Lovisa Wistrand

En härlig och lättsam bok som gick snabbt att lyssna på. Stämningen är julig och mysig, och miljöbeskrivningarna är jättefina! Härlig kemi mellan karaktärerna.

En rolig film som gick bra att se hela familjen. Jag gillar humorn och karaktärerna. Draculas röst på svenska är jättekul.

Det här är en favoritfilm som man kan se om och om igen. Jag älskar de olika kärlekshistorierna och blir glad av att se hur allt löses upp.

Jag ÄLSKADE den här boken. Tårarna rann och hjärtat svällde. Den slutade så tragiskt och ändå så fint.

Hade väldigt höga förväntningar som tyvärr inte infriades. Effekterna var superhäftiga, samt hela konceptet med städerna som rör sig, men utöver det lyckades jag inte riktigt fastna i storyn.

Simona levererar igen! :) En romantisk, spännande och härlig kärleksroman där man fick återse gamla karaktärer från En enda-serien.

En av mina favoritfilmer. Jag älskar den, avgudar den! Filmen innehåller så mycket passion och känsla.

Det blev en ny favorit, trots allt! I början var jag lite tveksam (trots att det alltid slutar med att jag avgudar varenda ny del i Bridgerton-serien, med ett eller få undantag som jag kanske inte avgudar men däremot tycker om) eftersom ... Ja? Det är svårt att förklara.

Kanske kände jag mig så trött på att det alltid är en "ökänd rumlare" som är det manliga kärleksintresset. Mannen har legat runt med gud vet hur många kvinnor, och kvinnan har så klart bara haft en eller ingen man alls. Första gången var det okej, men nu är det väldigt många av Bridgerton-böckerna som har före detta rumlare i den manliga huvudrollen. Jag blir mest obehaglig till mods när Michael funderar över alla sina "erövringar". Inte sexigt. Alls. Bordell har han ju varit på också, massvis av gånger ...

Det enda positiva är att han gjort allt detta på grund av att försöka glömma tankarna på den han egentligen älskar. Den han aldrig kan få. För ja, i grund och botten är han en romantiker - och DEN sidan gillar jag med honom! På samma sätt älskar jag jargongen mellan honom och Francesca. Kul att Indien fick ta plats också, tillsammans med sjukdomen malaria som förstås blir mycket värre när det inte finns vaccin. Usch!

Nej, men förutom Michaels rumlande var det en fantastisk bok som jag inte kommer att glömma i första taget. Så fin, romantisk och underbar.

Jag vet inte om jag någonsin har varit så ilsken på karaktärerna i någon annan bok ...! Herre. Gud. Jag ville strypa Philip så många gånger att jag tappade räkningen. Och sedan ville jag strypa huvudpersonen Susanna, eftersom hon lät sig köras över som en dörrmatta, gång på gång. Ganska ofta ville jag strypa hennes åttaåring Adam också, eftersom han var så sjukt jobbig i slutet.

Jag känner mig som en hemsk människa.

Nej, men så här: Jag sträckläste (okej, "lyssnade" i ärlighetens namn) boken. I början var det en solklar femma, men ibland var jag så arg att jag ville slänga lurarna i väggen och ge boken en trea (hemska tanke, lol) så därför blir det en fyra i slutändan. Den är ju genialiskt skriven och för min del gör det inget att Philip är så ensidigt ond och elak, för jag kan se charmen i det. Man behöver inte tycka om Philip, för det är Susannes eget psyke som skapar hinder mellan henne och kärleken David. Men till slut blev det bara för mycket med det här psyket, alltså. Som hon nedvärderar sig själv! TUR att boken fick ett lyckligt slut ändå

Jag lyssnade på den här berättelsen och tyckte kanske inte att Julia Dufvenius passade så bra i detta fall, för det blev väldigt ljust och sockersött (som om hon förställde rösten). Efter ett tag vande jag mig ändå.

Miljöbeskrivningarna är top notch (verkligen jättefina) och slutet spännande när hon skulle till USA, även om det genom hela boken var väl mycket fokus på smakupplevelser och kläder. Dock vet jag att många älskar att läsa om sådant, så det går säkert hem hos de flesta. Det vattnas i munnen både en och två gånger, kan jag säga.

Sidohistorien med spökena var intressant. Jag gillar att Lovisa kunde se dem och att hon i slutet behövde göra dem nöjda