Pernilla

Bok tre i serien om Agnes är bättre än tvåan enligt mig. Den här boken hade ändå en mysig feelgoodstämning i delar av den. En positiv del i boken var att det var mer av vad som händer när Agnes är uppe i Norrland och inte i Solna. Jag gillar generellt de delarna av böckerna lite mer. De här böckerna är väl mer inriktade mot yngre, 12-15 år skulle jag säga men trots det så tycker jag att de är bra.

Det här är uppföljaren till Sms från Soppero och på sätt och vis märktes det att det var just en uppföljare. Vissa delar av den tyckte jag inte grep tag lika mycket som i första boken. Även här kunde jag känna igen mig i en del av det som Agnes råkar ut för i boken och den är bra på så sätt. Även om första boken kanske var snäppet bättre (enligt mig), så kan jag fortfarande rekommendera denna. Inte minst om du har läst den första boken i serien redan eller vill läsa en bok som handlar om identitetssökande (bland annat).

Jag trodde att jag skulle störa mig på att boken var skriven i manusform, men det gjorde jag inte. Visst att jag saknade lite av runtomkring informationen som finns i de andra böckerna med miljöbeskrivningar och dylikt. Av de nya karaktärerna så var det en som jag inte gillade redan från början och som jag egentligen inte gillade under hela boken men ändå fick en viss förståelse kring mot slutet. Vill inte spoila boken så avslöjar inte vem. Är man ett Harry Potter fan så är boken ett måste att läsa, vill man testa att läsa något i manusform kan jag också rekommendera den.

Det här är en bok som man borde få läsa i svenskan på högstadiet eller gymnasiet kan jag känna personligen, då den bland annat behandlar frågan om identitet (och samer). Ett ämne som blir alltmer aktuellt idag. Boken är lättläst och kort, men trots det bra. Jag är till viss del lite partisk då jag själv också har samiskt påbrå och kan känna igen mig i Agnes när hon bemöts av frågor kring hennes samiska identitet och hur denne ibland ifrågasätts. Men det är ju inte bara det som boken behandlar utan det finns ju även lite klassiska ungdomsromaninslag i den också med kärlek och vänskap.

Den här boken är ingen renodlad faktabok då den har en viss antydan av att inte vara helt opartisk, utan författaren utgår från sig själv och uttrycker sin egen åsikt en del. Visst, det kanske inte är någon direkt mysig kvällslektyr, då den faktiskt belyser en del av problemen som finns med vår matproduktion (kött) idag. Men vill man få en liten inblick i delar av hur djurhållningen fungerar kan det vara värt att ge sig på att läsa denna. Det var en del saker som förvånade mig i den måste jag erkänna, så på så vis var den bra.

Precis som första boken så riktar sig denna till lite yngre läsare, det är dock lite av en feelgood roman även om det precis som i första blir lite bekymmer för Penny. Den behandlar lite liknande teman som första boken, med vänskap, kärlek och internetvärlden. Ibland kan man bli lite besviken på uppföljare men jag blev inte det på denna, utan tyckte att den var härlig och ja till viss del förutsägbar.

Jag gillade den här boken även om den kanske riktar sig till tonåringar. Stundtals förutsägbar, men den var ändå mysig på något sätt och det gick att känna igen sig i en del av boken och de problem som Penny stöter på. Näthatet som ändå förekommer en del idag tas upp lite i boken, vilket jag tycker är positivt med tanke på målgruppen, då det kan få läsare att tänka efter lite grann.

Här får man tips om alltifrån skönhet, mode, lite recept till träning och vad som kan vara bra att ha med sig på resan. Den här var lite mer av coffeetable-stuket kan jag känna och det var lätt att ta upp den och sen läsa ett avsnitt i den för att sedan fortsätta med nästa avsnitt en annan dag. Boken har även en hel del fina illustrationer vilket ytterligare förstärker känslan av en coffetable bok. För att inte tala om den fina vattenfärgseffekten på omslaget, okej man ska inte döma en bok efter omslaget men en skönhetsbok med ett fint omslag skadar väl inte? Kan rekommendera den om man vill få lite tips på skönhet eller om man gillar Fleur de Force youtubevideos.

Tanyas youtubekanal handlar mycket om smink och skönhet blandat med en del mode och vardag. Det är också detta som boken tar upp, en del om hennes uppväxt, kärlek, mode, resa, skönhet, självförtroende, smink, recept och Youtube. Utöver det finns det även sidor där man själv får fylla i saker och varje kapitel har också hennes topp 10 i den kategorin. För att riktigt uppskatta den här boken så tror jag att man ska veta vem Tanya är, även om den annars förmedlar en väldigt positiv känsla. Boken var rätt lättläst då det går att läsa lite i taget och det går att hoppa mellan kapitlen och fortfarande hänga med.

Det är då uppföljaren till Djävulen bär Prada och man får veta vad som hänt Andy sen sist och sedan följa hennes resa där hon har startat en egen framgångsrik bröllopstidning. Måste säga att början eller ja första 3/4 av boken gillade jag verkligen, men slutet blev lite förutsägbart. Men det är ju lite romantisk komedi över den så det kanske inte är så konstigt? Gillar man chiclit (vilket jag verkligen gör) så är den helt klart läsvärd.