Emma Johansson

Jag tycker boken är bra! Jag gillar att boken handlar om kärlek och problem som kan uppstå när man är kär. Jag tycker väldigt mycket om att Kalle är kär i en kille och en tjej.
Jag tycker det är bra att Jimpas pappa inte gillar att Kalle har klänning och är kär i Jimpa. Jag tror att ju mer vi pratar om att killar också kan ha klänning och samkönade par osv, desto mer normalt blir det.
Det jag tyckte mindre om i boken var att det hände lite för mycket. Det var väldigt många saker som hände och då kan det bli lite för rörigt. I alla fall i en kort barnbok.
En bra bok för barn som vill läsa om kärlek, problem och vänskap!

Jag gillar boken! Den är spännande och jag gillar att det växlar mellan tre olika karaktärer. I början var det lite svårt att veta vem som var vem, men det klarnade efter ungefär 70 sidor. Jag gillar att bokens huvudpersoner är ganska unga. Det var verkligen ett plus. I fantasyböcker känns det ofta som att huvudpersonerna är lite äldre, så det är kul med lite omväxling!
Lönnqvists språk är bra och jag gillar att det alltid händer något. Det blir aldrig långtråkigt att läsa.
Boken är spännande och jag vill veta vad som händer på nästa sida hela tiden.
En helt klart läsvärd bok!

WOW! Vilken bok! Jag ÄLSKAR boken, även om handlingen är jättetung att läsa. Boken handlar ju om självmord och tankar som huvudpersonen känner inför pappans mående. Det gör boken väldigt tung att läsa, men det blir inte jättejobbigt eftersom författaren är väldigt duktig på att förklara och får mig att förstå hur det kan bli sådär jobbigt att man inte vill leva. Det är väldigt skickligt skrivet.
Jag gillar verkligen de enkla illustrationerna som beskriver, men blir inte för mycket. Det är enkla blyertsteckningar som inte tar över, utan text och bild kompletterar varandra väldigt bra.
Jag gillar att det är en pappa som mår dåligt, det känns som det är ganska sällan pappor får må dåligt. Både i verkligheten och i böcker. Pappor mår ju också dåligt ibland, det är verkligen inget som ska tabubeläggas.
Boken är jobbig att läsa, men den är värd alla jobbiga känslor jag som läsare får. Boken är livsviktig!

Jag trodde aldrig att en spindel kunde beröra mig så mycket som denna faktiskt gjorde. Min vän Charlotte är en väldigt berörande bok om vänskap och relationer. Jag gillar verkligen att boken handlar om djurens relationer men även människornas och djurens relationer. Det är en ganska smärtsam bok egentligen med tanke på handlingen. Jag tror inte jag hade reagerat så mycket om jag läst den när jag var yngre, men nu gör den nästan ont att läsa, på ett bra sätt. Jag tycker verkligen om att White valt att skriva så vardagligt. Det berättas om att grisar slaktas och det är en väldigt ärlig bok.
Detta är verkligen en bra bok som passar till både högläsning och läsa själv-bok.

Nja, denna bok var inte för mig.
Grundidén är jättebra! Det skulle kunna bli spännande och roligt. Istället tyckte jag boken var för kort och det kändes som det inte var så mycket handling.
Det jag tycker om med boken är relationerna mellan kompisarna och handlingen. Även om det inte nådde ända ut så är handlingen bra egentligen. Det känns bara som att jag inte kan fånga in allt. Jag tycker som sagt att grundidén till boken är bra, men det räcker inte ända in i mål.
Det som drar ner betyget mest är nog att det som händer inte är tillräckligt intressant. Jag fick lite känslan: nu händer det här, sen händer det där och sist det här.
Jag tycker att boken kunde varit något längre. Det kändes som ett väldigt avhugget slut. Tyvärr gillade jag inte boken.
Om någon som har barn som läst denna, vad tyckte ditt barn? Det kan ju vara att jag är vuxen också. Jag vill gärna veta!

Jag gillar boken! Boken är ganska mörk emellanåt och man ska vara beredd på att boken är ganska tung att läsa. Men den är riktigt bra!
Den är väldigt utlämnande och läsaren får följa Thåströms väg tillbaka efter stroke och trauma.
Jag tycker att boken är något lång och vissa partier av boken kunde kortats ner lite.
Det jag tycker om med boken är att vi verkligen får följa med på allt. Det gör att jag fick en större förståelse för det Thåström varit med om och det var lättare att ta in.
Jag tycker om att boken är så utlämnande som den är, jag tror boken hade blivit långtråkig att läsa om den inte varit utlämnande. Det är verkligen ett stort plus!
Alla borde läsa boken!