Sylvia Fernström

Små stora saker är den bästa bok jag läst på länge. Rykande aktuell om ras och fördomar trots att den skrevs redan för några år sedan.
Turk är en vit- maktanhängare som med sin fru Britt just blivit föräldrar till sonen Davis. Föräldrarna ser den färgade barnmorskan Rut som arbetar på förlossningen men accepterar inte att hon, en afroafrikansk person, ska ha med barnet att göra och en instruktion om detta läggs till journalen. Då Rut tillfälligt lämnas ensam slutar Davis att andas och Rut vågar först inte ingripa och när hon ändå gör det är det för sent och barnet dör.
Föräldrarna anser att Rut velat hämnas att hon fråntogs vårdansvaret och anklagar henne för överlagt mord.

En lång rättegångsprocess startar och man får följa den genom de inblandades röster. Den vita privilegierade försvararen som inte vill tala om ras. Den vite mannen Turk som är uppvuxen med stark vitmakttro och Rut en modern yrkeskvinna med fel hudfärg.
Våra aktiva och passiva fördomar blottläggs. Mycket bra. Rekommenderas.

Med underrubriken En sann historia förstås att händelserna är självupplevda och bygger mycket på författarens ena dagböcker. Christina träffar en framgångsrik affärsman tillika körledare i en kyrka. Någon attraktion uppstår inte från hennes sida men mannen är vältalig, karismatisk och spännande. Han har kommit från Brasilien för att bilda familj i Sverige men driver nu en vårdnadstvist med sin exfru om sin lille son. När han berättar att han blivit lurad, utfattig, hemlös och om hur han slåss för sin son känner Christina empati och låter mannen och sonen bo i hennes lägenhet några veckor. Men veckorna blir till månader, till år och samtidigt börjar han låna pengar av Christina. Först till sina skulder och sedan sin affärsverksamhet där han lovar stor lönsamhet för hennes del. Genom påverkan, lögner och hot tvingas hon också själv låna pengar och till slut sälja sin lägenhet för hans räkning. Under några år förlorar hon genom psykiska och fysiska övergrepp allt, sin självkänsla, sin hälsa och står där med miljonskulder. Något hon inte vågar yppa för vänner och familj.
I boken följer långa avsnitt om upprepade övergrepp av alla sorter. Men har man som läsare svårt att förstå hur en så stark och begåvad person kan utsättas för denna "ödeläggelse" kanske det behövs denna upprepning och gradvisa nedmontering av självkänslan för insikten. Insikten att det kan drabba vem som helst. Och särskilt att en stark, stolt och ekonomiskt oberoende person kan dra till sig en psykopat. När Christina efter år av ångest och rädsla äntligen kan anförtro familjen får livet en ny inriktning med årslång kamp mot svenska rättssystemet.
En viktig bok av en skicklig författare som gestaltar en personlig tragedi som delas med tystade andra utan hennes förmåga.

Vi ses i Havanna av Chanel Cleeton är en bok om olika passioner, revolutioner och diktatur. Med författarens lätta handlag glider jag lätt in i handlingen och kan inte sluta läsa!
Marisol växer upp med sin farmors berättelser om sin uppväxt i en skyddad socitetsmiljö på Kuba. Om politiska oroligheter och Elizas förälskelse i en ung revolutionär som tillsammans leder till familjens flykt från Kuba till USA.
När Eliza dör är hennes sista önskan att Marisol ska sprida hennes aska i hemlandet. Marisol åtar sig uppdraget och reser till Kuba där hon finner ett annat och fattigare land än det farmodern beskrivit. Marisol börjar forska i familjens historia samtidigt som hon lär känna en man med hemlig bakgrund. Sedan får man följa Eliza och Marisol genom kärlekspassioner, kvinnornas villkor och männen/folkets kärlek till landet genom två revolutioner med en mansålders mellanrum.
En mycket spännande och lättläst bok om kärlek, mycket kärlek, inbördeskrig och diktaturens skräckregemente. Om våld, korruption och rädsla i ett land som jag inte visste så mycket om men som liknar aktuella diktaturers utveckling i vår tid.

Det är den tredje och sista romanen om Jana Kippo, men det går inte att tala om den utan att nämna de två föregående "Jag for ner till bror" och "Vi for upp till mor". När den första kom blev jag förälskad i det vackra omslaget. Läste och blev fascinerad av det speciella språket men äcklad av mörker, övergrepp och incest.

Den andra boken läste jag av bara farten och kände mig bekväm med skrivsättet utan versaler och skiljetecken. Och om Klippogården, Janas barndomshem där tvillingbrodern Bror bodde kvar. Den fiktiva platsen Smalånger, Janas arbete i hemtjänsten mm.
Nu i den tredje boken är Bror död och Jana för hela tiden en inre dialog med den döde. Jana befinner sig tidvis i Stockholm. En ny miljö men fortfarande män som dricker för mycket blir råa och våldsamma och Jana finner sig. Där någonstans tröttnar jag på äckel och språk och läser något glättigare.... Men är inte färdig så jag väljer att lyssna istälelt. Börjar om och lyssnar på Lo Kapis alldeles fantastiska uppläsning och allt faller på plats.

Det är en mörk bok om att överleva under grymma omständigheter. En strimma hopp tänds - och släcks ibland. Janas liv är som det är, hon är stark hon överlever. Men också skör visar hennes inre monolog
Bokserien är på många sätt outstanding och lever kvar som ett eko i mig om att så kan livet också vara. Och jag tänker på författare som Sara Lidman, Kerstin Ekman och Torgny Lindgren....

Söndagsvägen av Peter Englund handlar om ett verkligt brott på 60-talet. En ung kvinna hittas död och det som först verkar vara självmord visar sig vara ett brott. Det väckte på sin tid stor uppmärksamhet och omtalas som den största och mest komplicerade mordutredningen före Palme-mordet.
Själva mordutredningen är den röda tråden och kring den väver författaren in mycket som är tidstypiskt. Om de goda åren då många fick del av det välstånd som kom att bidra till ett mer individualiserat samhälle på gott och ont.
Genom mängden av arkivmaterial, polisprotokoll och intervjuer får man följa utredningen tills en bestämd man kan kopplas till mordet. Hos gärningsmannen som lever i ofrivilligt celibat finner man mängder av skrivet material. Genom dessa anteckningar får man ta del av hans sjuka fantasier och om hans ensamma liv. Ett liv där han beskriver sitt behov av att hämnas och där han ger andra skulden för sina misslyckanden.

Det är ett omfattande material som författaren presenterar och i hans roll som historiker är det lätt att förstå fokuseringen på det historiska sammanhang då det hela utspelar sig . Det är också största behållningen av boken. 3 av 5 blir betyget.

Boken handlar o Elin en medelålders läkare som lever ett "vanligt" medelålders liv med maken Aksel. Barnen är utflugna och Aksel ägnar mesta tiden åt skidåkning och överlåter allt hushållsarbete till hustrun. Hustrun har tröttnat på situationen och ägnar fritiden åt vinpimpel. När en gammal pojkvän, Björn dyker upp på FB blir det också otrohet.
När Elin blir påkommen av äkta mannen och lämnar hemmet bosätter hon sig i ett undersökningsrum på den vårdcentral hon jobbar. Där har hon förutom dagliga kontakter med sina bortskämda patienter kontakt med skelettet Tore som hon för en slags dialog med. Stundom roliga kommentarer omkring patienterna och deras välfärdssjukdomar. Ibland glömmer hon sig och låter munnen gå med åsikter direkt till patienterna. Som sagt roande, bitskt, sant och ibland elakt och det som är mest underhållande att läsa. Det är väl också den delen som åsyftas med epitetet Läkarroman.
Om av-och- på förhållandet med Björn är förutsägbart så är det som handlar om Elins barndom och relation till mamman en intressant reflektion kring vad som kan vara en olycklig barndom.
4 av 5 för en del sarkastiska meningar.

Mytomanen av Sofie Sarenbrant.
En tonårskille hittas död och svårt sargad invid ett motionsspår i Bromma. Fyndet görs dagen efter en orienteringsdag i skolan och pojken visar sig vara Felix, skolans fotbollsstjärna. Felix som är omtyckt har varit ovanligt tystlåten senaste tiden.
Kriminalinspektör Emma Sköld och hennes kollegor får hand om fallet. Poliserna som brottas med privata problem får lägga dessa åt sidan för jakten på Felix förövare. Alla är ivriga att fånga mördaren då man misstänker att fler pojkar ska råka illa ut.
De är första boken jag läser om Emma Sköld och den är som jag tycker en bra deckare ska vara. En spännande intrig, speciella människor och händelser som under vissa omständigheter kan drabba helt vanliga ungdomar i dagens samhälle. Boken behandlar frågor om klass, fördomar och inte minst som titeln antyder; lögner.
Till all lycka kommer Sofie Sarenbrant vara sommarpratare idag och jag kommer att lyssna med stora öron på en författare som jag inte upptäckt förrän hennes åttonde bok!!

Åsa är ensamstående med sin son Andreas som hon har en tät relation till. När Andreas träffar Josefin, bildar familj och får sonen Sam börjar problemen. Josefin upplever att svärmodern lägger sig i för mycket och när Andreas tar Josefins parti blir konflikten uppenbar. Missförstånden blir många och det smärtar Åsa att förlora kontakten med sonen och att inte få leva ut farmorsrollen.
En konflikt med Åsas mamma finns också och när mamman dör är Åsa helt ensam.
Sitt yrke till trots verkar Åsa ha svårt att kommunicera i privatlivet.
Omdöme: 5/5 En riktigt spännande och bra relationsroman med mycket igenkänning antingen man är eller har erfarenhet som svärmor/svärdotter eller bara täta relationer. Hade personligen gärna sett ett annat slut.

Mons Kallentofts ”Hör mig viska ” är uppföljare till Se mig falla. Jag tror det är en fördel att ha läst del ett innan för att hänga med alla personer och platser men den kan också läsas separat.
Boken handlar om Tom Blanck en f.d polis som efter fem år fortfarande letar efter sin dotter Emme som försvann efter en kompisresa på Mallorca.

Efter tidigare misslyckanden får Tim upp ett nytt spår och lämnar hustru och nyfödd dotter i Stockholm för att intensifiera sitt letande i Palma. Sökandet leder till samarbete med såväl kriminella grupper som korrumperad polis och allmänt skumma individer. Det blir en hel del våld och man får följa Tim i allt mörkare sinnesstämning.
Jag tycker mycket om författarens speciella stil att skriva men har svårare med handlingen. Har svårt att förstå Tims nästan maniska besatthet i sitt sökande, att han lämnar sin lilla familj för att helt gå upp i sina spår. Kanske ska man förstå att Tim är så säker på att lyckas och att han upplever sig få meddelanden från Emme med att han blir sjuk av sorg och oro?

Kanske har jag som läsare svårt att ta till mig handlingen just nu under rådande samhällssituation?

Tre stjärnor av fem för språket och dispositionen i boken.

Boken köpte jag redan när den kom ut men den har sett svår och tung ut så den har blivit liggande till nu. Men den är både lättläst och spännande.
Läkaren Karolina flyttar med sin familj till Genève för arbete med pandemibekämpning inom WHO. Hon motarbetas i organisationen där alla har sin egna intressen att bevaka. Under tiden sitter maken hemma och försöker skriva på en bok, vilket går trögt då han söker sig både till andra kvinnor och kriminella.
När ryktet om influensapandemie skruvas handlingen upp och liknar mycket dagens situation med rykten, falska nyheter och olika aktörers moraliska beslut.
Det är spännande att läsa boken och samtidigt följa aktuell info om Coronaepidemin. Inte minst om diskussionen om vad krisen gör med ett samhälle och med människors moral. Författaren verkar otroligt kunnig i ämnet och det är spännande att jämföra fiktionen med verkligheten/ hitintills.
Men det finns också plats för kärlek och passion så; Läs den!