Pernilla

Jag tycker att den här boken var rätt så underhållande. Det gick snabbt att läsa den och det går att läsa ett kapitel här och ett kapitel där om man vill. Ett stort plus i boken är att författarna lyfter fram att det är bättre att försöka ta hand om sig själv, både insidan med till exempel en bra bok och utsidan, där hudvård är det viktigaste, än att göra kirurgiska ingrepp för att till exempel inte se äldre ut. Man ska istället alltid vara sig själv och inte förändra sig för någon, och se det som något fint att man ser ut som man gör. Själva essensen i den parisiska stilen verkade vara att man ska se naturlig ut, det ska se ut som att man inte bryr sig om hur man ser ut även om man såklart gör det. Boken kändes som att den var skriven med en viss glimt i ögat av författarna samtidigt som den känns genuin. Listor, tips på platser i Paris och fina bilder varvas med den löpande texten i boken.

Jag gillar hur boken är uppbyggd, att den ger exempel med hjälp av bilder som ytterligare förklarar hundens signaler på ett tydligt sätt. En del av hundarnas signaler är mer allmänt kända än andra, så det var intressant att få lära sig lite mer när man läste den. Det är inte en massa text att läsa utan det är mer kort och koncist förklarat inom de olika områdena och det är enkelt att förstå vad som står i boken. Bilderna med exempel är på olika raser då det kan skilja sig lite grann i hur tydligt de kan uttrycka sig med hjälp av olika kroppsdelar. Det viktigaste budskapet i boken är att det gäller att se till helheten i hundens kroppsspråk för att förstå vad hunden menar och inte bara titta på en enskild detalj i det. Jag kan rekommendera boken om du vill lära dig mer om hundars kroppsspråk och olika signaler.

Jag gillade den här boken, den fick mig att vilja besöka London. Mot slutet av boken kommer dock en liten twist som jag inte riktigt gillade lika mycket, med risk för spoilers säger jag inte mer än så. Twisten var dock totalt oväntad så på så vis var den bra, men jag ville inte att den skulle hända, okej? Boken var sådär härligt feelgoodaktig överlag och jag gillade alla karaktärerna i den. Ett stort plus var att den utspelade sig i en bokhandel och det var lätt att föreställa sig hur det såg ut därinne. Jag och en kompis läste den samtidigt och diskuterade den och jag kan rekommendera den som bokcirkelbok, då vi hade en del att diskutera i den.

Den här boken är en spinoff på Sms från Soppero-serien och handlar om Henriks storebror Johannes. I boken så lyfts många viktiga frågor upp som rör samer, vilket är någonting som jag verkligen gillade med den. Dels att samiska rättigheter inte har erkänts och saker som rör renskötseln. Johannes förväntas vara den som tar över renskötseln eftersom han är den äldsta sonen, men han är osäker på huruvida han vill det eller inte. Det var lätt att komma in i berättelsen och det gick fort att läsa ut den, det vore kul att se en till bok om Johannes.

Boken ger precis som titeln säger, förslag på trick och lekar som du kan lära din lilla pälskling. Varje trick/lek är uppdelat i flera mindre steg så att det blir enklare för vovven att lära sig det du vill att hunden ska klara av. Det gäller dock att öva flera gånger så att de lär sig, som min gamla lärare sa ”repetition är kunskapens moder”. Jag gillade att boken var enkel att följa och att det finns varierande svårighetsgrad på de olika lekarna och tricken så att du kan hitta ett som passar just din hund. Det finns även information om vad som kan vara bra att tänka på när det gäller de olika tricken och om just det tricket till exempel inte lämpar sig för äldre hundar eller små/stora raser. Är du en hundmänniska och vill lära din vovve lite nya trick så kan jag rekommendera denna bok.

Det här kan vara det årets viktigaste boksläpp, med tanke på Linda-Maries budskap att alla storlekar är lika vackra. Boken gick fort att läsa och hon berättar om sin egen resa om hur hon har lärt sig att älska sig själv samtidigt som hon delar med sig av tips och det finns inspirerande citat i den också. Det handlar inte om att det är ”fel” på någon person för att hen avviker lite från normen, utan snarare om att vi ska lära oss att acceptera både oss själva och andra för de vi är. Om det är en bok jag rekommenderar er alla att läsa i år så är det denna.

Den här boken är riktigt mysig att läsa och passar perfekt nu såhär mitt i sommaren. Jag gillar verkligen Lindas karaktär, men även Hannas och för att inte tala om Johan. Han är en snygg fotograf som ställer upp för både Linda och Hanna. Hanna är ett aspirerande tennisproffs som Linda lär känna i början av sin vistelse i Båstad och Johan är Hannas kusin. Jag gillar resan och hur karaktärerna utvecklas under berättelsens gång och miljöbeskrivningarna i boken. Jenny Fagerlund har blivit en ny favoritförfattare för mig nu och jag vill läsa mer av henne. Efter att ha läst ut boken så längtar jag dessutom tillbaka till Båstad! Det här är en bok som jag definitivt kan rekommendera som en perfekt sommarläsning.

Den här boken är verkligen en som tar en med på en känslomässig berg och dalbana, men jag älskade den! Man får följa med vad som händer när Dion träffar den lilla hunden Gobi under ett ultramaraton i Kina och Gobiöknen. Resan fortsätter sedan när Dion bestämmer sig för att ta med sig Gobi hem till Storbritannien och hur det går för dem. Är du en hundmänniska så läs den här boken. Gillade du Arthur: Gatuhunden som lämnade djungeln och hittade hem, så kommer du även att gilla denna. Vill du veta Gobis och Dions historia så sök på Finding Gobi på Youtube. Den här boken kommer att få ta plats bland mina favoritböcker i bokhyllan.

Det här var faktiskt den första poesiboken jag har läst, så jag har inte så mycket att jämföra med. Jag tycker trots allt att den innehöll en del dikter som var tänkvärda. Då dikterna var rätt korta så gick den fort att läsa. Jag är lite nyfiken på att läsa den andra diktsamlingen The sun and her flowers av Rupi Kaur nu också.

Den här boken har verkligen blivit tokhyllad och även jämförd med Fangirl av Rainbow Rowell, som jag tyckte var okej. Med tanke på detta så försökte jag att hålla nere förväntningarna på boken för att inte bli besviken. Måste säga att jag inte blev det. Boken är sådär härligt typiskt ungdomlig med lite drama när Elizas identitet blir avslöjad, stundtals gullig och tar emellanåt upp mer seriösa ämnen. Det handlar bland annat om psykisk ohälsa, hos fler än en av karaktärerna (vill inte avslöja för mycket). Jag gillar även att Eliza kanske inte är den klassiska huvudpersonen som är bubblig och utåtriktad utan mer blyg. Boken handlar till viss del om Monsterhavet och vi får se exempel på seriesidor med karaktärerna i den.