Helena Norrby

Den mystiska skräckfilmen Wildling är en sällsam historia med tvära kast om flickan Anna som under hela barndomen sitter inlåst på en vind och har en man som kommer och ger henne mat. Mannen talar om otäcka saker som kan hända om man beger sig därifrån. En dag blir flickan fritagen och intagen på sjukhus. Hon räddas därifrån av en polis som vill ge henne en normal uppväxt. Det är mycket hon behöver lära sig om livet, och om sig själv. Det är något mörkt med hennes bakgrund, och den framtid hon har som öde.
Regissören Fritz Böhm gör här en mycket ojämn insats. Vissa delar av den här filmen är glimrande. Andra blir man bara rent förbannad av, då det är taffligt och plumpt filmat. Det gäller särskilt när historien tar en dramatisk vändning. Detsamma gäller skådespelarinsatserna. Ibland är det ruggigt bra, ibland är det bara avigt. En film som går till historien som en berg-och-dalbana kvalitetsmässigt.

Denna moderna exorcistfilm utspelar sig i New York år 2013 och har regisserats av skräckmästaren Scott Derrickson.
Huvudrollsinnehavaren Eric Bana spelar en hårdkokt polis som inte tror på vare sig Gud eller det övernaturliga. När han blir involverad i ett antal märkliga fall som också är sammankopplade stöter han ihop med en katolsk präst spelad av Edgar Ramirez. Det visar sig att fallen är av det övernaturliga slaget och tillsammans börjar de jakten på att få bort de onda krafterna i staden.
Deliver Us from Evil är en välgjord film med allt en riktig skräckis ska innehålla. Här finns plötsliga moment som skrämmer vettet ur oss som tittare och religiös mysticism som ger krydda åt handlingen. Här finns karaktärer som misstror hela baletten och som har en älskad familj de vill skydda till varje pris, gärna med knytnävarna. Här utspelas rafflande kamper mellan det onda och det goda, och här sker utdrivningar av demoner på bästa tänkbara sätt.

Vi gillar alla en underdog. Det är den där killen eller tjejen som gör en makalös klassresa, som går sin egen väg, blir rik och berömd, och som imponerar i allt de gör. Oavsett om det är att vara bäst inom kriminologi, att skriva böcker på löpande band som läsare bara älskar eller att vara en butter och ironisk programledare i TV. Allra bäst är förstås om underdogen lyckas göra allt detta i ett och samma liv. Så det är klart vi älskar GW.

Frågan är om GW alltid älskar sig själv. Den lilla grabben i arbetarklasskvarteren trodde på det rätta och utbildade sig till kriminolog. Den skarpa hjärnan tog honom från den ena succén till den andra. Men själv är han fortfarande Gustavs grabb, pappas pojke.

Det är svårt att beskriva sig själv. Det märks. Språket är inte det bästa GW presterat. Men innehållet är ovärderligt för den som är nyfiken på vem GW är, var han kommer ifrån och hur han ser på sig själv.

Ove är en berättelse som behöver finnas. Det är den där berättelsen som får oss att tänka till nästa gång vi möter en butter eller vresig filur som bara ska ha rätt. Något ligger bakom. Det djupet fångar denna berättelse upp och blandar den med dråpliga vardagssituationer, vilket ger filmen en mosaik vi annars kallar livet. Inget är förenklat, här finns allt.
Rolf Lassgård ÄR verkligen Ove i den här filmen. Det har regissör Hannes Holm sett till. De berättar Fredrik Backmans berättelse om den sura gamla gubben som lever upp igen på ett så bra sätt att till och med tonåringen utbrister – vilken fantastisk film!

En ung och uttråkad pojke vid namn Angus hittar ett ägg vid en sjö i Skottland under andra världskriget. Det blir början till en spännande historia om ett sjöodjur som blir stort som en zeppelinare.
Sagan bygger på myten om odjuret i Loch Ness och är en fantastisk berättelse med paralleller till ”Never Ending Story” om ni känner till den. Tyvärr blir sagan lite väl långsam och sökande ibland, men i det stora hela är det en magisk liten historia om världens kanske mest kända, men också minst sedda, vidunder. Det är pojken Angus, spelad av eminente Alex Etel, som gör hela historien.

Det handlar om det allra värsta av brott, sexuella övergrepp mot barn. Det handlar om den mest utsatta av platser och de som står i beroendeställning, nämligen barn inom idrotten. I alltför många år tystades sexuella övergrepp inom idrotten ner. Värre än så. Än idag tystas ämnet ner, inte minst när det drabbar pojkar.

Patrik Sjöberg är en av vår tids allra främsta friidrottare. Här har han gjort ett starkt jobb att lyfta upp en fråga som för honom är mer än personlig. I många år blev han själv sexuellt utnyttjad och det här är boken om den baksidan av de VM- och OS-medaljer han fick och som glimmade så fint. Den handlar om det vi andra aldrig såg.

Som inlägg i en debatt och som uppgörelse med en tid och med en man som Patrik aldrig vare sig ska eller kan förlåta är boken starkt lysande. Språkligt är den däremot något torr. Men det är förlåtet, för boken behövs.

Denna femte bok om Maria Wern, som är kriminalinspektör, handlar om tonåringars naivitet när de kommunicerar på nätet, vilket är en mardröm för föräldrarna. De unga utelämnar sig själva och tror på allt som serveras.

Ett sminkföretag söker ett nytt ansikte till sin nya kollektion. De vill ta bilder och efter plåtningarna får du behålla sminket, men det är en hemlighet. Efter en filmkväll försvinner en 14-årig flicka. Hennes döda kropp återfinns i ett skogsområde. Fadern är präst i Kronviken och det blir Maria Wern som får uppdraget att meddela att dottern är död. Snart försvinner ytterligare en flicka. Vem är den skyldige?

En spännande rysare för tonårsföräldrar och den som gillar en bra deckare.

Det här är en av vår egna svenska superregissör Lasse Hallströms internationella storfilmer som inbegriper såväl Johnny Depp som Leonardo DiCaprio i rollistan. Filmen handlar om familjen Grape, en udda familj som försöker ha ett liv i en avkrok där inget egentligen händer. Deras mor är otroligt fet och vågar inte visa sig offentligt. Ena sonen har en utvecklingsstörning, vilket gör att han ställer till det från tid till annan. Hans syskon försöker leva sina liv som unga, utan att försaka vare sig mor eller behövande bror.
Kan det verkligen bli bra film av det här? Jodå, har man en regissör som Hallström går det utmärkt. Han är en mästare i detaljer, i att gestalta känslor och att väcka vår empati för de karaktärer vi möter i hans filmer. Har man dessutom sådana skådespelare som de som redan nämnts och lägger till Juliette Lewis och Mary Steenburgen har man ett framgångsrecept värt namnet.

Erfarne Robert Gustavsson spelar här hundraåringen som ledsnat på en tynande tillvaro på ålderdomshemmet. Det gör han på själva födelsedagen när kommunalråd och lokalpress väntar. Han gör som han alltid gjort. Han tar sig ut på äventyr. Storyn bygger både på vad han gör som rymling och vad han gjort förr. Under sina hundra år har han hunnit med mycket, även för sin ålder.
Filmen bygger på Jonas Jonassons bok med samma namn och har regisserats av Felix Herngren. Det är en smårolig berättelse vi får ta del av i filmen och jag antar att många uppskattat den, för den blev en braksuccé på biodukarna även utanför landets gränser. Men jag är inte lika imponerad. Jag älskade boken och tycker inte att filmen gör boken rättvisa. Filmen lyfter inte alls till samma höjder utan blir mest tokrolig utan att vara intressant. Men Gustavsson är duktig. Det är han. Och hans sminkning är suverän.

När författaren Erich Maria Remarque var ung blossade första världskriget upp. Som de flesta andra i hans ålder blev han inkallad och skickades till västfronten. Hans erfarenheter av åren som soldat återges i den här gripande och realistiska boken. Genom en nittonårig soldat får vi följa vardagen i skyttegravarna och hur livet blir för dem som är satta att kriga på fronten. Kort och koncist återger Erich Maria Remarque ett helvete på jorden där döden och livet är två sidor av samma mynt. En död soldat blir till slut ingenting att rapportera alls.
Fasor och död, desperation och skräck berättas sakligt och blir därför än mer realistiskt och gripande. Det finns ingenting som legitimerar krig. Det förstår man efter att ha läst På västfronten intet nytt.