Jonatan Kraft

Aleksej Ivanovitj är en ung lärare anställd hos en familj och inhyst i en hotellsvit i den tyska småstaden Rulettenburg. Han blir där indragen i ett på samma gång dråpligt och tragiskt familjedrama. Aleksej är förälskad i den söta Polina och komplikationerna blir många.

Allra värst blir det när den beryktade Farmor kommer på besök. Alla har i många år hoppats att Farmor ska dö. Hon är krävande och besvärlig men framför allt sitter hon på en enorm förmögenhet som kommer tillfalla arvingarna. Trots att hon varit allvarligt sjuk och till och med inlagd på sjukhus är hon långt ifrån sitt livs slut. I ett maniskt infall besöker hon en av stadens många casinon. Hon får snabbt smak för spelet och gör sitt bästa för att slösa bort hela arvet.

Boken är ett av Dostojevskijs tidiga mästerverk. Den är skriven i en glödande intensiv stil och omges av en rusaktig känsla. VI får en försmak av författarens senare monumentalverk och samtidigt en tragikomisk upplevelse som länge sitter kvar.

Henning vandrar en dag i 1800-talets mitt in i Stockholm. Han är fortfarande i sin ungdoms dagar och kommer från fattiga förhållanden. Familjen har försvunnit ur hans liv och därför har Henning behövt ta förvärv i en kvarn. Stockholm, den pulserande staden fylld av drömmar och förhoppningar, lyser inför honom som en hägring.

Staden besväras dock av växtvärk när mängder av människor likt Henning söker sig dit. Att hitta ett förvärv är svårt och det finns som alltid många som vill tjäna pengar på andra människors olycka. Henning är en något försiktig och tillbakadragen människa men däremot rakryggad och ärlig. De senare egenskaperna hjälper honom att hedersamt bygga upp ett liv och ett vackert hem. Han finner slutligen både vänner och familj.

Boken är ett vackert tidsdokument över en omvälvande period. Fogelström lyckas fånga just karaktären och essensen av en stad. Läsaren får en förståelse för det ekosystem av pulserande liv som en grupp människor bildar. Det smutsiga och kantnötta Stockholm har trots allt själ och skärpa och tidens händelser sträcker sig ända in i våra dagar.

Thérèse är en flicka från enkla förhållanden. Hon har efter sin familjs död adopterats av sin faster, sömmerskan Mme Raquin. Mme Raquin är bosatt på den franska landsbygden med sin son Camille, vilken alltså är kusin till Thérèse. Camille har under hela uppväxten varit ett sjukligt och konvalescent barn. Hans mor har beskyddat honom intill överdrift och han har växt upp till en man som är svag och klen.

Thérèse har även hon uppfostrats på ett liknande manér. Hennes starka karaktär och passionerade känslor har fullkomligen kvävts och hon har vant sig vid tystnad och tillbakadragenhet, I det påtvingade äktenskapet kusinerna emellan vantrivs hon.

När den märkliga lilla familjen flyttar till huvudstaden Paris återser Camille sin gamle vän Laurent. Mellan honom och Thérèse uppstår en passionerad attraktion. Omoralen i detta tvingar dem att dölja sin passion för varandra för omvärlden. För att bli kvitt problemet bestämmer sig det hemliga paret för att mörda Camille. Det ska visa sig vara ett ödesdigert misstag.

Boken är ett starkt exempel på naturalismen. Författaren ansåg inte att han själv dikterade handlingen utan lät karaktärerna och händelserna skapa den av sig självt. Som läsare väcks frågor om i vilken grad vi är utelämnade till ödets makt. Går det verkligen att skylla sina handlingar på tidens obönhörliga gång eller har vi ett eget ansvar för dem?

Jimmy Perez jobbar som kriminalare på Shetlandsöarna, en karg och isolerad ögrupp norr om Skottland. Allvarliga brott är ovanliga så uppståndelsen blir stor när en flicka i tonåren hittas strypt på ett gärde i den lilla byn Ravenswick.

Perez och hans kollegor kallas till platsen och förstår snabbt att det rör sig om ett komplicerat fall. Alla i byn misstänker den gamle enstöringen Magnus Tait, som ryktas varit inblandad i försvinnandet av en ung flicka många år tidigare. Spåren leder dock inte bara till honom. Den mördade Catherine Ross har haft komplicerade relationer till många av invånarna och det finns många som skulle kunna ha motiv till mordet. Perez börjar avslöja många invecklade kopplingar mellan människor. Samtidigt fattar han tycke för en av deltagarna i utredningen, konstnären Fran Hunter.

Boken ger en intressant bild av ett litet och utsatt samhälle. Så gott som alla känner alla och spridningen av skvaller och rykten är stor. Det försvårar utredningen eftersom folk har många tänkbara intressen att hämta i andras handlingar, och som läsare kan man föreställa sig hur det själv skulle vara att leva i ett sådant samhälle.

Författaren har lyckats med att skapa trovärdiga karaktärer. De har alla sina unika drag och är präglade av sina bakgrunder i olika byar av ögruppen. Den något reserverade Perez ställs i kontrast mot assistenten Sandy, ivrig och villig att hjälpa till men dessvärre inte särskilt intelligent.

Boken håller för det mesta handlingen intressant. Den drivs framåt av många små intressanta händelser som gör att man inte tröttnar på handlingen eller upplever den som seg. Ibland kan kan boken dock kännas något utdragen. Vissa av replikskiftena upplevs som att de redan har yttrats i en liknande form en bit tidigare i handlingen.

Handlingen berör ett ständigt aktuellt tema, det om tonåringens roll i världen. Mordoffret Catherine Ross revolterade ofta mot vuxensamhället kring henne vilket hon ofta också blev lidande för. Boken frågar sig vad man kan förvänta sig av en ungdom och vilken värdighet den ska anses ha.

Boken är för det mesta spännande och har ett oväntat slut. Den annorlunda miljön gör den till en intressant deckare som inte upplevs som någon man tidigare läst.

Nick Carraway är en ung och driven finansman som fått jobb i New York och under sommaren 1922 bosatt sig i ett hus i byn West Egg på Long Island. Mycket nära ligger en stor herrgård ägd av den oerhört rike Jay Gatsby. Han är något av ett mysterium eftersom mycket få vet särskilt mycket om honom.

Regelbundet arrangerar Gatsby stora fester i sin herrgård, i vilka alkoholen flödar, jazzmusik spelas och det glada tjugotalets dekadens briserar. SJälv dyker Gatsby ytterst sällan upp men desto mera frekventa är de många ryktena om honom.

Carraway råkar av en tillfällighet träffa på Gatsby och de båda fattar tycke för varann. Carraway får en inblick i Gatsbys osannolika liv. Vansinnig fortkörning är bara det första som skiljer Gatsby från den ordentlige Carraway. Gatsby är involverad i flertalet dunkla affärer och har många märkliga kontakter med både den ena och den andra. Han äger dessutom en lysande förmåga att berätta fascinerande historier om hur han tagit sig fram genom livet och byggt upp sin förmögenhet. Varifrån pengarna egentligen faktiskt har kommit är det ingen som riktigt förstår.

Carraway blir indragen i Gatsbys olika märkliga förehavanden och får bevittna hemska scener. Det visar sig att hela Gatsbys liv är skapat för att locka till sig en flicka han aldrig slutat älska, och det hela kulminerar dramatiskt.

Boken är skriven på ett kompakt och kortfattat språk. Man behöver läsa mellan raderna och fokusera för att kunna hänga med i vändningarna. Språket är dock fortfarande glödande och intensivt och olikt mycket annat man har läst.

Dess skildringar av olika människoöden är intressant. Vissa fördomar ställs på ända och man påminns om människans komplexa karaktär, ofta varken god eller ond. Alla är styrda av sina begär och önskningar och att inte handla därefter är svårt.

Boken utgör också ett bra tidsdokument över 1920-talet. Framtidshoppet var stort och man såg tiden som ny och utvecklad. Samtidigt fanns fortfarande enorma problem av alla möjliga slag i samhället, något man inte får glömma bort. Inte heller var ett vilt festande med enorma mängder alkohol en hållbar livsstil, någon man obarmhärtigt påminns om.

Romanen, en av Kings absolut längsta, skrevs år 1986 och utgavs i svensk översättning året därefter. Den är en av Stephen Kings mest kända böcker. Till populariteten har två nyligen gjorda filmer baserade på romanen bidragit.

Boken handlar om en grupp elvaåringar, sju stycken, som bor i staden Derry i amerikanska Maines våtmarker. Derry är en stad som länge varit hemsökt av olika hemska och traumatiska händelser, såsom lynchningar, mordbränder och skjutningar. Barnen har allt märkt att en ny våg av fruktansvärda händelser har inletts, vilket yttrar sig i att en mängd barn hittas brutalt mördade och lemlästade på olika platser runtom i staden.

Parallellt får man följa gruppen när de blivit vuxna och 27 år senare återvänder till Derry för att återigen kämpa mot den stora ondskefulla kraft som gömmer sig i staden. Ondskan kallas för Det och tar ofta formen av en clown vid namn Snåljåp.

Ondskan manifesterar sig i olika former, bland annat i ett gäng mobbare som tar till allt grövre metoder för att slå till mot gruppen, som kallar sig för Förlorargänget. De tar till alla möjliga metoder för att försöka besegra Det. Båda gångerna gruppen träffas slutar det i en rafflande jakt genom Derrys enorma kloaksystem, till vars hjärta Dets kraft är fokuserad.

Boken är som sagt mycket lång och tar lång tid att läsa jämfört med de flesta andra böcker. King beskriver många händelseförlopp ytterst utförligt, vilket visserligen är intressant men gör att boken nästintill aldrig tar slut. Den upplevs på många ställen också som något osammanhängande och inte så genomtänkt. Slutet och upplösningen är något märklig, och har ofta kritiserats.

Många av Kings böcker är effektivt skrivna och håller läsaren fastnaglad av skräck, men riktigt så är inte fallet med denna bok. Vill man läsa en bra bok av författaren bör Det inte vara förstahandsvalet, även om den på många ställen kan vara både spännande och intressant. Den här boken bör man snarare läsa bara om man har ett intresse av hans böcker samt mängder med tid över.

Hulda Hermannsdóttir är utredare hos brottsenheten Reykjaviks polis. Hon börjar närma sig pensionsåldern men blir en dag, efter att Hulda underlåtit att anmäla en kvinna som begått ett brott, drastiskt tvingad att lämna sitt jobb. Visserligen med full pension, men Hulda upplever att hennes kompetens tvingats iväg för en ung och oerfaren förmåga. Som en liten kompensation får hon åtminstone några dagar på sig att återuppta ett valfritt äldre fall som förblivit ouppklarat.

Huldas val blir inte svårt. Det rör sig om två ung asylsökande kvinnor från Ryssland som hittats mördade på varsin strand. Utredningen sköttes slarvigt och Hulda misstänker att utredaren avfärdade alla misstankar mot olika personer för att slippa anstränga sig. Hulda får upp flera olika intressanta spår, men hennes chefs låga förtroende för henne gör att hon har mycket begränsad tid på sig att göra sina efterforskningar. Mördaren går fortfarande lös, och Huldas stressade situation gör att hon riskerar att gå rakt in i lejonets kula.

Boken, som är den första i en trilogi, ger läsaren dessutom en bild av människan Hulda. Man får följa hennes uppväxt och de flertalet tragiska ögonblick som kommit att prägla den. Som läsare får man också en inblick i resten av hennes liv, kantat av sorger och tragik.

Boken utgör en frisk fläkt i deckarhyllan, dess mörka innehåll till trots (som är ett lysande exempel på den nya heta genren nordic noir). Den är skriven på ett intensivt och koncentrerat språk som bra speglar sinnesstämningarna. Många nutida deckare och kriminalromaner är ofta för långa för att en läsare ska orka hålla upp intresset hela boken ut, men så är fallet inte här. Läsaren har goda möjligheter att leva sig in i boken och i Huldas känslor.

Man hålls på spänn hela vägen till slutet och den lagom långa berättelsen gör att man gärna håller intresset uppe och dessutom blir sugen på att läsa trilogins nästkommande delar. Boken har också en typ av huvudperson som inte är den vanligaste i deckarvärlden, och författaren har lyckats skapa ett slut som är något oväntat, vilket gör att den inte känns som en deckare i mängden.

I vilt tillstånd är en bok skriven för att likna en saga. Författare är Roxane Gay, amerikansk skribent, lektor och tongivande feminist.

Romanen skildrar Mireille Duval som är bosatt i Florida med sin man och sin son. Hon har rötter i Haiti där henne familj och släkt fortfarande bor. När Mireille med familj är på besök hos sina föräldrar på Haiti blir hon våldsamt kidnappad och tillfångatagen av ett maskerat gäng. Hennes far är byggherre och besitter en stor förmögenhet i det annars fattiga landet. Kidnapparna kräver en enorm summa av hennes familj som avråds att betala.

Under de tretton dagar Mireille är tillfångatagen utsätts hon för enorma hemskheter. Hon blir regelbundet torterad, misshandlad och gruppvåldtagen. Hon lär sig snabbt att tömma sig själv på all sin personlighet, allt det hon är, för att lättare kunna stå ut med kidnapparnas brutalitet. Hennes instinkt att inte lita på någon blir snabbt monumentalt stor, när de i gänget med snällast framtoning visar sig vara de allra ondskefullaste.

När hon slutligen släpps fri är hon gravt traumatiserad av tortyren, och i andra halvan av boken får man följa hennes långa väg för att ta sig tillbaka till verkligheten.

Boken för intressanta resonemang och skildrar ett land där den extrema fattigdomen har gjort folk desperata och djupt avundsjuka på de som har mer. Frågor om rasism och klasstillhörighet i dagens USA berörs också på ett intressant sätt.

De brutaliteter som skildras upplevs ibland som något väl påtagliga, men kan samtidigt vara nödvändiga för att förstå huvudpersonens situation. Författaren har ändå lyckats skapa en spänning och göra boken intressant. Andra delen blir något utdragen och saknar till viss del innehåll, även om det är intressant att läsa skildringen av hur en person med ett djupt trauma försöker få tillbaka sitt forna jag.

Robert Langdon är professor i religiös symbolik vid Harvards universitet i USA. En morgon väcks han av ett telefonsamtal från chefen för det europeiska kärnforskningsinstitutet CERN i Schweiz, och han reser omedelbart dit. En av institutets anställda, forskare samt katolsk präst, har brutalt mördats och brännmärkts med symbolen för den urgamla sekten och brödraskapet Illuminati. Denna orden har i hundratals år lockat bland annat vetenskapsmän som velat göra motstånd mot katolska kyrkan.

Från CERN har även en behållare med antimateria stulits. Behållaren har en mycket begränsad batteritid och när den är slut och antimaterian kommer i kontakt med vanlig materia (istället för att hållas på plats av magnetfält) kommer en explosion i storlek med en atombomb äga rum.

Spåren efter den hemlige mördaren och tjuven leder Langdon och den mördade forskarens dotter, Vittoria Vetra, rakt mot Rom och Vatikanstaten. Det visar sig att Illuminati har kidnappat fyra högt uppsatta kardinaler som ska ta del av den stundande konklaven där en ny påve ska väljas.

Langdon och Vetra följer ett spår genom Rom utplacerat av Illuminati för hundratals år sedan, som tar sin form genom diskreta vägvisare i olika skulpturer. De får veta att kardinalerna kommer mördas en i timmen i olika kyrkor i Rom, och följer desperat efter Illuminatis lönnmördare, assassin, för att förhindra de bestialiska morden. Samtidigt söker Vatikanens militär Schweizergardet med ljus och lykta efter antimaterien, som placerats ut på ett okänt gömställe någonstans i Vatikanen, och som kommer förinta hela staten vid midnatt.

Boken är uppbyggd som en klassisk spänningsroman, där huvudpersonen genomför en katt- och råtta-lek med en fiende som alltid ligger steget före. Den utspelar sig under en kort tidsperiod på ett litet antal timmar, och som läsare påminns man alltid om de ständiga hoten huvudpersonerna är utsatta för, faktorer som gör att spänningen aldrig släpper.

Vissa bitar av berättelsen kan upplevas som vetenskapligt eller historiskt inkorrekta. Samtidigt finns alla de geografiska platser, kyrkor och skulpturer som beskrivs även på riktigt, något som gör boken extra intressant.

Boken tar också svagt upp vissa frågor om maktförhållanden i den urgamla katolska kyrkan, påvens roll i den samt om relationen mellan religion och vetenskap. Det är frågor vars diskussion gärna hade kunnat fördjupas för att göra boken intressantare på ett rent teologiskt och filosofiskt plan. Boken håller en fastnaglad och är svår att lägga ifrån sig innan man får veta upplösningen, men saknar däremot det intellektuella djup som gör en bok riktigt intressant.

Pigan Agnes Magnúsdóttir har dömts för medverkan i ett brutalt rånmord. Året är 1829 och platsen är Islands landsbygd. Huvudstaden Reykjaviks fängelser är överfulla och Agnes har i ett år fått leva under miserabla förhållanden i fängsel. Efter ett tag förflyttas hon dock ut till landsbygden och blir inhyst hos en familj på gården Kornsá. Den unge prästen Tóti blir hennes själasörjare och förtrogna.

När Agnes anländer är hon nersmutsad med håret i tovor. Efter vad hon upplevt är hon traumatiserad och tillsluten. Gradvis introduceras hon ändå till det stilla vardagslivet på gården och familjen accepterar henne. Hon öppnar upp sig mer och mer. Familjen och prästen får ta del av hennes berättelse och det visar sig att mycket av det som sagts kanske inte stämmer. Familjen får många av sina fördomar omkullkastade medan dödsdatumet obarmhärtigt närmar sig.

Boken skildrar en fascinerande miljö. Det hårda vädret, den karga naturen och de ytterst knappa resurserna har skapat ett folk som blivit tillknäppta och lakoniska till sättet. Många känner till de gamla islänningasagorna som är skrivna på ett nästintill komiskt korthugget sätt. Här får vi möta
just det folket som står för det lakoniska sättet men även se de nyanserade och känslosamma människorna bakom deras hårda yttre.

Boken ger en bra inblick i en dödsdömds tankar. Oavsett vad som har lett fram till situationen och huruvida man kan sägas förtjäna den eller inte är det en jobbig och obehaglig situation att befinna sig i och författaren skildrar den med skärpa. Mötena mellan människor porträtteras vackert.

Som läsare får man ett allmänt tidsdokument som är intressant att ta del av. Rättssystemet var annorlunda och miljön och det isländska sättet att leva är något som många nog inte känner till. Boken har beskrivits som en kärleksförklaring till landet och det varma och ömsinta sättet att porträttera på gör att man bara kan hålla med.