Helena Norrby

Det är allt annat än omöjligt. Länge har forskarna varnat för att det finns virus som kan slå ut oss som art på jorden. I den här filmen heter viruset KV och de som överlever blir levande zombies med fokus på ond bråd död. De håller till på gatorna på natten. På dagen kryper de ner i hålor då de inte tål solljuset.

Den enda som överlevt utan att bli smittad är Robert Neville, spelad av Will Smith. Han lever kvar ensam i ett New York som håller på att tas över av naturen och är den moderne forskaren och han skyr inga medel för att få fram ett botemedel och rädda världen. Han är inte ond, han är inte god. Han är en person som försöker slippa vara ensam. Men är det verkligen så - finns det ingen annan därute?

Det är en skrämmande verklighet som målas upp i I Am Legend och Will Smith gör här med hjälp av regissören Francis Lawrence en spännande karaktär.

Det här är berättelsen om den tjugoåriga tjejen Cassiopeja som försöker undvika kärleken men inte riktigt lyckas. Frånvaro av tron på kärleken tillskrivs att Cassiopeja är resultatet av en kortvarig men mycket intensiv förälskelse med en fransos som hennes mor aldrig träffat igen.

Temat är något klassiskt. Berättelsen likaså. Det handlar om kärlek, om tvekan, pinsamheter, glädje oh sorg. Boken är skriven på ett spetsfundigt och lekfullt sätt men samtidigt med en seriös underton. Som feel-goodbok betraktat fungerar den alldeles utmärkt för en skön söndagsläsning i soffan. Det räcker långt.

Under en lång tid har vi fått förlita oss på erfarenheter och lösa teorier om hur hästar beter sig och varför. När forskningen om hästar äntligen började komma igång handlade den till en början mest om hur vi kunde använda hästen, d.v.s. ur människans perspektiv. Det är först på senare tid som forskare intresserat sig för hur hästen uppfattar världen, och hur dess beteenden uppkommer. Vi har kommit till att förstå att om vi förstår dem, kan vi också göra oss förstådda.

Michèl-Antoines sammanställning av forskningsläget i dagsläget över detta forskningsområde ger en bild av hästen som aldrig förr. Den som läst denna bok kommer att få en ny syn på hästar, en syn som inte bara innehåller en mängd information som är värdefull för oss som hanterar hästar, utan också värdefull på många andra sätt. Det här skulle kunna vara en bibel för alla som någon gång håller i ett grimskaft.

Tre generationer får ta plats i denna skildring av samhällsutvecklingen i Sverige. Det handlar om tre generationer kvinnor, som alla är självständiga på sitt vis och utifrån de förutsättningar samhället ger. Där Hanna fick kämpa mot utsatthet, svält, övergrepp och förslitningar och Johanna kämpar för jämställdhet får Anna möjlighet att bli akademiker och skaffa sig en karriär. Alla de tre kvinnorna upplever stora förändringar under sin livstid och alla har de att lära av varandra. De är lika men ändå så olika, och finner varandra i släktskapet och i systerskapet. Men resan till förståelse är inte alltid lätt.
I Anna, Hanna och Johanna lyser kärleken till starka kvinnor igenom och gör hela boken varm och lättläst. Det här är ett epos över en tid som förändrat synen på kvinnan och som gett oss ett stort välstånd men som också har haft sitt pris. Som släktkrönika betraktat är boken utmärkt. Som en historiebeskrivning om de förändringar som skett för våra levnadsvillkor är den lysande.

Stefan Ahnhem kan vara den som skriver Nordens mest spännande kriminalromaner. Genom att skickligt navigera utvecklingen framåt håller författaren oss läsare fullt sysselsatta med att vilja läsa en sida till för att veta hur allt hänger ihop. Det är mystiskt, brutalt och spännande. En bra kriminalare för sträckläsning med andra ord.

Glöm bort vad ni tycker och tänker om Alex Schulman i övrigt. Det här är en bok som visar en helt annan sida av den omtalade medieprofilen. I Glöm mig berättar Alex, kanske något sentimentalt, men mest rättframt och öppenhjärtigt om sin mors öde som innebär såväl psykisk ohälsa, beroende och sjukdom. Genom denna skildring berättar Alex även om sin egen uppväxt. Det är en stark bok om hur olycka kan föras vidare i generationer, om att älska sin egen mor trots att man blir avvisad, om att vara medberoende och vad det gör mot oss människor. En bok som berör.

Denna första del av Guillou om Det stora århundradet tar sin början när 1900-talet är ungt. Tre fattiga norska pojkar på landsbygden mister sin far som var fiskare. Då familjen inte längre har någon försörjning för barnen får de flytta från sitt lantliga hem vid Norges kust till storstaden Oslo. Där upptäcks deras talang för teknik och de får chansen att utbilda sig till ingenjörer. Efter utbildningen hamnar de på olika håll i världen, men alla får de stor betydelse för det samhälle de verkar i.
Det är en fascinerande bild av en värld i utveckling som Jan Guillou presenterar i Brobyggarna. Guillou låter de tre pojkarna leda oss i den fascinerande berättelsen i den stora omvandlingen av Norge, och världen, under detta sekel. Byar, orter och hela länder knyts samman genom järnvägsspår och världen moderniseras. Framtidstron frodas. De som har utbildning och talang blir välbärgade, och var och en kan söka sin lycka på olika sätt.

Pether Markne är killen som sadlade om från elithoppare till elitryttare i dressyr, och som kommit att bli en av de mest framgångsrika tränarna i Sverige. Med boken Hästens grundarbete visar han på vikten av att just sätta basen för ridningen, och hur viktig den är genom hela utbildningen för ekipaget. Utan grund, ingen fortsättning.
Den här boken är filosofisk och berättande, och därmed olik många andra böcker inom samma genre. Här får vi mer en förståelse för vad som är viktigt och hur vi kan sträva åt rätt håll, än hårda fakta inbankade i huvudet. Det passar mig utmärkt. Hästar är individer och vi behöver förstå principerna innan vi kan gå in på detaljerna. Jag uppskattar Pethers val av ämne i denna bok, och texten är flödande och lättläst. Här bjuds det på personliga erfarenheter, inte helt utan glimten i ögat. Bilderna blir pricken över i:et i denna bok som andas kärlek till hästen.

Denna fjärde del av den gedigna Det stora århundradet är en mörk berättelse om kampen mellan gott och ont och det svåra att urskilja dem båda. Nu bosatt i Saltsjöbaden och med ett framgångsrik företag som viktigaste syssla men med barn i Oslo ser Laurtiz Lauritzen utvecklingen med stor oro. Ena barnet är på tyska sidan. Andra barnet på den norska. Detsamma gäller han själv och hans fru. De är på varsin sida, hon på vänsterflanken, han på tyskarnas och nationalsocialismens.
Det stora århundradet är en fascinerande och mycket välskriven serie om utvecklingen i Europa under hela 1900-talet. Det är ett enormt ambitiöst projekt och allt som oftast träffar Jan Guillou helt rätt i sina beskrivningar och i sin berättelse. Den här delen blir historiebeskrivningen lite rörig vilket får mig att tappa något av engagemanget för serien. Det som är mest givande är nog att Guillous egna alter ego dyker upp i boken – Eric.

Allt det som de tre bröderna på var sitt håll skapat har fallit samman. Alla tvingas de söka nya vägar framåt i livet. Oscar har inte en krona kvar efter allt arbete i Afrika. Engelsmännen lade beslag på allt. Lauritz har fått fly från Bergen med sin familj då sonen trakasseras för att vara tyskvän. Sverre har förlorat än mer då hans stora kärlek dödats och han blivit utkastad från sitt hem.
Det är mellankrigstid i Europa och vi får följa skeendena under 1900-talets alla steg genom de tre brödernas ögon. Återigen levererar Guillou. Det är en spännande berättelse om en tid då ingen tror att kriget kommer igen. Ingen tror att det kan bli värre. Men vi som läser vet ju. Det kommer att bli ett än värre krig snart. Tänk om historielektionerna varit så här i skolan! Då hade vi alla varit historieexperter.