Nikolina Bengtsson

Här har vi ytterligare en spännande fantasyberättelse för slukaråldern från Joseph A. Davis!

Julia tycker att det är något konstigt med den nya killen i klassen, flyktingpojken Kasir. Hon kan bara inte riktigt sätta fingret på vad det är. Det hon vet är att hon tycker att det är pinsamt när han pratar med henne och inte kan språket. Men Kasir visar sig vara rätt bra att ha nära när Julia och hennes lillebror Edvin blir jagade genom staden av ett hemsk skuggmonster. Tillsammans med Kasir och en äldre alkoholiserad man vid namn Trubaduren, flyr Julia och Edvin genom en portal och hamnar i Kasirs hemland. Det är här äventyret börjar på riktigt.

Det är en klassisk fantasyhistoria med kampen mellan gott och ont. Men Joseph A. Davis har lagt till sin egna lilla twist med att kreativitet och skapande är nyckeln till kunskap och styrka. Att ens kraft kommer inifrån och att alla är bra på något, även om man kanske inte tror det.

Jag gillade även Julias utveckling som karaktär. Hur hon i början hade ganska förutfattade meningar om Kasir, till hur hon själv fick uppleva att vara på ett ställe där hon inte kan språket och inte förstår hur allt går till. Hon blir även lättare att sympatisera med genom bokens gång när hon brottas med avundsjuka och osäkerhet.

En bok som jag tror att många fantasy-fans i åldern 9-12 kommer att gilla. Och som tar upp viktiga ämnen, några som det inte pratas så mycket om i barnlitteratur, ensamhet, syskonrivalitet, alkoholism, avundsjuka, fattigdom, kärlek och vänskap. Framemot slutet är det ett väldigt högt tempo och mycket spännande. Det är första delen på en serie och boken slutar med en liten cliffhanger, så tycker man om boken har man något att se framemot.  

Här hittar man alltid något spännande att lyssna på. Väldigt allmänbildande och perfekt om man vill hänga med i viktiga händelser. Intressant och berörande.

Jag brukar inte direkt lyssna på några poddar. Men när jag väl gör det så är det här en av mina favoriter. Den gör definitivt bilresan till jobbet lite mer spännande och intressant. Det finns många poddar och dokumentärer som pratar om brotten utifrån offrens- eller förövaren perspektiv, jag gillar att Hasse Aro pratar om brotten utifrån utredarnnas perspektiv.

Jag måste säga att Baek Heena har blivit en av mina favoriter när det kommer till bilderboksförfattare. Hennes bildvärldar är så originella. I "Magiska godiskulor" har hon använt sig av lera för att skapa figurer som hon fotograferat i minimiljöer. Det är så många små detaljer och så snyggt gjort! 

I den här berättelsen får vi möta pojken Dongdong, som i början av boken leker själv och ser lite ensam ut. Men när han köper en påse med godiskulor förändras allt för honom. När han äter av dem kan han plötsligt höra röster. Soffan pratar, även hunden. Han kan höra stränga pappas tankar, som hela tiden glömmer att säga att han älskar sin son. Sen hör han även döda mormors röst. Men den sista kulan skapar inga röster, så Dongdong bestämmer sig för att vara den som pratar först den här gången…

En väldigt fin bok som är lite sorglig, men som ändå slutar positivt när Dongdong har fått tillräckligt med mod för att kunna fråga ett annat barn om han vill leka. En bok om ensamhet och vänskap för barn 3-6 år.

Även om texten är fin, så är det inte den som gör boken, utan för mig är det bilderna som skapar hela berättelsen. 

Perfekt familjeunderhållning!

När jag var barn fick vi syskon alltid ett nytt spel tillsammans varje jul. Sen hade vi något gemensamt att göra hela familjen under jullovet.

Tilly och hennes familj har flyttat till ett nytt hus och när Tilly hjälper sin mamma hittar hon en klocka som var gömd på vinden. Det är ett gammalt fickur, och när Tilly skruvar upp klockan börjar den genast ticka. Med klockan i handen börjar hon klättra ner för stegen från vinden, hon sätter fötterna på den första stegpinnen. Klockan slår tolv, stegen går sönder och Tilly faller handlöst till golvet. Det skulle kunna vara en tillfällighet, men när olyckorna fortsätter att hända, inser Tilly att det är något ondskefullt med klockan. Hon försöker göra sig av med den, men hur hon än gör så kommer den hela tiden tillbaka till henne. Samtidigt blir olyckorna bara värre och värre….

Det här var en riktig bladvändare! Ewa Christina Johansson brukar skriva spännande böcker till mellanåldern, men den här kände jag var något alldeles extra. Det är en mycket välskriven bok som inte blir förutsägbar eller tråkig, utan det är ett högt tempo genom hela boken. Definitivt en bok som jag kommer boktipsa om på jobbet. Känner på mig att många på mellanstadiet kommer att vilja läsa den.

Jag gillar även att boken har en stark tjej som huvudkaraktär. En tjej som inte framställs som gnällig och ömtålig, utan hon kämpar på och försöker rädda dagen. 

Spännande och lite lagom läskig läsning för 9-12 år.

Funkar alldeles utmärkt att ge vilken kvinna som helst i julklapp. Välj något litet lyxigare märke eller produkt som man kanske inte skulle köpa till sig själv i vanliga fall.

Maryam och mormorsmålet är en otroligt vacker berättelse om vänskap, saknad, svek och att vara ny i ett land där man inte förstår språket. Att som barn komma till ett land man inte känner till och att sakna sitt hemland. Och att omställningen från det gamla till det nya får ta den tid det tar. 

Huvudpersonen Maryam är en bestämd flicka som inte ser någon mening med att vara och bete sig som alla andra vill att hon ska göra. När boken börjar har Maryan, hennes storebror och föräldrar precis kommit till Sverige, och Maryam ska nu börja skolan. Hon är arg på mamma och pappa som bestämde att de skulle flytta till Sverige och hon är arg för att mormor är kvar i Iran. Och hon vägrar att prata svenska, ett språk som mormor inte förstår. Men hon lyckas ändå hitta hitta en vän, Ida, första skoldagen. Fast att de två tjejerna inte pratar samma språk så förstår de varandra ändå, och Maryam tänker att det är ju tur att Ida kan skratta på Persiska. 

Författaren Minoo Shams egna erfarenheter om att vara på flykt och att vara nyanländ används på ett väldigt bra sätt och hon har skapat något genuint och alldeles särskilt här. 

Under läsningen skrattar man, håller tillbaka gråten och blir alldeles varm inombords. Det här är en bok som passar mycket bra som högläsningsbok för 6-9 år. Och är en bok som borde finnas i hyllan på varje skolbibliotek.

Perfekt att ge till mor-och farföräldrarna på barnbarnen. Uppskattas alltid lika mycket. Många barnbarn? Ta en gruppbild.

Den här boken tillhör inte den genre som jag brukar läsa, så det här var en lite annorlunda upplevelse. Men jag är väldigt glad att jag har fått chansen att läsa den. Det är en spirituell resa både för huvudkaraktären Valentina och för läsaren. Jag skulle inte kalla den en bladvändare, men jag sugs ändå in i berättelsen. Språket är otroligt vackert och poetiskt. Det här är en bok som man ska ta sin tid med, jäkta inte igenom läsningen. Läs sakta, ta in det vackra språket, och reflektera över orden, meningarna och budskapen. Varje kapitel slutar med ett budskap eller en insikt, stanna upp och riktigt fundera över det du precis läst.

Skulle nog inte direkt säga att det här är en lättläst bok utan den kräver en del eftertanke. Den fokuserar på den inre resan och den får en att tänka till. Det är en bok om att hitta sig själv, sin inre röst, och om människans egocentriska natur.

En bok som passar den som gillar böcker fyllda med djupa budskap, poesi, och som gillar att reflektera över sin läsning.