Malin S

Pappas pojke är den fjärde boken i serien om åklagaren Jana Berzelius av författaren Emelie Schepp. Jag har läst alla dom tre tidigare, och tyckt om dom alla tre. Nu har jag alltså läst den fjärde boken i serien, och den följde trenden från dom föregående böckerna. För jag tyckte att Pappas pojke var ännu lite bättre än dom tidigare.

Mycket välskriven, väldigt spännande, trovärdiga karaktärer, och en mycket spännande historia med ett försvunnet barn.

Jag rekommenderar verkligen boken, och läs helst serien från början. Och jag ser verkligen fram emot att läsa nästa bok i serien om åklagaren Jana Berzelius och poliserna i Norrköping.

Emelie är en fantastisk författare som fängslar dig från bokens första sida till den sista. Skildringen av miljön samt personerna är underbara, när du börjar läsa kan du inte sluta du blir helt uppslukad av boken och tyvärr tar den slut för fort och du önskar att nästa bok låg på nattduksbordet.

Du ser ingenting, du hör ingenting - du ska bara tjäna. Med de ledorden började Cecil Gaines sin långa trogna bana i Vita Huset. Mellan åren 1952-1986 arbetade han som butler för inte mindre än 7 presidenter. Från maktens innersta rum bevittnade han många av de stora och dramatiska historiska händelserna i världs- och segregationspolitiken. Han blev vittne till både goda och onda gärningar, men förblev lojal mot Vita Husets presidenter ända fram till sin pension. För många inom politiken var han inte "bara" en butler, utan en sann vän och förtrogen.

En av de bästa filmer jag sett och som jag kan sett om flera gånger.

Änkorna är den tredje, fristående delen i Pascal Engmans serie om polisinspektör Vanessa Frank. I denna fartfyllda thriller fördjupas historien om den egensinniga hjältinnan Vanessa, samtidigt som den berör en skrämmande aktuell hotbild mot vårt samhälle.

Pascal Engman har gjort det igen! Änkorna är bland det bästa jag läst! Boken är otroligt välskriven och har spänning från första till sista sidan. Boken avhandlar ett aktuellt ämne och det märks att det ligger en välgjord research bakom.

Jag hade väldigt svårt att lägga ifrån mig boken och ville inte att den skulle ta slut. När jag hade ett kapitel kvar av boken, var jag tvungen att pausa för att dra ut lite på upplösningen.

Så är det en bok du ska läsa i höst så är det Pascal Engmans Änkorna!

Jag har inte läst något av Chistoffer innan, men jag tyckte mycket om denna bok. Hans huvudkaraktär Cilla har just blivit dumpad av sin pojkvän och hon flyttar till Bullholmen där hon vill börja om på nytt. Saker är inte som de verkar vara på ön. Och när ett mord sker blir Cilla indragen i själva mordutredningen.

Christoffer har en speciell stil när han skriver tycker jag! Han liksom hoppar mellan olika genrer och han gör det bra!! Ena delen av boken är lite mystisk och mörk, som en deckare ska vara. Den andra är skämtsam med inslag av humor och mysig feelgoodkänsla.

Detta är helt klart läsvärd bok!! Läs den, du kommer skratta och må bra efter den!!

Inför hans blick är den tredje och avslutande delen i serien Såret. Trilogin handlar om att ärva ett sår över generationer. Jag har läst båda innan i serien och gillade dem.
Den tredje delen fortsätter nästan direkt där den förra delen slutade, fast nu är Edwin vuxen och har egna barn. Edwins far var riktigt elak mot sina barn och tyvärr upprepar Edwin det likadant. Barnen lever i ständig skräck för pappans raseriutbrott som kan komma när man minst anar och utan anledning. Ena dottern Anna blir expert på att passa in och vara till lags överallt, något som för mig sig problem även upp i vuxenlivet.

Det är lätt att komma in i berättelsen, den kopplar grepp om mig redan på första sidan och jag blir helt uppslukad. Malou skildrar intressanta komplexa karaktärer som får mig att vilja läsa mer. Berättelsen är ganska mörk och tung med mycket elände. Det är oändligt jobbigt att läsa om när Edwin plågar sina barn genom att skrika åt dem och slå dem och det går nästan att känna barnens skräck genom boksidorna. Men berättelsen andas också hopp och en vilja att få stopp på detta elände så det inte fortgår i ytterligare generationer framöver. Författaren skriver förbaskat bra, det är en välskriven historia som berör på djupet. Den här serien har utgångspunkt i författarens egen familjehistoria och det känns äkta och jag får känslan av att allt verkligen har hänt på riktigt. Jag tycker att både boken och hela serien avslutas på ett snyggt sätt i Inför hans blick och det slutar väldigt bra! Jag är glad att jag fick den första boken i brevlådan som en överraskning att recensera, annars hade jag troligen missat denna fina serie helt!

Precis så här ska en härlig feelgood vara! Med en huvudperson som jag genast tycker om och känner för, en handling som är intressant och fångar mitt intresse rakt igenom. Därtill precis ett sånt slut som jag gillar! 24 goda gärningar är i samma mysiga stil som Med hälsning från Båstad, det känns som författaren verkligen hittat sin grej. Jag vill påstå att vi har vår nya feelgood-drottning här! Den här boken är som gjord för att filmas, tänk vilken mysig julfilm det skulle bli! Det finns en nackdel med boken och det var att den tog slut för fort! Jag hade gärna läst många flera sidor i den här pärlan.

Boken bygger på en sann berättelse och den skildrar den katolska kyrkans Magdalenatvätterier där unga kvinnor hölls fångna från yttervärlden.

Jag fastnade på direkten när jag började läsa boken och hade svårt att lägga ifrån mig den. En välskriven bok och där researchen känns välgjord och bra.

Det är gripande, starkt, spännande och skrämmande. Och att storyn bygger på en sann historia gör att boken blir så mycket bättre, att detta har hänt är så fruktansvärt, sorgligt och skrämmande. Jag älskar att läsa när böcker blandas med dåtid och nutid och i slutat vävs ihop på ett naturligt sätt och det gör denna bok. För mig var det en riktig bladvändare som höll mig på halster ända till slutet.

En romanceförfattare som inte längre tror på kärleken och en litterär författare som tappat inspirationen antar en utmaning som kan komma att förändra allt de tidigare trott om lyckliga slut.

Augustus Everett är en hyllad romanförfattare. January Andrews skriver bästsäljande romanceböcker. De är varandras raka motsatser.

Faktum är att det enda de har gemensamt är att de bor grannar, i varsitt strandhus, och har drabbats av skrivkramp. Det vill säga tills de en kväll antar en utmaning: Augustus ska tillbringa sommaren med att skriva något romantiskt och January ska skriva nästa stora amerikanska roman. Hon ska lära honom allt hon kan om romantiska komedier och han ska låta henne intervjua överlevare från en sekt. Inga problem. Båda kommer att skriva klart sina böcker och ingen kommer att bli förälskad. Inte alls.

Det här är en bok som är så där bra att du bara vill sträckläsa den från pärm till pärm, men läser väldigt långsamt och pausar läsningen för att du inte vill att den ska ta slut. En riktig feelgoodpärla som har allt en feelgoodbok ska ha: mysig, rolig och romantisk. En läskaramell med lyckligt slut!

Mytomanen, den åttonde boken i serien om den orädda kriminalinspektören Emma Sköld, utforskar teman som fördomar, utanförskap, klasskillnader och framför allt lögner. Vem kan du egentligen lita på?

Sofie Sarenbrant har till hört en av mina absoluta favoritförfattare ända sedan jag läste hennes debutroman Vila i frid.

För mig är alltid Sofie ett säkert kort, när jag väl börjat läsa blir jag aldrig besviken. Hon håller en hög och jämn nivå och man får alltid en härlig, spännande läsning och en bok som är svår att lägga ifrån sig.

Mytomanen är inget undantag.
Du får en bok med snabbt tempo och intrigen håller bra ända in till sista sidan. De olika vändningarna och villospåren är precis som alltid lysande. Ett extra plus för att Sofie är duktig på att sy i hop trådarna utan att det blir konstigt eller krystat.

Dessutom måste jag hylla bokomslaget. Älskar det!
Sofie är inte bara grym på att skriva deckare utan lyckas inspirera med sina bokomslag som är fantastiska och för mig som läsare är det att slå två flugor i en smäll: snyggt bokomslag och en bra handling.

Clare Cassidy är inte främmande för mord. Åtminstone inte i teorin: Hon undervisar i litteratur, med skräckförfattaren R.M. Holland som specialintresse. En gång om året håller hon en kurs för att dryga ut lönekuvertet, där studenterna djupdyker i det mörka, sällsamma författarskapet.
En dag förenas teori och verklighet på ett brutalt sätt när en av Cassidys kollegor hittas död. Intill offret hittas en lapp meden rad av R.M. Holland. Polisen är övertygad: lösningen till det makabra mordet finns i böckerna.

Elly Griffiths är för mig en oläst författare. Så jag hade inga speciella förhoppningar kring boken när jag började läsa den.

I boken får vi följa tre röster som tar oss genom handlingen, vilket jag ofta tycker blir rörigt, men författaren är skicklig att göra det lätt för läsaren att hålla isär karaktärerna. Författaren skildrar miljöerna och personporträtten på ett fenomenalt sätt.

Även om jag tyckte att första halvan av boken saknade spänningen och drivet, så blev jag överraskad av vem mördaren är och stämde inte alls med min gissning.

Det är en helt okej deckare, men inte mitt förstahandsval av bok eller deckare.