Nikolina Bengtsson

Jag kan inte säga mycket mer än att den här boken var en känslomässig berg-och-dalbana för mig. Jag blev berörd på djupet. Ena stunden satt jag och log, nästa kunde jag inte sluta gråta. Den tar upp både viktiga och starka ämnen, som utanförskap, sorg, separation, den första kärleken och brytningen mellan barndom och nästa fas i livet.

Texten är fint skriven och berör utan att använda en massa svåra ord eller liknelser. Vilket gör att den passar att läsa både som barn och som vuxen. Rekommenderar verkligen den för 9 år och uppåt.

Frej är en kille som gillar tre saker i världen, Spaghetti med tomatsås, kall mjölk och dinosaurier. Han önskar att alla var lite mer som honom, så att han kunde få äta samma mat varje dag och prata om dinosaurier hela tiden. Och det är en önskan som snart blir verklighet. En dag när han kommer till skolan sitter det redan en till Frej vid hans bänk, och nästa dag är där två nya Frej. Varje dag dubblerar han och hans kopior sig. Men snart börjar det bli alldeles för många Frej och det är inte lika roligt som Frej hade tänkt sig.

Ett roligt ämne att bygga en barnbok på. Den skapar en del funderingar som: Är det verkligen så roligt att alltid få sin vilja igenom? Vad skulle hända om alla tänkte och tyckte likadant alltid? Det öppna slutet skapar även det eftertanke. Vad kommer egentligen hända med alla kopior? Kommer Frej och alla hans kopior bara dubbleras för all evighet? En bok som passar utmärkt som högläsningsbok, då den både lockar till skratt och reflektioner.

En lättläst och humoristisk bok, som är kategoriserad för åldern 9-12. Men den funkar säkert lika bra till lite yngre barn som har knäckt läskoden.

Här har vi den nyaste bilderboken om Saltkråkan. Familjen Melkerson är ute på ön igen för att njuta lite av våren. Tjorven och hennes familj är såklart där. Och i den här boken får vi äntligen träffa Söderman och hans barnbarn Stina. Inte bara att det ny kryllar av människor på ön, det börjar bli en hel del djur där också. Tjorven har sin Båtsman, Pelle kaninen Jocke och Stina har en Korp som hon påstår kan säga “Far ända in i baljan”. Men så en dag får Tjorven en alldeles egen säl, något som Stina blir lite avundsjuk på. Men vilken tur då att hon får en lammunge. Detta är en charmig berättelse om både människorna och alla de djur som nu bor på Saltkråkan.

Man kan ju inget annat än bara älska Astrid Lindgren, och det här är ren nostalgi i nytappning. Visserligen har boken ganska mycket text, men den passar alldeles utmärkt till högläsning. Läser man för riktigt små barn kanske man får hoppa över lite i texten eller dela upp läsningen i flera delar. Men det är definitivt en bok som kan fängsla både stora och små. Och Maria Nilsson Thores illustrationer fångar verkligen den tjusning som Tjorven har. Hon ser alldeles lagom charmig och pillemarisk ut, bara så där som Tjorven kan se ut.

Ett stort plus är även baksidan på boken. Där det finns en bild med beskrivningar på vem som är vem av karaktärerna i boken. Något som jag saknade lite i den första bilderboken om Saltkråkan. Perfekt för de läsare som inte är bekant sedan tidigare med gänget på Saltkråkan.

Lexia är copywriter på en liten reklambyrå och älskar sitt arbete. Kanske inte alla sina kollegor, speciellt då Leo som är gift med Lexias plågoande från barndomen. Känslorna av att inte riktigt passa in i reklamvärlden, där alla kvinnor är pinnsmala och utseendefixerade, är även det något som plågar henne, då Lexia inte ser ut som alla de modeller hon arbetar med.

När vi först träffar Lexia sitter hon på en bar och deppar. För att trösta sig själv har hon druckit alldeles för många drinkar. Men så sätter sig den snyggaste mannen som hon någonsin sett bredvid henne. Kvällen slutar med att Lexia fyllekysser honom och kräks på hans skor. Kan det bli mer pinsamt? Svaret är: Ja. Dagen efter visar det sig att mysterie mannen är Lexias nya chef: Adam.

Jag gillade denna bok. Utöver den romanceberättelse som man kan förvänta sig av Simona Ahrnstedt, så tar boken även upp viktiga ämnen i dagens samhälle. Jämställdhet i arbetslivet, kroppshetsen för kvinnor, männs rätt att visa sig sårbara.

Karaktärerna känns levande, de har flera sidor som får dem att verka levande. Lexia så självsäker i vissa aspekter i livet, men så osäker i andra. Förhållandet till mamman hon älskar, men som hon önskar skulle vara mindre kritisk. Den beskyddande sida hon tar fram när det gäller bästa vännen Siri. Adams kamp mot sitt förflutna, alla känslor som han har förträngt i så många år, hans strävan efter att göra sin "fadersfigur" stolt.

En mycket bra bok, definitivt värd att läsa om man gillar romance.

Varning för sträckläsning! Prästgårdens hemlighet är en bok som är väldigt svår att lägga ner när man väl börjat läsa den. Otroligt spännande och varje kapitel slutar i en cliffhanger så man bara måste läsa ett kapitel till. Att huset i boken finns på riktigt skapar en kusligare känsla än om allt hade varit påhittat. Själv kommer jag aldrig att våga besöka Prästgården i Borgvattnet efter att ha läst den här boken.
Samtidigt som boken är en fantastisk skräckberättelse för ungdomar, så tar den även upp viktiga ämnen som mobbning och önskan att passa in i gruppen.

Teagan är äntligen tillfreds med livet. Hon har ett vackert hem, fina vänner och ett jobb som hon älskar. Hon har äntligen börjat lämna det förflutna bakom sig och funnit lite ro. Men så flyttar Garreth Frost in i huset bredvid och hela Teagans liv vänds upp och ner.

Frusen fjäril går fort att läsa, det är en relativt lättläst bok. Jag gillar ju den här typen av böcker, det är kärlek, sex och möten mellan två människor som är emotionellt sargade. Boken är det absolut inget fel på, men för mig som fullkomligt älskade Crossfire-serien som Sylvia Day skrev för några år sedan, är det svårt att inte jämföra böckerna med varandra. Speciellt när flera av karaktärerna dyker upp även i den här boken. Den här lever inte riktigt upp till mina förväntningar, men är fortfarande en helt okej romance-bok. Hade jag inte läst Crossfire-serien så hade jag nog fullkomligt älskat Frusen fjäril. Men slutet alltså! Det såg jag verkligen inte komma. Så bra! Jag blev helt ställd.

12-årige Herbert Lemon är ansvarig för Hotell Pärlbåtens hittegods. Är det någon som kan det där med borttappade saker, så är det Herbert. Men så en vinterdag dyker en oväntad besökare up: Violet Parma. Violet är en orädd flicka i samma ålder som Herbert. När hon var liten tappade hon bort sina föräldrar på hotellet. Nu är hon övertygad om att Herbert är den enda som kan hjälpa henne hitta dem. Men under sökandet av Violets föräldrar stöter de på stadens legend om sjöodjuret Malamander - vars ägg sägs kan uppfylla människors drömmar. En legend som verkar vara sann. Samtidigt börjar en märklig man med en krokhand förfölja dem.

Jag blev helt förtrollad av den här boken. Mysterium, äventyr, myter och legender blandas med humor och skapar en helt underbar berättelse. Karaktärerna är originella, allt ifrån fru Fossil som samlar på havsglas, till hotellägaren som på något vis verkar helt fruktansvärd. Malamander är en berättelse som jag definitivt kommer ha med mig i tankarna en längre tid.

Gömda kroppar är definitivt en värdig uppföljare till "Du", som jag fullkomligt älskade! Större delen av boken är dialog som utspelar sig inuti Joes huvud. Vilket gör boken så skruvad. Man kan inget annat än att sympatisera med Joe och önska att allt bara skulle gå som han vill för en gångs skull.

Det är spänning från första till sista sidan. Kepnes blandar hämndlystan, mord, kärlek och sex, men finner ändå en balans mellan dem som fungerar så bra. Jag älskar även hur Love matchar Joe i sin galenskap och skapar en nästintill perfekt kärlekshistoria mitt bland all den förödelse som Joe tar med sig vart han än går. Otroligt spännande och svår att lägga ifrån sig.