Man skulle kunna tro att de som arbetar med att planera andra människors bröllop själva är obotliga romantiker. Men det stämmer inte alls in på bröllopsfixaren Ella, tvärtom, hon har sedan länge tappat tron på kärleken och har gett upp hoppet om att själv hitta den rätta. Trots detta, eller kanske tack vare detta, så är Ella den duktigaste bröllopsfixaren på Fest & bröllopsbyrån där hon arbetar.
Ella har stora drömmar om att en dag kunna gå in som delägare i företaget som hon brinner för men när byrån får problem med ekonomin kallas istället John in. John är van med att styra och ställa och att alltid få sin vilja fram, något som krockar med Ellas sätt att arbeta. Att han dessutom är en kvinnomagnet utan dess like får bara Ella att tycka än mindre om honom. Hon tvivlar på att han kommer att kunna rädda byrån och är den enda som vågar säga emot hans förslag på lösningar.
Istället för att bli avskräckt så väcks Johns nyfikenhet på vem Ella är och det dröjer inte länge förrän de båda bara har ögon för varandra. Men ska Ella våga sig på ett nytt förhållande med den denna John som är allt som hon inte söker? Eller ska hon istället svara på Max inviter och flörtande? Max är rena motsatsen till John och skulle kunna ge Ella den trygghet och stabilitet som hon och hennes dotter behöver i vardagen.
Författaren Elvira Berg lyckas med att förmedla känslor och tvivel. Man önskar att Ella kunde få allt, både ha kakan och äta den. Man tycker att både John och Max är bra män, på sina sätt, men de ger Ella möjligheten till två helt olika typer av liv. Till slut väljer hon den ena av dem och det slutar väl, trots att hennes förflutna gör sig påmint och knackar på dörren. Ellas kamp på jobbet ger också utdelning och med lite hjälp från John lyckas hon med sin dröm.
Elvira beskriver inte bara känslor på ett bra sätt, hon har också förmågan att gestalta de olika karaktärerna så att man får känslan av att man känner dem. Det jag hade önskat mer av är en bakgrundshistoria om vad som hände med pappan till hennes barn och vad som fick henne att helt tappa tron på kärleken.
Boken rekommenderas till unga vuxna och vuxna som vill ha en äkta kärleksroman att läsa.
Detta är en riktig ungdomsbok med komplicerad ungdomskärlek, jobbiga småsyskon och problem som är så stora som de bara kan vara i en tonårings huvud. Bokens huvudkaraktär är Lara Jean som är sexton år. Lara Jean skriver och samlar på kärleksbrev som hon själv har skrivit och det finns ett brev för varje kille som hon har varit kär i. Breven ligger i tryggt förvar i hennes fina hattask som är gömd i garderoben och det är inte meningen att någon annan någonsin ska få reda på att de ens existerar. Än mindre läsa dem.
Men efter ett mindre bråk postas breven till dess riktiga mottagare och Lara Jean kan inte tro att detta händer. Breven är utlämnande där hon har skrivit precis vad hon har känt om varje kille och nu kommer dem att läsas. Det här får bara inte hända. Vad ska killarna nu tänka om henne och vem är det som kan ha varit så elak att skicka iväg hennes hemliga och högst personliga kärleksbrev?
Jenny Han har i den här boken skildrat hur relationer upplevs i tonåren. Det är både relationer till sin pappa, sina syskon, killar och vänner. Författaren har på ett fint sätt lyckats fånga känslan och ångesten som Lara Jean känner när hennes brev kommer på villovägar, samt hur små problem tycks stora som världsproblem för en tonåring där man tror att livet är över.
Jag kan verkligen rekommendera denna ungdomsbok för de som vill läsa om tonårskärlek.
Om man inte provat innan så vet man inte om man kan, det är lite den mentaliteten som speglas i denna bok. Disa är rejält less på sitt liv i Stockholm där hon arbetar som ekonom på ett stort byggbolag. Hennes liv i Stockholm är en stor kontrast i jämförelse med vad hon hade när hon växte upp i Linköping. I Stockholm har hon svårt att hitta sin plats både på arbetet och på fritiden, vilket gör att känslan att vara ensam och övergiven tar allt större plats.
När Disa inte längre får uppskattning för sitt arbete och när en ny kollega får bättre betalt får Disa nog och säger upp sig. Hon drömmer sig bort från hektiska Stockholm där allt bara handlar om pengar och status, hon drömmer om ett annat liv än det som kretsar kring en karriär och hon är trött på att hennes vän inte inser sitt alkoholproblem och dessutom aldrig har tid att ses.
Innan hon har hunnit blinka så har hon lyckats sälja sin lägenhet och köpa en stor gård vid sjön Sommen, strax utanför Linköping där hennes föräldrar bor. Hon som inte ens vet hur man tar hand om en gård. Men det kan väl inte vara så svårt. Disa är fast besluten om att hon ska lyckas med sitt uppdrag och sin dröm att starta ett bed and breakfast på gården.
När de flesta runt om henne tvivlar på hennes förmåga brinner hennes kämpaglöd allt kraftigare, hon ska lyckas.
Disa får kämpa med att dra turister till gården och lockar med både älgsafari och målarkurser. Hon som aldrig själv har sett en älg eller målat en tavla. Till sin hjälp har hon sin granne som klampar in utan att be om lov och på något magiskt sätt lyckas hon få flera bokningar till sin gård.
Den här boken visar verkligen på att bara man vill, så kan man. Att man inte ska ge upp sina drömmar och mål trots att människor runtom en försöker få dig att tänka om. Författaren Camilla Dahlson har verkligen lyckats förmedla Disas kämpaglöd, envishet och tro på sig själv och man vill aldrig sluta läsa. Man vill veta vad Disa ska hitta på härnäst, vad hon ska dra till med för att locka turister samtidigt som hon ska hjälpa personer i hennes närhet som har det tufft. Det enda man önskar är att boken skulle vara längre, man vill läsa mer!
Sommaren vid Sommen är en feelgood-roman som passar unga vuxna och vuxna som vill ha härlig och lättsam läsning.
För två år sedan förlorade Emma sin man. Och inte på vilken dag som helst, utan på självaste julafton. Trots att det var en olycka så kan inte Emma sluta att beskylla sig själv och tänka tillbaka på det gräl som de hade sekunderna innan Niclas miste livet.
I boken 24 goda gärningar får man följa Emmas kamp tillbaka till livet, hur hon sakta men säkert återfår livsgnistan efter många månader av mörker. Man får följa med i smärtan som uppstår när man förlorar den man älskar och sorgen att rensa ut garderoberna med hans kläder.
Emmas syster Magda är envis, tjatig och jobbig men det är ju för Emmas egen skull. Det är tack vare Magdas envisa tjat som Emma kommer igång med sitt projekt om att göra 24 goda gärningar, en god gärning per dag ända fram till jul. Det ska få henne att tänka på något annat och göra tiden kring jul lite lättare att hantera.
Projektet börjar lite halvdant då människor i hennes omgivning inte verkar uppskatta och vilja ta emot den hjälp som Emma erbjuder. Men allt eftersom så släpper det och Emma lyckas med sina goda gärningar. Det får henne inte bara att bearbeta det som har hänt och ta sig igenom de annars så jobbiga dagarna utan hon börjar faktiskt också att må bra.
I början gör Emma gärningarna bara för att hon måste, för att hon har bestämt det men mot slutet så uppskattar Emma verkligen att göra människor glada.
Emma som tidigare har känt sig ensam sedan Niclas gick bort får tack vare sina goda gärningar flera nya vänner som förgyller hennes liv. Människor som har funnits där runtom henne men som hon inte har gett någon uppmärksamhet tidigare, knappt ens lagt märke till. När julafton väl kommer så har Emma berikats med nya vänner, ny kärlek, en hund och lycka över att hennes butik inte behövde gå i konkurs.
Jenny Fagerlund har verkligen förmågan att ta en med i spännande handlingar och djupa känslor. Man vill så gärna att det ska ordna sig för Emma, att hon ska våga släppa taget och gå vidare för att kunna släppa in nya människor i sitt liv. Samtidigt som man förstår våndan när hon viker ihop Niclas kläder och fyller sopsäckar som ska slängas. Att hon håller på vad det egentligen var som hände Niclas fram till slutet av boken gör att man bara vill läsa mer och mer för att få reda på vad som faktiskt hände och varför Emma beskyller sig själv för det.
Jag skulle rekommendera boken till de som har förlorat någon nära, till de som vill läsa en härlig feelgood-roman och de som vill försvinna in i någon annan värld för en stund.
Ett enklare liv är den efterlängtade uppföljaren av boken Mellan himmel och hav som är skriven av Anna Eriksson. Boken handlar om komplicerade familjerelationer, om drömmar och längtan.
Man får följa tre huvudkaraktärer som också är kvinnor från tre generationer. Det är Josefin, mamma Sally och mormor Vanja. Boken utspelar sig mestadels i den lilla byn Kivik på Österlen. Där bor Josefin tillsammans med sin pojkvän Harald och de kämpar med ekonomin på sin gård. De driver en bondgård och deras dröm är att bli självförsörjande. Men en stor gård slukar också massor av pengar, pengar som det unga paret inte har. Samtidigt börjar Josefin drömma om ett annat liv, ett liv bortanför gården. Hon kämpar för att få Haralds förståelse samtidigt som Jon försöker lappa ihop sin spruckna relation med sin mamma Sally.
Mamma Sally däremot följer sin dröm och öppnar pensionat i huset som hon fick ärva av farbror Åke. Efter en omfattande renovering står pensionatet redo att ta emot sina första gäster. Man får följa hur Sally kämpar för att få pensionatet att gå runt och hon kämpar för att återfå kontakten med dottern Josefin. När dessutom hennes exsambo från en destruktiv relation dyker upp på pensionatet börjar Sally vackla om ifall hon ska ta tillbaka honom. Samtidigt försöker hon bygga upp sin relation med Vanja, kvinnan som övergav henne som litet barn.
Vanja däremot lever lyckligt i Köpenhamn och har till en början inga planer på att återvända till Kivik och lära känna sin dotter. Men något får henne att ändra sig och hon åker tillbaka för att försöka rädda en förlorad relation.
Författaren har verkligen fångat komplicerade relationer och känslor på nära håll. Man känner med dessa tre karaktärer, man våndas och man önskar att det ska gå bra för dem. Boken är en bladvändare och man vill bara fortsätta att läsa för att få reda på hur det ska sluta. Anna har verkligen lyckats med att beskriva känslor och bokens miljöer.
Det som jag saknar är en lite större inblick i vad som faktiskt hände i dessa skadade relationer. Vad hände mellan Josefin och Sally? Och hur gick det till när Vanja övergav Sally? Hur var egentligen Sallys relation med Frank? Allt detta tar sen första boken upp men jag hade önskat en kortare återblick även i andra boken för att göra den mer fristående.