Miriam Trygg

Det här är en bok för den som älskar choklad. Här finns chokladrecept i alla möjliga former, från glass och konfekt, till tårtbottnar och franska bakverk. Boken inleds med mer allmän information om choklad, som chokladens historia och vilka olika chokladtyper som finns att välja mellan. En sektion handlar om hur man väljer dryck till chokladen, vilket inte är lika enkelt som man kan tro. Choklad kommer i många olika smakvarianter. Här finner vi choklad i efterrätter med sötma, bitter mörk choklad, och råd kring rött vin tillsammans med choklad. I dryckesavdelningen finns många olika sorters chokladdrycker, inklusive mintchoklad, chokladmilkshake och gammal hederlig varm choklad.

I nästa sektion finner vi chokladbaser, som kan avsöndras på flera olika områden. Bottnar, röror och såser, glass, fyllningar och mousse, glasyrer och dekorationer. Vi hittar recept på Mille Feuille, chokladsirap, mjölkchokladsås och hallonsirap. Även några recept som inte är chokladbaserade får plats, som mango- och chilisalsa. Många olika sorters chokladglasyr, vit chokladpudding och chokladmousse finns med. Det finns verkligen ett stort utbud och boken uppfyller sitt löfte väl, med choklad för alla tillfällen.

Avsnittet "smått och gott" innehåller recept på hemgjord konfekt. Här finns mörk chokladtryffel med olika smaksättare som mint, lakrits och konjak. Chokladbollar finns förstås, något annat hade varit märkligt. Recept på chokladfudge, chokladknäck, chokladbiskvier och jägarblandning ger en stor variation att välja mellan.

Det sista avsnittet i boken innehåller recept på desserter till flera personer. Här finns bland annat chokladfondant, vit chokladpudding med rabarber, frusen chokladcheesecake med bär, kärleksmums och chokladtryffeltårta. Denna sektion är en av de mest variationsrika i boken, alla smaker blir tillgodosedda.

Det här är definitivt en bok att ha i köksbokhyllan. Här finns choklad för alla tillfällen och behov. Jag tycker att innehållet lever upp till författarens löften i inledningen, och ger den därför ett högt betyg. Möjligen skulle det varit intressant med fler chokladrecept från andra kulturer, men för traditionella chokladälskare är den perfekt.

Det här är en bok full med vegetariska julrätter, indelade i olika kategorier. Bland dessa finns varma och kalla rätter, bröd och pålägg och sötsaker. För att maten ska förmedla julens smaker har författaren inkluderat julkryddor och andra ingredienser som traditionellt förknippas med julen. Här finns till exempel äpplen, nötter, grönkål, kryddnejlikor, kanel, saffran och rotsaker. Färgerna rött och grönt är också framträdande. Bland de varma rätterna finns en svampsoppa med örter och rödvin, en mer mustig soppa som innehåller lagerblad och rikligt med svamp. Författaren rekommenderar att lägga till en klick crème fraiche. Bland de varma rätterna finner vi också tofubollar med yoghurtsås och pizzasnurror med grönkål och getost.

De kalla rätterna innehåller en paradrätt på det vegetariska julbordet, griljerad kålrot. Bland det kalla finns också nötfärslimpa, grönkålsrulle med parmesanost och quorn i örtmarinad. Det sistnämnda receptet är helt enkelt fryst quorn i bitar från mataffären, som sedan steks i en marinad bestående av rapsolja, balsamvinäger, rosmarin, soja, vitlöksklyftor och lagerblad.

Slutligen kommer de söta rätterna, som bland annat bjuder på juldoftande kryddig äppelpaj, pepparkaksmuffins med kanelströssel och dadlar och fikonmarmelad med mandel. Ett recept på julglass förespråkar att man låter russin dra i rom, och skapar en äggulesmet med vispgrädde, frukt som lagts i blöt, valnötter, pepparkakskross, choklad och kryddor. Allt hälls i en globformad skål, vilken sedan läggs i frysen i fyra timmar. Detta skapar en glassbomb.

Visst finns det en hel del julsmaker i den här boken, men titeln känns vilseledande. Eftersom det används mycket ägg, mjölk och ost i recepten så borde boken snarare heta "Lakto-ovo-vegetarisk julmat". Ett alternativ hade varit att recepten kompletterats med ett par extra rader kring hur man hade kunnat göra dem helt växtbaserade. Det står också en förklaring kring vad lakto-ovo-vegetarian är för något längst bak i boken, men den kunskapen appliceras inte i övrigt. Därför, och även på grund av att den varma maten känns mer som entréer än som huvudrätter, kan jag inte ge boken ett högt betyg.

Bokens huvudperson är en ung person som aldrig nämns vid namn. Det är ur hens perspektiv bokens handling skildras. Hen lever i en framtida, överdådig värld där allt finns tillgängligt för dess invånare. Bokens jag är en "Jang", en ungdom som har fri tillgång till fantastisk mat, ett överdådigt boende och underbara kläder. Den synbara friheten är total, men samtidigt lever alla människor i staden Fyra-Bee inneslutna i en bubbla där deras verkliga frihet är starkt begränsad. Därav kommer titeln "Bit inte solen", för huvudpersonen börjar efter ett tag att göra just det. Hen revolterar mot överheten och blir också straffad för detta, men det blir ändå inte som makten i Fyra-Bee tänkt. Huvudpersonen fortsätter att dansa undan och bita tillbaka.

Staden Fyra-Bee är ett utopia till att börja med, författaren beskriver fantasifullt och med omåttlig kreativitet hur invånarna har tillgång till allt. De kan till och med bestämma formen på sina egna kroppar, inte ens döden är ett hot i denna eviga utopi. Om man tar livet av sig i Fyra-Bee blir man upphämtad av robotar, som tar ut ens livsessens och placerar den i en ny kropp som man själv får utforma. Ett extra huvud, antenner eller flammande rött hår ner till fötterna? Inga problem, allt är möjligt. Huvudpersonen växlar mellan en kvinnlig och en manlig kropp, och har romantiska relationer med människor av alla kön. Men trots att världen är full av möjligheter känner sig huvudpersonen till slut ändå tom och den oäkta, fabricerade tillvaron i Fyra-Bee känns innehållslös. Hens vilda eskapader räcker inte till och att följa reglerna i ett själlöst samhälle blir omöjligt för bokens okuvliga huvudperson. Det är just bokens jag som är en av de största behållningarna med boken, hens humor och snabba intellekt driver handlingen framåt. Med Tanith Lees kreativa författarstil blir boken aldrig tråkig. Det här är en av mina absoluta favoritböcker.

Bilbo Bagger är en hobbit, runt en meter hög och med stora, håriga fötter. Han bor i en hemtrevlig håla i jorden med en rund, grön dörr. Bilbos liv är lugnt och bra och kretsar mest kring att äta mycket god mat och röka pipa. Men en dag knackar en trollkarl med spetsig blå hatt och långt vitt skägg på hans dörr. Det är Gandalf, Bilbos gamle vän. Strax därefter knackar också tretton dvärgar på Bilbos dörr, inklusive den förnäme Torin Ekenskölde i egen hög person. Dvärgarna bjuder sig själva till fest ur Bilbos skafferi och visar sedan Bilbo en karta över Berget, där en stor drake vid namn Smaug vilar på deras stulna skatt. Dvärgarna vill ge sig ut på en expedition till Berget, vilket är en styv resa. Först ska de gå till Långa Sjön, sedan längs Rinnande Floden, tills de når Dalbys Ruiner. Floden går sedan genom Stora Porten, där dvärgarna är i behov av en inbrottstjuv. Trollkarlen Gandalf har till detta ändamål valt ut Bilbo, som också fyller behovet av en fjortonde man till expeditionen. Detta för att undvika oturssiffran tretton som dvärgarna uppgår till.

Nästa dag vaknar Bilbo till en tom håla. Dvärgarna har ätit en stor frukost, gått iväg och lämnat disken till honom. Bilbo känner sig mest lättad men också en smula besviken. Han diskar och sätter sig sedan ner för att äta en egen välsmakande liten frukost. En stund senare, just när han tänkt ta sig en andra frukost kommer Gandalf in och frågar honom varför han inte har dammat på spiselhyllan och läst lappen som ligger därpå. Bilbo läser lappen som är från dvärgarna, vilka inbjuder honom formellt till resesällskapet med tillhörande erbjudande om ersättning. De vill att Bilbo ska möta dem klockan elva på värdshuset Gröna Draken. Klockan är nu tio i elva och Bilbo får bråttom iväg.

Så följer en lång rad äventyr där Bilbo visar sina hittills dolda talanger och visar sig vara en stor tillgång för dvärgarna. Hur det går med draken ska jag låta vara osagt. Men Bilbo är en klassiker som alla borde läsa. Jag läste boken själv vid nio års ålder, och hela trilogin Sagan om ringen året därpå. Bilbo känns lite mer riktad till barn än vad Tolkiens kända epos "Sagan om ringen" är. Men Bilbo är absolut läsvärd även för vuxna. Boken är en bra, underhållande äventyrsberättelse i Tolkiens genomtänkta sagovärld.