Tilde Aune

I “Jordgubbsbarnen” av Sara Olausson (Raben & Sjögren, år 2019) får vi en inblick i hur livet kan se ut i en annan del av Europa genom syskonen Maria och Gabriels ögon. Olausson ger en röst åt de barn som får stanna kvar i hemlandet, medan deras föräldrar har inget annat val än att åka till Sverige och ägna sig åt tiggeri för att klara sig ekonomiskt. Trots det tunga ämnet, så inbringar författaren hopp i berättelsen och tillför ett nyanserat perspektiv genom Maria och Gabriels berättelse. Författarens språk är precis som det står i motiveringen - kärleksfullt och lyckliggörande. Det är mycket varmt och omsorgsfullt, men Olausson har en insiktsfull blick och styrka i sitt berättande som lämnar ingen oberörd. Under läsandets gång fylls jag med en härlig värme i kropp och själ. Jag hoppas verkligen att denna fina pärla till läsupplevelse kommer nå ut till många därute och att läsaren både öppnar ögon och famnar för berättelsen. En bok som bör användas som högläsningsbok i varenda klassrum och som får gärna ligga under varenda julgran på julafton. Med andra ord rekommenderas den varmt.

En gång var Nana en herrelös gatukatt utan namn. Tills Satoru hittade honom, eller kanske rättare sagt, egentligen var det väl Nana som hittade Satoru. I fem år har det varit dem och Nana har både fått ett hem och en livskamrat hos Satoru. De ska hålla ihop livet ut har Nana bestämt sig för, det är bara så.

Nu sitter han där i den silvergråa skåpbilen tillsammans med sin älskade husse. Nana undrar vart de är påväg och varför de gör den här resan tillsammans. De reser tvärs över Japan, från storstadspulsen i Tokyo till små snåriga betesmarker på landsbygden. Ibland stannar de på vägen, för att hälsa på Satorus gamla vänner från barndomen. Nana följer självklart - om än motvilligt - med , vart Satoru än går. Men varför gör de den här resan? Och varför är alla plötsligt så intresserade av Nana? Stegvis faller bitarna på plats för Nana, samtidigt som hela hans värld faller samman.

“En katts resedagbok” av Hiro Arikawa (Bokförlaget Nona, 2019) är en underbart fin och gripande kärleksförklaring till våra små fyrbenta vänner, men också en ren hyllning till livet, vänskap och allt vad det innebär. Berättelsen är en påminnelse om vad som är viktigast är i livet och går rakt in i hjärtat. Arikawa har en originell berättarröst, rak och ärlig, med stänk av ömsint humor och en mjuk lättsamhet. Författaren ger läsaren små fina ögonblicksbilder ur Satoru och Nanas vardag tillsammans och glimtar lite till det förflutna utan att vara sentimental. Satoru och Nana ger sig iväg på sin långa resa genom Japan och som läsare låter jag mig färdas med dem i ett stillsamt virrvarr av känslostormar och oförglömliga stunder. Stundtals är berättelsen en riktig hjärtekrossare, men samtidigt är den så otroligt njutningsfull.

Älskar den här boken! En av de bästa feelgood jag har läst. Den är SÅ smart och underhållande. Måsteläsning nu i sommar!

“Till Daniel” av Olaug Nilssen (Albert Bonniers förlag, 2019) är en självbiografisk bok som handlar om författaren och hennes äldsta son Daniel. Nilssen börjar successivt märka av förändringar hos Daniel. Han som kunde förbrylla sin omgivning med sitt ordförråd, har nu svårt att hitta orden. Pojken som en gång kunde charma alla med hans utstrålning, ställer nu till med stora bråk och familjen är i behov av mer avlastning. Det visar sig att sonen har regressiv autism, vilket innebär att utvecklingen långsamt försämras och går tillbaka. Mamman gör allt vad hon kan för att Daniel ska få lov till att vara Daniel och han och familjen ska få bästa möjliga stöd.

Bland de finaste kärleksförklaringarna jag någonsin läst. Det är en stor roman i litet format som lämnar ingen oberörd. På ynka 160 sidor berättar Nilssen så mycket, mycket mer än de flesta lyckas förmedla på ytterligare hundra sidor. Författarens språk är melodiskt och stillsamt nästintill poetiskt, men det finns en skarpsynt blick och en oerhörd styrka i varje litet ord. Nilssen är en fantastisk berättare som med en rå ärlighet, bubblande frustration och känslofylld kärlek ger oss insyn i en verklighet utan försköningar eller motsägelser. En verklighet som är kantad av ovisshet, strider med myndigheter och förtvivlan, men framförallt om den ändlösa moderskärleken som går bortom diagnoser och etiketter.

Mitt stora “guilty pleasure” här i livet är såpoperor. Det är som en drog, jag kan inte sluta titta, hur bisarrt och blottande det än är. De liv jag får se och ta del av är så långt ifrån mitt eget, att jag inte kan låta bli att fascineras av karaktärerna och svepas med i intrigerna och överflödet. Precis den känslan infinner sig när jag läser “Crazy Rich i Asien” av Kevin Kwan (LoveReads by Forum, 2019) - jag fullkomligt älskar den. Författaren skriver oerhört humoristiskt med en lätt sarkastisk ton och små glimtar av samhällskritik.
Jag sveps med i den guldskimrande världen som målas upp framför mig och fantiserar om ett liv så olikt mitt. Med ett stort leende på läpparna fick jag - om bara för en stund - vara en del av en värld full med extrem rikedom, stora personligheter, dramatiska tillställningar, smaskigt skvaller och överdådigt lyxliv. Boken har en väldigt filmisk effekt och det är svårt att slita sig från läsningen. Precis som en riktigt bra tv-serie har man sina favoritkaraktärer, kan irritera sig på vissa handlingar eller beteenden, ibland skrattar man högt åt någon kommentar eller drar fram skämskudden. Allt är så överdrivet och galet, men det var bland det roligaste jag läst på länge.
När Rachel bestämmer sig för att spendera sommaren i Singapore tillsammans med sin pojkvän Nick förväntade hon sig en avkopplande semester - få tillbringa tid med personen hon älskar och få träffa hans familj som en dag kanske också kan bli hennes. Ingenting av detta blir som hon har tänkt sig. Det visar sig att Nick tillhör en av världens rikaste familjer. Under resans gång flyger de mer privatjet än åker bil, vistas i ett palats till familjehem och fördriver tiden på stora och exklusiva fester. Det bröllop Nick ska vara bestman på är ett av de största och mest påkostade bröllop som någonsin har skådats i Singapore och dessutom en av årets mest omtalade i skvallerpressen. Rachel går numera bredvid en av Asiens mest eftertraktade ungkarlar och får hatiska blickar efter sig. Det hela blir inte bättre av att Nicks mor inte tycker att Rachel är passande nog för sin älskade son.

Världens finaste bilderbok! Helt underbara karaktärsbeskrivningar och fin färgsättning. Följ med Billie, korven och mamman till havet!

En fantastiskt fin introduktion till Lagerlöfs författarskap. Uppskattade verkligen Lagerlöfs sätt att blanda det övernaturliga med verkligheten, som en saga för vuxna. Finns flera lager till berättelsen och många insiktsfulla djup.

“Sommaren med Ava” av Anna Lönnqvist (Louise Bäckelin förlag, 2019) bjuder in till en sprudlande härlig sommarläsning som får det att riktigt bubbla inombords. Med en väldig värme och genuin ömhet fängslar Lönnqvist sin läsare från första stund. Författaren skriver otroligt expressivt och färgstarkt med hjärtat och känslorna nära till hands. Boken är oemotståndlig charmig och omöjlig att inte bli förälskad i, men den griper tag och berör på flera olika sätt. Lönnqvist berikar berättelsen med fina skildringar av relationer, mångbottnade och komplexa karaktärer och vackra miljöbeskrivningar. Under läsandets gång blir jag som läsare gång på gång imponerad av Lönnqvist sätt att förmedla karaktärernas känsloliv och tankegångar. Ava, Axel och Cornelia är underbart sällskap för stunden och fyller berättelsen med liv. Som läsare känner jag starkt för dem och kan relatera med dem, samtidigt som jag stundtals kan bli oerhört frustrerad på deras beteenden och handlande.
Boken är som en liten saltkaramell till läsning, den innehåller en hel del svärta och insiktsfulla djup. Å andra sidan är den underbart ljuvlig och njutningsfull, fylld med romantik, systerskap, stiliga män, bakverk och kryddat sex. En sann hyllning till livet och kärleken. Om att våga satsa på drömmar. Om att förlåta sig själv och andra. Om att lyssna till sitt hjärta. Med andra ord - det här är feelgood när den är som bäst. Sommarens finaste läsupplevelse.

När jag läser den isländska deckarsensationen “Mörkret” av Ragnar Jónasson (Modernista, år 2018) kan jag inte låta bli att fundera på varför den har blivit så hyllad, av både kritiker, recensenter och läsare. Jag försöker att finna det som jag har uppenbarligen har missat, försöker att se det där lilla extra som utmärker boken, försöker att känna det poetiska och fängslande i berättelsen som Ian Rankin och Peter James pratar om. Tyvärr blir jag varken omskakad eller imponerad av denna bok. För mig blir berättelsen alldeles för enformig och faller platt, liksom dess banala framtoning och språk.
Själva mordhistorien är rätt stereotypisk för en samtida bok inom deckargenren. Här finns en ensam arbetsnarkoman som brottas med sitt förflutna till kriminalinspektör, en mördad ung kvinna med utländsk bakgrund, flera svinaktiga poliskollegor som gör allt för att motarbeta Huldas utredning och till sist den dramatiska upplösningen mellan mördaren och huvudkaraktären. Som läsare upplever jag att det hela blir bara så förutsägbart och anspråkslöst. Det enda som jag tycker någorlunda är att den utspelar sig på Island och huvudkaraktären Hulda. Jag uppskattade och tycker det var roligt att författaren låter en äldre berättarröst få så stort utrymme i boken. .
Tyvärr kändes ”Mörkret” som något jag har läst tidigare och lämnade mig med en bitter eftersmak. Däremot bjöd berättelsen på ett litet överraskande slut. .

”Innan ni tog oss” av Lisa Wingate (Lavender Lit, 2018) är en bland årets bästa läsupplevelser. I denna litterära pärla får man ta del av två parallella historier som flätas samman på ett okonstlat och skickligt sätt. Däremot gör det fruktansvärt ont att få ta del av denna berättelse. Även om boken mestadels är en fiktiv berättelse, är den baserad på en sann historia. Man kan inte undgå att bli berörd. Som läsare gör det riktigt ont i hjärtat att läsa. Det skär och skaver när man allt efter får reda på vad barnen och deras anhöriga utsattes för. Under läsningen förbannar jag mig gång på gång över Georgia Tanns handlingar. Författaren berättar otroligt vackert, talande och gripande. Varje kapitel träffar mig som vassa pilar i hjärtat. Wingate skriver väldigt trovärdigt. Ibland känns det som om karaktärerna sitter mittemot mig. Men allt är inte bara tragik, även om det bitvis känns svårt att finna ljusglimtarna. Det är också en berättelse om kärlek, syskonrelationer och en outtröttlig viljestyrka. En minnesvärd berättelse som lämnar ett stort avtryck hos sin läsare.

Rill och hennes yngre syskon växer upp på en husbåt på Mississippifloden. Familjen lever under knapra förhållanden, men de har alltid haft varandra. Tills en dag då deras föräldrar är tvungna att bege sig till fastlandet och syskonen blir lämnade kvar. De blir ofrivilligt omhändertagna och planerade på ett barnhem. Syskonen är dock hoppfulla och tror att de en dag kommer att få återse deras föräldrar, men ju längre tiden går släcks den lilla gnista hopp som återstår.

Flera decennier senare kommer åklagaren Avery Stafford över information som kan skaka ett helt land. Med hjälp från ett oväntat håll börjar hon gräva i det förflutna och hennes egna familjehistoria, vilket leder till oanade konsekvenser.