Erica

En riktigt klassisk lunch till sommaren. Varma sommardagar när man inte vill äta för tung mat, och tomaterna är som bäst frossar jag i grekisk sallad, givetvis med en god tzatziki till.

För att citera min sambo: "vilken smörja!" Handlingen kan sammanfattas som att en sjukt obehaglig kille börjar stalka en tjej för att hon är snygg. Hon vill inledningsvis inte träffa honom men av någon obegriplig anledning hjälper deras vänner den creepy killen att få träffa henne och av än mer obegriplig anledning blir hon kär i honom.

De har en ohälsosam stormig romans, som kanske kan ursäktas med att de är 17 år, men sen får hennes föräldrar nog och sätter stopp för relationen. Åren går och båda träffar nya trevliga partners som de passar mycket bättre ihop med och där borde historien slutat. Livet går vidare. Men tyvärr inte. Historien harvar på med tafatt dialog, och filmen idealiserar "den stormiga romansen" som något fint och eftersträvansvärt, vilket utgör en förfärlig förebild för människor syn på relationer.

Det är kort sagt en osmaklig film.

Mycket bra present. Strumpor är "förbrukningsvara", så ett par extra strumpor är aldrig fel. Ge bort två par roliga strumpor som kostar lite mer (happy socks till exempel) eller varma ullstrumpor (från ullmax till exempel). Tio-pack med vardagsstrumpor kan man köpa själv, det är inte lika roligt att få i present.

Jag har fått doftljus i present flera gånger, och det är ingen hit. Själv väljer jag oparfymerad tvättmedel, tvål, balsam, hudkrämer och rengöringsmedel, så jag vill inte ha ljus som luktar hemma. Jag ger bort dom jag fått till vänner som uppskattar dem mer.

Det är en bra present till nån som gillar doftljus men ge dom inte till nån som väljer parfymfritt. Innan du ger bort doftljus kan det alltså vara bra att fundera på om personen som ska få dem brukar ha doftljus tända när du kommer på besök.

Det finns många roliga och gulliga varianter som inte kostar mer än några tior. En perfekt present under vinterhalvåret när du vill ge bort "nåt litet", till exempel om du gör en egen adventskalender med små presenter varje dag.

Har du barn som gillar att pyssla kan du köpa hem klistriga reflexband och låta dem göra egna reflexer att ge bort till mor och farföräldrar i julklapp.

Gillar du att sticka finns det garner med invända reflextrådar så att du kan sticka väntar och mössor som syns i mörkret.

Det här är nog i de flesta fall "en kul grej" som man kan ge till den som har det mesta, men tyvärr är risken stor att den blir stående i ett skåp större delen av tiden. I de flesta fall kräver glassmaskiner att en del av maskinen stått i frysen i god tid innan den ska användas så har man inte en rymlig frys där bunken kan stå till vardags blir det inga "spontanglassar".
Känner du en glassentusiast med rymlig frys och köksskåp kanske det ändå är rätt present.

Den här filmen ligger mig varmt om hjärtat. Filmen handlar om Zack, den fjärde sonen i en familj med fem bröder. Pappan har förväntningar på sina söner och Zack sticker ut som den mildare av sina bröder. När pappan upptäcker sonens fallenhet för musik stiger Zack i faderns ögon, men själv kämpar han för att finna sig själv.

Vi följer Zack från födseln 1960 tills han är 20 och filmen är full av massa gammal bra musik från 70-talet.

En charmig historia om Botswanas första och främsta privatdetektiv. Boken har ett enkelt språk som passar väl ihop med huvudpersonens pragmatiska förhållningssätt till livets stora och små frågor.
Detta är första boken i serien, jag har läst de 5 första böckerna, och tycker att de senare böckerna har lite väl mycket upprepning av bakgrundsstory. Det blir lite tjatigt om man läser dem efter varandra.

78 sidor in lägger jag ifrån mig denna tegelsten på 900 sidor, eftersom jag fortfarande inte förstått "varför" jag läser den. Vad är storyn? Var är de intressanta karaktärerna? Allt jag finner är långrandiga karaktärsporträtt utan mål i en översättning till svenska som får boken att framstå som ännu taffligare. Har du någonsin handlat på ett "rabattvaruhus" i Sverige? Det känns som ett slöseri med tid att fortsätta läsa.

Det här är en ganska ointressant historia som inte alls fångade mitt intresse. Författarinnan stil gör boken väldigt rörig. Varje kapitel börjar med handling, sen får man veta var de är och vilka personer som är där. Särskilt i början är det rörigt eftersom man inte får veta vilka relationer de olika personerna har till varandra. Det gör att det blir väldigt svårt att komma in i boken inledningsvis. När man väl lärt sig vilka personer som figurerar i boken besvärar det inte lika mycket.

Historien är en rörig mix på temat "sociala klyftor". Adele är 17 år och gravid, hon bor i det fattiga höghusområdet utanför stan där var alla pappor är frånvarande. I de fina kvarteren bor ett rikt par som inte kan få barn i en stel miljö med designade möbler i en relation där känslorna verkar ha tagit slut. De bor i samma stad och i en rad osannolika tillfälligheter korsas deras vägar utan att de själva vet om det.

Alla karaktärer är ganska ointressanta, och jag förstår aldrig varför folk gör som de gör, och det händer ingenting intressant i hela boken. Författarinnan vill väl visa på sociala klyftor men alla karaktärer blir istället som karikatyrer av sig själva, onyanserade och ointressanta.