Jag blev väldigt besviken på denna bok eftersom den hade utsetts till Årets bästa deckare 2019 i Dagens Nyheter. Det är ingen deckare, tycker jag, utan mer en historisk roman, som visserligen tar upp ett intressant och inte så känt ämne. Hur tyskarna i Sudetenland behandlades efter Andra världskriget och det är ingen vacker historia.
Boken är mycket välskriven, men jag tycker inte om huvudpersonen och kommer inte någon av personerna in på livet. Tyvärr, mina förväntningar var mycket större.
En härlig feelgood, där det mesta är förutsägbart och allt går ändå väldigt lätt, men... det är en bok att sträckläsa när man själv tycker livet är lite trist och mörkt.
Den handlar om Moa som oväntat får ärva farmors underbara lägenhet på Söder och som tack vare farmors saker och brev hittar tillbaka till sig själv och slutar bry sig så mycket om vad andra tycker och tänker.
Situationer när Moa gör om, rensar och anpassar lägenheten för sina egna behov är bättre att läsa än en inredningstidning. Dessutom är det fina skildringar av många av bipersonerna, som jag gillar mycket, inte minst farmors hund.
Sarah Crossan är en mycket intressant författare. Hennes första ungdomsbok, Vi är en, var skriven på samma sätt, dvs prosalyrik. Det är lätt och fascinerande att läsa och skapar en otrolig intensiv känsla.
Bikupan handlar om Ana som i flera år varit otrogen med en man som heter Connor, han dör oväntat och där står Ana och vet inte hur hon ska sörja. Hon närmar sig Connors fru... Både otroheten och beteendet efter olyckan skildras som ren skär besatthet och Ana visar inga sympatiska drag. Hon är oerhört självupptagen, hon till och med skiter i sina barn, så det är ingen trevlig skildring.
Men... boken är mycket välskriven och fascinerande att läsa, en riktig bladvändare.
Detta är en kollektivroman i kortform, där flera i en familj får komma till tals. I centrum står 16-åriga dottern, men i korta associativa nedslag får vi följa mamman, pappan, mormor och morfar, i dåtid och nutid. Till en början lite rörigt då man inte fått kläm på vilka alla är.
Detta litterära knep gör att man både kommer nära och får veta mycket om familjen, men samtidigt får man veta alldeles för lite om varje händelse. Allt är skildrat med ett vackert språk och författaren väjer inte för de stora känslorna, men jag kommer aldrig personerna in på livet.
Jag tycker En oönskad julklapp innehåller det mesta som en härlig julroman bör ha.
Det handlar om Diana som inte gillar julen och helst inte tillbringar sin tid i Sverige över huvud taget. Hon är sjuksköterska och har de senaste åren jobbat i olika Afrikanska länder. Hon flyttar på sig ständigt och vill inte bli beroende av människor omkring sig.
Men Diana blir rejält överraskad och charmad av de kollegor hon möter på akuten där hon ställer upp att jobba de två månaderna hon är i Sverige. Och det blir jag också, såna människor skulle jag också vilja ha i min närhet; de är varma, omtänksamma och har inga baktankar när de umgås.
Naturligtvis fins det en del problem, hemligheter som oväntat dyker upp och Diana och hennes mamma måste reda ut en hel del. Dessutom är boken kryddad med diverse julkänslor, som adventsljus, oväntade luciatåg, skidåkning, göra snöänglar, chokladaskar...
Författaren har också hittat sin stil och ton ännu mer än i debutboken som även den var bra.
Den sovande nymfen är den andra deckaren om Teresa Battaglia, en mycket välskriven bok och förvånande nog författarens andra bok.
Själva deckarintrigen är ganska långsökt och snudd på absurd, tycker jag, men boken är mycket läsvärd pga allt annat; miljön (italienska alperna där författaren bor), människorna, relationerna och inte minst skildringen av kommissariens alzheimers. Allt är mycket suggestivt berättat, man drivs framåt och vill veta hur det går för alla. Det är skickligt berättat hur Battaglias minnesluckor ökar och påverkar både henne och fallet de jobbar på. Jag tycker också mycket om skildringen av kommissariens relation till den yngre manliga kollegan som har sina egna barndomstrauman att reda ut, det är en fin mor och son-relation eller mentor och adept-relation.
Korsord är en perfekt sysselsättning för många tillfällen och alla åldrar. Lätt att ta med sig oavsett om det är på resan, semestern, sängen... och korsord finns i alla svårighetsgrader, för barn och vuxna. Det r roligt, man lär sig nya saker och man får verkligen använda sina små grå hjärnceller.
Även för min dyslektiska dotter är det perfekt, om vi hittar rätt nivå. Det hjälper till att träna och stötta hennes känsla för rättstavning.
Men mest är det bara skoj!
Fyra vänner: en pojke, en mullvad, en räv och en häst går ut på ett stillsamt äventyr tillsammans och tänker, pratar och filosoferar om meningen med livet.
Många kloka ord som: "Vad tycker du framgång är? frågade pojken. Att älska, sa mullvaden."
Detta är en bok utgiven av ett vuxenförlag men den kan läsas av både ung och gammal. Det är tidlöst och ålderslöst tänkande som passar för alla människor. Lite som att läsa Nalle Puh i komprimerad form.
Hela boken är vacker, papperskvalitet, bindning, illustrationerna och den "handtextade" texten - en riktig presentbok för dopet, 20-åringen, 50-åringen eller bara till dig själv för att du vill bli lite klokare och gladare.
Sticka är perfekt sysselsättning av många skäl. Det är lätt att lära sig grunderna, även för barn och det är enkelt att utföra på nästan alla platser, dvs det är lätt att ta med sig. Dessutom kan man sticka många både praktiska och användbara saker som varma muddar, halsdukar, sockor, sjalar... Inget av det är speciellt svårt om man väljer något beskrivning utan avancerade mönster, färgbyten eller annat som krånglar till stickningen.
Resultatet kan man sen vara stolt över själv eller ge bort till någon som present.
Birgita Bergin skriver medryckande och med mycket driv, detta är en riktig bladvändare. Roligt att författaren också fokusera på baksidan med all julstress, folks förväntningar och det perfekta liv de flesta visar upp i sociala medier. Huvudpersonen har alltför länge anpassat sig och ansträngt sig för mycket för att göra alla andra till lags och har helt tappat bort vad hon själv vill.
Huvudpersonen har precis debuterat som deckarförfattare på ett litet förlag och blir nu lockad av en karismatisk förläggare på ett driftigt modernt förlag, men som verkar se henne mer som en produkt som ska lanseras än en människa. Det blir ingen bra kombination.
Stundtals är det riktigt roligt och mycket träffande beskrivningar om man skruvar till världen lite och låter en jag-svag person anpassa sig in absurdum. Men kritiken mot vårt alltmer ytliga samhälle och förväntningar att alla lever ett perfekt personligt liv... det är lätt att känna igen sig i.
Efter den otroliga röra och katastrof som blir följden, så ordnas allt upp sig till det bättre lite för enkelt, men det är ju meningen med julromaner. Mycket underhållande läsning.