Christina "Stina"

Alla minns vi nog räddningsaktionen i Thailand sommaren 2018. Den följdes av människor världen över.

12 unga pojkar och deras fotbollstränare bestämde sig för att gå in i grottan Tham Luang, men när de var där inne överraskades de av monsunregn, som började fylla grottan med vatten. Pojkarna fick ta sig längre och längre in i grottan, och hittar till slut skydd nästan 3 km in. Här sitter de i mörker och utan mat.

När det blev känt att pojkarna satt fast långt in i en grotta , var det många dykare från hela världen som kom för att hjälpa till. En av dem var finländaren Mikko Paasi.

Räddningsaktionen var stort, krävande och farligt. Dykarna riskerade sina liv för att få ut pojkarna. Det var många som inte trodde alla pojkarna skulle klara sig, då det var dömt att misslyckas.

I boken får vi följa Mikko, och hans farliga resa i grottan. Vi får också en inblick i hur det gick till "bakom kulisserna ". Men vi får också följa Mikkos uppväxt, och hur han bär på skuld efter att genom olycka dödat sin vän i ungdomen.

Man vet ju hur det går, ändå är det spänning genom hela boken.
Intressant att få veta mer på nära håll från en som var med.

Det har gått 12 år sedan 8-åriga Vaka mördades. Nu hittar man en nedgrävd tidskapsel, som en klass elever skrev för 2006, för 10 år sedan. Ett brev är inte som de andra, utan här står intialer på människor som ska dö i år.

De vet först inte om detta är något busstreck eller om der verkligen är allvar. Vem är det isåfall som ska dö.

När man hittar ett par avhuggna händer, och sen en död man, förstår man att detta är allvar.

Huldar och Frejya måste nu hitta vem som skrivit brevet, och mördaren.

Detta är den andra fristående delen med polisen Huldar och barnpsykolog Freyja.
Det är spänning genom hela boken. Den är ibland rå, grym och otäck, men jag kunde inte sluta läsa. Flera gånger tror jag veta vem den skyldiga är, men hela tiden tar fallen ny vändning.
Helt klart läsvärd.

Pia levde ett självständigt liv, med egen frisörsalong och fyra barn, när hon träffade charmören Fredrik. Han var väldigt kärleksfull och omtänksam. Det kändes så rätt och så bra för Pia.

Men efterhand som tiden gick bryter Fredrik ner Pia mer och mer. Han styr över hennes liv, vem hon får umgås med och vad hon får eller ska göra. Han blir dominant och våldsam. Allt handlar om honom och hans känslor. Han får henne att göra saker hon egentligen inte vill, speciellt med sexuellt våld.

Allt jag gör är för ditt eget bästa, var ord han ofta sa. Fredrik har tryckt ner Pia så långt, att hon inte kände sig värd något. Och självklart hade ju Fredrik rätt, när han säger att Pia gör fel.

I fem långa år stod Pia ut. Trots det hon varit utsatt för, älskade Pia honom, för i de lugna stunderna var ju allt jättebra.

Efter att Pia har lämnat Fredrik för gott, har Pia haft skuldkänslor över sina barn, som kom i andra hand. De blev lidande, men Pia var så nertryckt att hon inte kunde göra annat.
Hade inte Pia lämnat honom, hade hon troligen till slut dött.

Vilken bok, den berörde mig väldigt mycket. Man blir så förbannad och ledsen. Det gör ont att läsa, och veta att många kvinnor är utsatta av avskum till män. Detta är en så viktig bok och viktigt ämne aldrig, som aldrig får tystas ner.

När Nazanin var liten, tvingades hon tillsammans med sina förädrar och svårt sjuka bror, fly från ett oroligt Afghanistan till Iran. Livet blir inte alls enkelt här. De blir utsatta för rasism, och hennes pappa fängslas, torteras och skickas tillbaka till Afghanistan.

Pappan lyckas dock ta sig tillbaka till familjen i Iran. Han har också fått kontakt med en människosmugglare, som ska hjälpa dem vidare till Europa.

Deras flykt vidare mot Europa, genom flera länder, var inte lätt, och dessutom väldigt farlig.
Brodern är väldigt sjuk i njursvikt och behöver regelbundet dialys för att överleva.
Ofta har de ingen mat att äta, ingenstans att bo. De utsätts för hot, rasism, våld och människor som luras.

2015, efter flera års flykt, kommer Nazanin till Bollnäs i Sverige.

Jag blev väldigt berörd av denna bok. Att människor, och speciellt barn, ska behöva uppleva detta, är inte ok.
Att ständigt leva i rädsla, inte veta när man får äta igen, inte veta vem man kan lita på och inte känna sig välkommen någonstans, det är något vi har svårt att sätta oss in i. Tyvärr är det ett liv många har.

Noah och Kerry har ingen bra barndom, men Kerry gör vad hon kan för att skydda och ta hand om sin lillebror Noah, men när de är 2 år och 10 år skiljs de åt.

Noah växer upp i en välbärgad familj, gå på fin skola, och utbildar sig till advokat. Han gifter sig och får en dotter.

Kerry har fått växa upp på olika barnhem, och har inte haft det lätt. Hon jobbar som städerska och är ensamstående med sin son.

Åren går och Kerry har inte kunnat glömma sin lillebror, som hon älskade över allt annat. Alla år har hon skickat brev, men aldrig fått svar. Till slut anlitar hon en detektiv.

När Noah en dag får ett sms från en som påstår att hon är hans syster, har han svårt att tro det, för hans adoptivföräldrar har aldrig nämnt detta, men han svarar och de bestämmer sig för att träffas.

Wow, vilken bok. Jag älskade den. En berättelse som verkligen berör. Den har kärlek, saknad, sorg och hopp.
Karaktärerna kan man inte annat än att älska. Jag hade jättesvårt att lägga den i från mig.
En riktig fullträff. Läs den!