"Villa Havsbris" av Caroline Säfstrand handlar om Sophie. Hon får ärva sitt barndomshem, efter sin mor som varit dement i flera år. Sophie bor i Berlin, och trodde att det gamla huset, som en gång varit kurhotell, var sålt sedan flera år tillbaka. Istället har der stått och fått förfalla. Trädgården är däremot välskött eftersom grannen Ella har fortsatt att ta hand om den. Sophies plan blir att snabbt renovera och sälja så att hon så fort som möjligt kan återgå till sitt vanliga liv. För att få hjälp söker hon volontärer, som mot mat och husrum kan tänka sig att hjälpa till med renoveringen. Till Villa Havsbris anländer snart tre personer, Isak, Martin och Katja. Ingen av dem är särskilt intresserade av att berätta om sig själva, utan går helt upp i arbetet, men snart kommer verkligheten ikapp. Ella bär också på en stor hemlighet som rör Sophies egen historia, men ska hon verkligen berätta det som hon sedan så länge vet?
Det här är en fin och somrig bok, med ett väldigt vackert omslag. Jag tycker verkligen om böcker där människor som inte träffats tidigare möts kring en uppgift eller ett specifikt intresse. Det är spännande att följa både när deras egna historier successivt avslöjas, och hur deras relation till varandra förändras när de lever nära inpå under en kort och begränsad tidsperiod.
Det finns ett vemod som genomsyrar denna bok, och det finns många känslor kring ett ouppklarat förflutet. Den är skriven på ett väldigt bra sätt, och är en bok man bär med sig och kommer ihåg. Jag kan varmt rekommendera denna bok.
"Västergötland Möten Mat Människor" av Ingrid Eliasson och Bill Mason är en bok som tar dig runt till olika besöksmål i landskapet Västergötland. Som namnet antyder ligger fokus på restauranger, caféer och andra ställen där det går att äta och köpa med sig ätbara saker. Genom fantastiska bilder och personliga texter presenteras de olika platserna. Här möter vi männisorna bakom allt det goda som erbjus, och de delar även med sig av recept som visar exempel på något från deras utbud.
Boken beskriver även miljöerna runtikring, vilket också gör den till en utmärkt utflyktsguide.
Det här är en bok att njuta av, bläddra i, och återkomma till. Den ger inspiration till upplevelser, men är också en upplevelse i sig.
Handlingen i denna bok kretsar kring Howard Hill. Tidsmässigt är det 1950-tal. Trots sorg och motgångar tidigare i livet, går han till synes enkelt vidare mot nya äventyr. När hans skruttiga bil, inte orkar längre hamnar han av en slump i Alingsås. Där köper han sin egen frisersalong. Kort därpå stiger den vackra Iris in genom dörren. Det dröjer inte länge innan hon är hans. Väntande parets först barn får Iris stanna hemma, när Howard åker på utbildning till London. Där drabbas han av den stora passionen, vars konsekvenser kommer att påverka nära och kära långt efter att Howard själv är borta.
Från 1950-talet går handlingen raskt framåt, och sträcker sig ända in på 1990-talet. Detta gör att jag har svårt att komma in i boken, och också komma karaktärerna riktigt nära. Den beskrivs som en feelgoodskröna, vilket deffinierar boken på ett bra sätt. Om du vill ha en lättsam och underhållande bok är det här en bok för dig.
Tistelhonung utspelar sig både i nutid, och under nittonhundrafemtiotalet. Relationscoachen Ebba har svårt att hitta jobb efter att hon haft problem med sina egna relationer. Hon har tappat sin trovärdighet och hankar sig fram genom att konstruera korsord och skriva reportage. Nu har hon lyckats få ett uppdrag där hon ska skriva om livslång kärlek. Hon beger sig till Båstad för att intervjua den åttioåriga Veronika som var gift med sin man i över sextio år. Veronika är dock inte så intresserad av att berätta om sitt äktenskap, utan pratar hellre om en annan man, nämligen Bo. Sommaren 1955 kom han som ung konststudent till pensionatet som hennes mamma förestod. För den sjuttonåriga Veronika blir sig ingenting likt. Under några få veckor får hon uppleva saker som hon aldrig varit med om tidigare, och heller aldrig någonsin kommer att glömma.
Som så ofta när det handlar om böcker som utspelar sig både i nutid och historisk tid, så är det den senare som jag tycker bäst om. Jag förflyttar mig tillbaka till 1950-talet och pensionatet strax utanför Båstad. Jag älskar miljön, och pensionatslivet vid havet. Jag tycker också om att följa Veronika. Hon är lite annorlunda och tillbakadragen, men inte desto mindre intressant för det. Desto svårare har jag för Ebba, som jag upplever som en vilsen människa som fokuserar på sina misslyckanden. Jag tycker inte heller om hur hon tränger sig på hos den gamla Veronika, och vad det till viss del får för konsekvenser. Kort och gott är Tistelhonung en bok med både bra och dåliga sidor.
Ida är fyrtio år, singel och barnlös. Den biologiska klockan tickar, och i väntan på rätt tillfälle undersöker hon möjligheten att frysa ner sina ägg. Det är också sommar, och dags för det årliga besöket i sommarstugan. Där ska hon träffa sin syster Marthe med man och hans dotter, och så deras mamma med sin nya man. Dessa dagar ska de bara ha det trevligt, och när Marthe har glada nyheter hamnar hon snabbt i fokus. Nu kan Ida definitivt inte berätta om sina egna problem. Relationen mellan mamman och döttrarna följer samma mönster som den alltid gjort, och de faller snart in i sina gamla roller. Förbjudna tankar och avundsjuka väcks till liv, liksom händelser från barndomen som präglar dem än idag.
Det här är en kort bok med mycket innehåll. Karaktärerna väcker inte min sympati, men jag blir både engagerad och berörd. Det är intressant att se hur relationen till våra nära kan se ut, och hur den påverkar oss. Eftersom det är en tankeväckande bok som väcker mycket känslor är det en perfekt bok för bokcirkeln, för här finns det mycket att diskutera.
Detta är den tredje och avslutande delen om Fingal Olssson och katten Harald. Än en gång har livet förändrats genom flytten till Alingsås. Det känns tryggt att ha Bella, Elin och barnen i samma hus. Dessutom har de en egen trädgård där Fingal kan pyssla med potatislandet, och Harald gå på upptäcksfärd. Ändå är det något som skaver. Fingal tycker att hans Solbritt beter sig alltmer märkligt. Har hon kanske träffat någon annan? Sen är det ju den där åttioårsdagen som närmar sig. Inte heller Harald känner sig helt tillfreds. Gubben har ju lovat att han ska få träffa sin älskade Cherie, men ingenting händer. Dags att ta saken i egna händer, eller tassar.
I denna bok blandas vardagliga händelser, med missförstånd och olika problem. Allt skildrat med värme och humor. Det är roligt att karaktärer som tillhör olika generationer får vara med i handlingen, vilket ger berättelsen ett extra lyft. Katten Harald är för mig en fortsatt favorit, liksom hans egna små kapitel där han berättar om sin syn på tillvaron.
Om du ännu inte läst de två tidigare böckerna rekommenderar jag att göra det, Fingal Olsson och hans sällsamma katt, och Fingal Olsson - Harald och kärleken.
Sara arbetar som psykolog. Hon tar emot unga patienter på sin hemmamottagning ovanpå garaget. Tillsammans med sin man renoverar hon det ärvda huset med siktet inställt på det perfekta livet. För att ta en paus i allt arbete reser Sigurd iväg för att träffa ett par kompisar över helgen, men han kommer aldrig fram. Det sista livstecknet är ett motsägelsefullt meddelande på Saras mobilsvar. Samtidigt börjar mystiska saker hända i deras hem, och Sara känner sig alltmer otrygg.
Terapeuten är en psykologisk spänningsroman som verkligen fångade mig. Det är spännande och obehagligt och jag längtade tills nästa tillfälle jag kunde läsa.
Detta är den andra boken i trilogin om Fingal Olsson och katten Harald.
Fingal är sjuttioåtta år, men känner sig fortfarande pigg och alert, även om vissa saker mystiskt försvinner ner i det svarta hålet. Katten Harald är som han är. Efter att livet fick ett rejält uppsving ett par år tidigare, genom nya familjemedlemmar, och grannarna Bella och Elin, så har tillvaron lugnat sig något, och de har vant sig vid allt det nya. Då börjar det åter hända saker. Bella berättar att hon och Elin väntar barn, varsitt barn. Hur ska detta gå? Fingal får mycket att fundera över. Att Harald börjar bete sig allt mer märkligt gör inte saken bättre, och inte heller att han själv känner ett allt större behov av att besöka blomsteraffären Rallar-Rosen. Hela tillvaron är åter i gungning.
Jag tycker det är roligt att få följa Fingal, Harald och alla i dess närhet. Bokens handling utspelar sig i Lerum och Alingsås, vilket är mina hemtrakter, så därför är det lite extra roligt när man känner igen sig. Det är en fin bok fylld med både värme och humor, men även tyngre tankar om hur det är att bli gammal. Jag tycker särskilt mycket om relationen mellan Fingal och hans katt, och hur de kommunicerar med varandra, vilket ofta får mig att le lite extra.