E. Andersson

Vi befinner oss i New York. Två poliser åker ut till en park med övergivna och omhändertagna bilar för att göra en rutinkoll och märka ut vilka bilar som ska till skroten. Plötsligt hörs ljud och de två männen är döda innan de ens hunnit dra sina tjänstevapen. När de upptäcks kallas Becky Neff och George Wilson in, en detektivduo från mordkommissionen. De har ett bra rykte, samarbetar bra och sinsemellan dem finns en slags hatkärlek då Neff är kvinnlig vacker nykomling och Wilson är en kärv veteran med gammaldags syn på kvinnor.

De döda poliserna är groteskt uppslitna, råttor och vildhundar har ätit av dem och deras inälvor är urtagna och uppätna. Omkring dem finns tassavtryck. I vanlig ordning görs en rejäl undersökning av brottsplatsen och kropparna tas till rättsmedicinska för obduktion. Obducenten hittar en tand i handleden på en av kropparna och det syns klösmärken från stora klor på benpipor och revben. Detta rubriceras som ett angrepp av de vilda hundar som springer runt, och fallet läggs ner av polischefen.

Neff och Wilson är inte övertygade. De känner att det finns för många frågor kvar att lösa och de är inte alls säkra på att det var dresserade hundar eller ens vildhundar som åstadkommit detta, men eftersom fallet läggs ner kan de inget göra.
En månad senare blir de uppringda av den rättsmedicinska läkaren igen som ber dem komma till bårhuset och titta på tre nya kroppar. Sönderslitna och urtagna på samma sätt.

Nu börjar Neff och Wilson att med stigande förfäran undersöka det nedlagda fallet inofficiellt, samtidigt som de brottas med sina egna personliga problem. Neffs man, också polis men inom narkotikaroteln, beter sig underligt och den dystre ensamme Wilson verkar ännu mer ensam. En konservator på museet gör en väldigt skrämmande tassmodell utifrån avtrycken som hittades vid de två dödade poliserna och rädslan hos detektiverna stiger ytterligare eftersom de dessutom känner sig förföljda och övervakade av någonting.
Nu följer deras polisiära jakt på de oroväckande mördarna som de inte tror är hundar, och det vet ju alla i hela världen att varulvar inte existerar. Men faktum kvarstår, något finns där ute och det verkar vara högintelligent.


Bra och dåligt
Det som är bra med den här boken är att den är spännande och lättläst, den stannar aldrig upp i handlingen eller lägger för stor onödig vikt på långrandiga partier utan flyter på väldigt bra. Den griper tag redan från första sidan och känns aldrig tråkig. Språket är lätt att förstå och dialogen är bra och rapp.
Det som kan vara lite sämre är just det snabba tempot, något som inte passar för alla läsare, och att boken bitvis kan ge en väldigt grafisk och beskrivande bild av misären, offrens tillstånd och nästan ger läsaren en metallisk blodsmak i munnen.


En bok för...
Detta är helt klart en bok för den som tycker om deckare och polishistorier men som också har ett intresse för det okända och övernaturliga, som mytiska varelser, okända arter och ren och spännande fiction. En spännande thriller helt enkelt. Läs den gärna sent på kvällen i höstmörkret med regnet smattrande mot rutan, eller när du ligger ensam i sängen när fullmånen lyser. Det finns mycket som vi fortfarande inte vet, det upptäcks nya arter än idag och myter om varulvar har funnits länge. Hur vet vi att det verkligen bara är myter?

Det här är ännu en bok om den engelska staden Longhampton och dess invånare, och den här gången får man följa Gina, en ung kvinna med cancer i bagaget. Hon hade allt, en engagerad fästman som tog hand om henne, ett underbart hus de renoverade tillsammans ett rum i taget och plötsligt ett beslut om att gå vidare på egen hand när mannen visade sig vara otrogen.

När boken börjar har Gina flyttat in i en ny lägenhet och har flyttlådor precis överallt i lägenheten. Gina är något av en samlare och har väldigt många saker, saker som inte kommer att få plats i det nya livet eller det nya hemmet. Hon bestämmer sig för att rensa bland sakerna, som en slags reningsprocess för att kunna gå vidare med livet och skriver en lista med hundra saker hon vill behålla. Allt annat ska bort. Hon ska sälja en cykel, och killen som kommer för att titta på cykeln kommer dit med en strykrädd greyhound. Hon får hålla den medan han tar cykeln på en provtur, men han kommer aldrig tillbaka, och nu har Gina dessutom en hund att ta hand om.

Inte överraskande för Dillons böcker, så finns det en orolig och pockande mamma till huvudpersonen, som är ett irritationsmoment för Gina. Allt bottnas givetvis i kärlek, oro och välmening, men att det alltid finns med en gnatig mamma i varje bok kan upplevas lite tjatigt.
Hundra omistliga ting får läsaren att tänka på materiella saker man samlar på sig, och att det kan vara bra att rensa lite ibland för att må bättre och ge sig själv en nystart.

Man får sedan följa Gina med hunden vid sin sida och mot nya äventyr som innefattar en ganska rejäl renovering av ett gammalt hus. Hon träffar även en man, via sitt jobb, och direkt märker man en viss spänning mellan dem. Ginas bästa vän sedan skolåldern, Naomi, spelar också en stor roll i berättelsen. Som läsare undrar man dessutom om det verkligen kommer att ordna sig för den strykrädda hunden hon fått på halsen, och om han någonsin kommer att bli glad igen.

Karaktärer från tidigare böcker gör inhopp även här och så vävs allt samman igen med stadens liv och myller, och man får en uppdatering om tidigare favoritkaraktärer. En nackdel med just denna bok är att det är lite mycket dysterhet och långrandighet i tillbakablickar eller oroliga mammor bitvis, men över lag är det en trevlig och lättläst bok som passar de flesta. Särskilt om du vet med dig att du är en samlare med för mycket grejer.

Longhampton, en liten stad i England hyser allt en stad och dess invånare behöver. Inredningsbutiker, hundpensionat med omplaceringsverksamhet, veterinär, hundcafé och bokhandel är bara en liten del av det hela. Det finns radhus, villor och hantverkare. Det finns också familjer av alla de slag, och i den här boken stiftar man närmare bekantskap med Juliet och familjen Kelly som bor grannar, Juliets syster Louise och familjen Kellys inneboende.

Boken kastar läsaren rakt in i en kaotisk handling med en väldigt deprimerad Juliet, som 8 månader tidigare blivit änka. Hon och hennes man hade köpt ett radhus som de skulle renovera, och han hade rivit ut kök och badrum för att de skulle påbörja renoveringen. En kväll ute med med hunden fick han en hjärtinfarkt och avled på gatan. Nu är Juliet förtvivlad och förlamad av sorg. Hon sitter i ett rörigt hus utan propert kök eller badrum och är för deprimerad för att jobba. Det enda hon vill är att låsa in sig själv och slippa prata med folk. Hennes anhöriga är givetvis oroliga för henne och försöker hjälpa henne att komma vidare, att ta tag i renoveringen av huset och att få må bra igen. En av sakerna hennes mamma försöker sig på är att få Juliet att engagera sig i hundhemmets hundar, att passa andras hundar och katter och att vara ute mer.
En dag blir det strömavbrott, och Juliet knackar på hos den stökiga och bullriga fyrabarnsfamiljen vägg i vägg och får sitt första möte med Lorcan, en charmig irländare som är inneboende hos familjen Kelly. Detta blir början på en ny vänskap.

Boken är skriven med en varm ton, det är lätt att föreställa sig livet i staden, att ryckas med av karaktärernas öden och tänka sig in i hur det skulle vara att bo granne med Kellys. En klart läsvärd bok som passar bra i höstmörkret när man vill ha något lättsmält. Karaktärer som förekommit i den tidigare boken Ensamma hjärtan och hemlösa hundar kan kännas igen även i denna boken, och det är riktigt charmigt hur alla personers vägar vävs samman och korsas på olika sätt. Det ger en känsla av att man på ett sätt får följa hela samhället, inte bara en enda person.
Handlingen hoppar mellan flera personer, som Juliet och hennes syster Louse, juristen med ett litet barn, bacillskräck och prestationsångest när hon efter mammaledigheten går tillbaka till jobbet igen. Just detta hoppandet kan ibland upplevas som störande när man vill läsa mer om en viss person, men i övrigt är boken ett måste på läslistan, vare sig man är hundintresserad, deprimerad eller bara sugen på att läsa något mysigt och lagom romantiskt.

Lucy Dillon är en engelsk författare som har skrivit en bokserie om en stad på engelska landsbygden. Det finns flera böcker och de hänger ihop med varandra men är ändå härligt fristående, så att man kan läsa dem i vilken ordning man än vill. Den första boken i serien heter Ensamma hjärtan och hemlösa hundar, och var den första boken jag läste av henne. Jag var snart fast.

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar handlar om Rachel. Hon har haft ett glamoröst liv i London med bra jobb och en pojkvän, men plötsligt ärver hon efter sin moster som har ett hus på vischan och Rachel åker dit för att röja upp, gå igenom och sälja fastigheten. När hon kommer till staden får hon veta att hon även ärvt sin fasters gamla bordercollie och att huset även har ett hundpensionat fullt med omplaceringshundar samt en anställd hundskötare.
Detta är inget som Rachel ens hade föreställt sig, och hon avskyr det, är förvirrad och behöver reda upp sitt liv, samtidigt som staden, folket och miljön lockar henne. Man får som läsare följa med henne i hennes vardag, besluten och problemen, mötena med folket och se hur hon växer som person.
Boken skildrar även två andra kvinnor och deras bekymmer; Zoe, en ensamstående tvåbarnsmamma med en vild oönskad hundvalp hon vill bli av med, samt Natalie, gift och barnlös och olycklig på grund av detta. Natalie och hennes man blir jourhem åt en av hundhemmets hundar och inget blir sig likt igen.

Lucy Dillon väver samman flera personers livshistorier och låter deras vägar korsas, samtidigt som hon beskriver eller nämner andra personer i staden. Det äldre paret som hjälper till med hundrastning på hundhemmet, eller läkaren på vårdcentralen, och inte att förglömma, traktens stiliga veterinär. Boken är lättläst och romantisk utan att vara klistrig, och man vill inte riktigt lägga ifrån sig den.

Det är en bok som lämpar sig perfekt för den som gillar hundar en regnig höstdag, med en filt, lite choklad och en stor kopp te. Hundälskare behöver man förresten inte vara, bara intresserad av människoöden och vardagsproblem som jag tror vi alla kan känna igen oss i. Det här med att sitta ensam i mörkret och grubbla på olösliga problem, att börja bli intresserad av någon, att känna att tiden rinner iväg och man håller på att bli gammal, att inte räcka till för sina barn, att ge sig ut på djupt vatten inom områden man inte vet så mycket om och som kanske ligger en bra bit utanför ens egen komfortzon.
Det är en väldigt mysig bok och jag rekommenderar den verkligen. En riktig feel good-historia som känns både landsortsromantisk och genuin och som får en att längta till en småstad i England.

Det är liv och rörelse i den engelska staden Longhampton. Här bor det många människor vars vägar korsas på olika sätt. Den bokintresserade Anna bor ihop med Phil och hans tre döttrar, och hennes egna drömmar om en baby verkar glida allt längre och längre iväg i takt med att Phils döttrar blir äldre. Döttrarna är inte de enklaste att hantera, det är inte familjens väldigt aktiva och busiga dalmatiner Pongo heller.

Michelle är Annas bästa vän och arbetsnarkoman. Hon äger en inredningsbutik och tar över den lilla bokhandeln vägg i vägg, där Anna får jobb. Michelle har en bakgrund som hon helst inte vill att andra får reda på och gräver ner sig i arbete, planering och detaljer för att fly verkligheten samtidigt som Anna kämpar med sin barnlängtan, de tre extradöttrarna och sin vardag. Hundcaféet och Rachels hundhem ifrån tidigare böcker om staden nämns och flera bekanta figurer dyker upp.

Och så levde de lyckliga är en bok om vardagslivet för en styvförälder, om hur det förflutna hinner ikapp en och hur jobbigt det kan vara när man ställs inför livsavgörande beslut. Det är också en bok om hur vänskap kan komma att förändras av vänners olika intresseområden och karriärer, samt om att känna sig leva på undantag i sitt eget liv.

Tycker du om böcker som har hundanknytning, vanliga personers livskaos i fokus samt böcker som inte tar så lång tid att läsa ut så är denna boken något för dig. Den är lika intressant som Dillons tidigare böcker och ett måste på läs-listan.

Boken är den sista i serien Grottbjörnens folk och den spännande historien om stenålderskvinnan Ayla och hennes livspartner Jondalar. Ayla blev föräldralös i en jordbävning som liten flicka och togs om hand av en grupp neandertalare. Som riktigt ung kvinna blev hon fördriven ifrån klanen för ett brott hon begick och var tvungen att söka sig till sitt eget folk, Cro Magnon, människor som såg ut som henne själv.
I de målade grottornas land har hon blivit Zelandoni, en schaman och läkekvinna hos sin mans folk Zelandonii och hon ger sig ut på en pilgrimsresa kan man säga. Hon besöker målade grottor och helgedomar för att få ökad kunskap, och med sig har hon sin familj och deras följe. De träffar flera olika samhällen av folk och hon blir visare allteftersom historien utspelar sig. Boken knyter ihop hennes livsöde ganska bra, och beskriver hur det kunde ha gått till hos våra förfäder på stenåldern.

Det som är bra med boken är att få ett avslut efter de tidigare böckerna, det sista kapitlet om Ayla och hennes öde. Det som är mindre bra är att boken känns stressigt skriven, den är inte lika välskriven som tidigare böcker i serien även om rikliga beskrivningar av natur och händelser förekommer. Den följer inte riktigt samma stil som tidigare böcker, som om författaren inte riktigt orkade hela vägen utan mest var besluten om att skriva färdigt historien innan hon blev för gammal.
Boken kan rekommenderas till alla som tidigare följt Ayla på hennes resa genom livet eller för den som är intresserad av historiska böcker, eller helt enkelt en människas livsöden.

Eva Dahlgren är en väldigt folkkär artist som har många bollar i luften. Hon är även författare och har skrivit en barnbok i allegorisk och antropomorfistisk form. Det betyder att hon gestaltar sina karaktärer som djur med mänskliga egenskaper, eller enklare uttryckt, istället för människor finns det djur som lever som om de vore människor.

Hundarna Lars och Urban bor i Benholm i bokens början, de lever sina liv och har sina jobb. Lars kör ambulans och taxi och Urban jobbar på sjukhuset. Historien börjar på riktigt när Urban får tillbaka ett brev som han skickat till sin käresta, Lars kusin Li som bor i landet bortom Indien. Brevet kommer tillbaka med adressat okänd och de båda vännerna förstår att något har hänt. De bestämmer sig för att sluta på sina jobb och åka till landet bortom Indien för att finna Li och hennes mamma, Faster Lo. Deras hus är sönderslaget invändigt och visar tecken på något hemskt, och både Lars och Urban blir förtvivlade men fast beslutna att återfinna sina nära och kära. De fruktar att Li och Faster Lo har blivit bortrövade av de krigiska pudlarna från Pudelavien, där det dessutom pågår ett fasansfullt krig som handlar om det är bäst med vit eller svart päls och vilken päls som ska sitta på tronen.

Lars och Urban ger sig ut på äventyret men de hittar inte Li och Faster Lo, däremot hittar de, mitt i kriget, tre små valpar som visar sig vara Urbans och Lis valpar. Med tre små valpar går det inte att fortsätta jakten efter de saknade, utan vännerna får ta valparna och dra sig tillbaka för att vara ansvarsfulla föräldrar istället.

Bra och dåligt
Generellt finns det inget dåligt med boken, den är välskriven på ett enkelt sätt, det finns lite bilder och storyn är gripande och spännande. Det är lätt att uppskatta boken ur både ett barns och en vuxens perspektiv. Det som är riktigt bra är att boken tar upp rasism och apartheid som kriget i Pudelavien symboliserar, och Lars och Urban som utgör en familj med valparna som om det vore den mest naturliga sak i världen att vissa valpar har två pappor.

För vem är boken?
Den här boken rekommenderas för alla barn. Ett kapitel om dagen med högläsning utav föräldern vore jättebra så att ni efteråt kan diskutera vad som händer om barnet har frågor kring det. Åldersmässigt passar den för verbala barn på lågstadiet och mellanstadiet. Du som vuxen kommer absolut att dra på smilbanden åt vissa ordvitsar och händelser, men med en humor som inte barnet förstår. En bok för alla men framför allt barn som behöver lära sig om tolerans här i världen.

Läsvärd.

Sigrid handlar om en flicka under vikingatiden. Hon är bortlovad till Erik, kungen i Svitjod för att befästa freden mellan svearna och götarna, men det uppstår problem som Sigrid är inblandad i.
Svend är en ung man som är illegitim son till Harald Blåtand, men som vuxit upp hos jomsvikingarna som är Nordens absolut mest fruktade krigare. Svend vill bli erkänd kungason och möta sin far för att störta honom och ta tronen i Danmark, det är hans dröm.
Pojke och flicka möts, känslor uppstår och ingenting blir som det ska. Sigrid och Svend kommer att få stora svårigheter och det blir konsekvenser av olika val och några brutna löften. Det kan dessutom bli ännu ett stort nordiskt krig.

Detta är en fantasybok som förenar fantasi med ett stänk av historia, myter och den gamla asatron. Historien berättas på ett spännande och gripande sätt, med grymma detaljer och bitvis något för stort fokus på det religiösa. Trots att det är fantasy känns vissa delar en smula för övernaturliga men annars är boken en bra och spännande skildring av svunna tider.

Sigrid i boken är inspirerad av vikingatidens Sigrid Storråda, en nordisk betydande drottning som faktiskt hade ett finger med i Nordens historia på riktigt. En spännande läsvärd bok för den som gillar starka kvinnor och svunna tider, alternativt lite trevlig fantasy.