön Lilla Karlsö, där en grupp studenter från högskolan på Gotland har tagit sin tillflykt.
Frida har somnat på sin pojkväns arm och när hon vaknar upp inser hon att alla hennes kamrater har blivit mördade. Polisen startar en febril utredning för att få fast mördaren, vars motiv länge höljer sig i dunkel. Parallellt får man som vanligt följa polisernas privatliv och deras utveckling på det personliga planet.

Mari Jungstedt beskriver miljön på Gotland väldigt bra, vilket gör det lätt igenkännbart om man själv varit på ön. Det är också kul att följa de gamla karaktärerna, som hängt med ända från bok ett. Själva mordgåtan är som vanligt intrikat och håller läsaren på helspänn ända till de allra sista sidorna. Boken är dessutom snabbläst och en riktig bladvändare.

Jag skulle rekommendera boken till de som tycker om att läsa svenska deckare, då denna bok håller mycket hög klass inom just den genren. Det är också en god rekommendation för personer som känner väl till Gotland och som därför kan känna igen sig i de olika miljöerna.

Bränn alla mina brev är Alex Schulmans senaste roman och kan beskrivas som en fiktiv biografi, det vill säga den bygger på verkliga händelser, men författaren har själv fyllt i episoder och anpassat innehållet i historien.

Boken inleds med att Alex själv konfronteras med sin egen ilska och han börjar fundera på varför och på vem han är så arg hela tiden. Han börjar nysta i sin släkt och inser att den person som hela släktens mörker härstammar från är morfar Sven Stolpe. Alex bestämmer sig för att ta reda på mer om honom och hans liv.

Därefter målas en kärlekshistoria upp mellan Sven Stolpes fru Karin och den unge författaren Olof Lagercrantz. Deras passionerade romans är omöjlig och olycklig från början till slut. Boken är skriven med Schulmans karaktäristiska språk; lättläst men ändå fullt av innehåll. Intrigen är intresseväckande, men inte överdriven eller orealistisk. Den är ganska vemodig rakt igenom, samtidigt som den är fint berättad.

Jag skulle rekommendera boken till alla som tidigare läst Alex Schulman och uppskattat hans tidigare böcker, eftersom denna är skriven i samma stil. Det är ingen feelgood bok, men väcker ändå en hel del känslor och lämnar ett bestående intryck på läsaren.

Andarnas labyrint är den senaste romanen av den spanske författaren Carlos Ruiz Zafon och kretsar, liksom de förra, om familjen Sempere, som äger en bokhandel i Barcelona. Huvudpersonen denna gång är dock den unga kvinnan Alicia Gris, som arbetar för en sorts underrättelsetjänst som samarbetar med polisen. Alicia har ett mörkt förflutet och bär på en allvarlig skada efter spanska inbördeskriget, och hennes smärta lyser igenom i hennes bittra och ibland känslokalla personlighet.
Själva intrigen utgår dels från ett mysterium med en försvunnen högt uppsatt politiker, dels från mordet på Daniel Semperes mor Isabella, som aldrig fått en tillfredsställande lösning. De båda fallen vävs sakta men säkert ihop, allt eftersom romanen fortskrider. Alicia är den person man får följa närmast, och man fattar omedelbart en sympati för henne, samtidigt som man ibland blir irriterad över hennes avoghet mot människor som försöker bli hennes vän.
Liksom Ruiz Zafons övriga böcker ger också Andarnas labyrint en tidstypisk och romantisk bild av Barcelona under det tidiga 50-talet. Det skildras hur det spanska inbördeskriget fortfarande hänger som en skugga över staden och påverkar människorna.
Det politiska maktspelet beskrivs på ett brutalt och hänsynslöst sätt, och de rika och mäktiga personer som förekommer i boken framställs alla som onda och brutala.
Boken är ganska våldsam och rå, samtidigt som där finns en humoristisk ton. Författaren har ett karaktäristiskt språk som kommer fram på ett bra sätt i den svenska översättningen.
Det bästa med boken är den historiska bakgrunden, den komplicerade intrigen som knyts ihop på slutet, samt porträttet av Alicia. Överlag är alla karaktärer beskrivna på ett trovärdigt och mångfacetterat sätt, med både goda och onda sidor.
Något som är mindre bra är bokens längd, vilket gör den utdragen, och kan göra att man glömmer saker som hänt i början och ibland tappar tråden. Historien om Isabella Semperes mord hade till exempel kunnat bli en egen separat bok och hade inte behövt klämmas in i den här.
Jag skulle rekommendera boken till någon som är historiskt intresserad, kanske i synnerhet av spansk historia, och någon som vill läsa en bok med fint utmejslade karaktärer.

Den mörka ängeln är den senaste delen i Elly Griffiths serie om arkeologen Ruth Galloway. Boken börjar med att Ruth blir uppringd av en gammal bekant från Italien, en arkeolog som vill ha hennes hjälp med ett nyligen upptäckt skelett.
Ruth har en del svårigheter på hemmaplan - bland annat ska fadern till hennes barn, polisen Harry Nelson, snart få barn med sin fru sedan många år tillbaka. På grund av detta, och med tanke på att det är sommar, bestämmer sig Ruth för att ta semester tillsammans med en vän och sin dotter, och passar på att åka till Italien.
Det som skulle vara några lugna veckor, med lite arkeologi inblandat, utvecklar sig snart till ett mordmysterium, när en invånare i byn där de bor blir mördad. Fler och fler mystiska saker händer, och snart svävar även Ruth i fara.
Harry Nelson är hemma i England orolig för Ruth och för sin dotter, och bestämmer sig oväntat för att själv resa till Italien och ta reda på vad som försiggår.
Boken är uppbyggd på samma sätt som de tidigare böckerna i serien och karaktärerna är sig lika. Kärleken mellan Ruth och Harry, som är uppenbar men ändå undantrycks av de båda, skildras på ett trovärdigt sätt, och visar att allt i livet inte är lika enkelt som man skulle vilja.
Själva mysteriet är kanske något orealistiskt, men får ändå en rafflande och oväntad upplösning.
Boken rekommenderas självklart till alla som följt Ruth Galloway i tidigare böcker, och även andra som bara vill läsa en spännande deckare.