Karin P

Boken handlar om 16-åriga Starr vars barndomsvän Khalil blir ihjälskjuten av polisen framför hennes ögon. Boken följer Starrs liv efter skjutningen där hon bland annat håller hela händelsen hemlig för sina skolkompisar. Starr är svart, bor i det ghettostämplade området Garden Heights och vill därför inte sticka ut mer än nödvändigt i sin skola som huvudsakligen består av rika vita ungdomar.
The hate U give kändes så viktig att läsa, speciellt just nu. Boken är 3 år gammal redan men det kändes som att den kunde varit skriven igår med tanke på det tyvärr ständigt aktuella temat polisbrutalitet.
Trots att boken kategoriseras som YA (vilket inte direkt är något som jag brukar läsa) så tyckte jag så mycket om den. Angie Thomas skriver på ett enkelt men fängslande sätt vilket gör det svårt att lägga ifrån sig boken.

Chloe Brown är 31 år gamma och lider av fibromyalgi, en slags kronisk smärta som har en stor inverkan på hennes liv. En dag blir hon nästan påkörd av en alkoholpåverkad bilförare och bestämmer sig strax därefter för att förbättra sitt, enligt henne, meningslösa liv genom att skriva en lista på saker hon ska göra för att "get a life". Under bokens gång lär Chloe känna sin lägenhetsbyggnads förvaltare Redford Morgan som börjar hjälpa henne att kryssa av de olika sakerna på hennes lista.
Get a life, Chloe Brown var så mysig läsning och den var ganska olik de tidigare romanceböckerna jag läst som jag tycker kan vara ganska klyschiga. Boken tar även upp många viktiga ämnen som psykisk ohälsa, sjukdom och toxic relationships. Trots att boken ibland var mer allvarlig i tonen så blev jag så glad av att läsa den. Jag rekommenderar!

Jag har väldigt blandade känslor för denna boken, den innehåller både saker som jag avskyr (väldigt mycket miljöbeskrivningar, finns inget värre för mig då jag har väldigt svårt att se bilder framför mig) men också saker jag älskar att läsa om som den amerikanska södern och starka kvinnliga karaktärer.
I och med den stora hypen kring denna boken och hur bra rating den har på goodreads (4.48!) så förväntade jag mig mer. Jag var framförallt missnöjd med slutet som kändes lite märkligt och ganska framtvingat.

Kirke handlar om gudinnan Kirke som blir förvisad till ön Aiaje eftersom Zeus är rädd för hennes häxkonster. Jag har alltid varit fascinerad av grekisk mytologi och känner därför till många av personerna som Kirke träffar under sitt liv på ön, men man behöver inte alls ha någon sådan kunskap för att kunna läsa boken. Idéen med boken är att ge Kirke en mer framträdande roll och historia i mytologin, då hon i de riktiga berättelserna endast är en bifigur. Jag kände inte alls till gudinnan Kirke innan jag läste boken, men kom ihåg att jag hade läst namnet i en Harry Potter bok, haha. Mina favoritdelar av boken var när man fick läsa om Kirkes involvering i de olika myterna, tex Minotaurus, Odysseus och Jason och Medea. Jag gillade verkligen denna boken och ser framemot att läsa Madeline Millers andra bok om grekisk mytologi "The song of Achilles".

Therese skriver om veganism på ett bra och lättförståeligt sätt, hon slår hål på myter och presenterar intressant fakta. Var boken brister är framförallt i språket, jag får helt ärligt panik av att läsa någon skriva "haha" i något som är utformat som en faktabok. Dessutom är det talspråk, snarare än skriftspråk, som används i boken. Jag förstår poängen med det i och med att boken antagligen vänder sig mot en yngre, kanske inte lika läsvan publik, men som "vuxen" så hade jag föredragit om boken skrivits på ett mer seriöst sätt. Trots detta är boken läsvärd om man gillar Therese och hennes youtube-kanal och är lite nyfiken på veganism.

Otroligt viktig och bra bok om hur man behandlas som svart i Sverige. Boken är en blandning av små utdrag av rasism som folk fått utstå i sin vardag och längre texter skrivna av kända svarta svenskar. Framförallt de kortare berättelserna berörde mig, då de visade svart på vitt hur utbrett rasismen är i vårt samhälle. Att folk har mage att säga sådana saker som beskrivs i boken till en medmänniska gör mig helt ärligt illamående. Boken ger en bredare bild av hur utbredd rasismen verkligen är, och att det sker överallt - inte bara i USA.

En otroligt underhållande roman som är en nutida omskrivning av Jane Austens "Stolthet och fördom". Elizabeth och Jane bor i New York, Mr Bingley är känd från att ha varit med i en variant "the bachelor" och Darcy är läkare. Detta är utan tvekan en av de bästa stolthet och fördom-omskrivningarna jag har läst (och det finns ju sååå många). Rekommenderas både till Jane Austen älskaren och till den som bara vill läsa lite hederlig chick-lit.

Otrolig roman som tar sin början i 1700-talets Ghana där slavhandeln är i full gång. Berättelsen följer två systrar som startar livet med väldigt olika förutsättningar, och följer sedan systrarnas och deras arvtagares liv till Amerika. Varje kapitel är tillägnat en person, de flesta historierna är bra och även några som jag kommer komma ihåg resten av livet. Sammanfattningsvis är detta en bok som tar upp många orättvisor som svarta utsätts för och har utsatts för i vårt gemensamma samhälle, men den tar även upp gemenskap och kärlek. Tankeväckande!

Tyvärr var denna boken en besvikelse för mig. Hunger games-triologin är en av mina favoritbokserier men denna boken kom inte alls upp till den nivån som de tre andra håller. Det som var bra med boken var att man fick veta mer om hunger games historia, hur de olika momenten kommit till osv.
Tyvärr är historien svag, själva hungerspelet dåligt och alla karaktärerna är riktigt svåra att tycka om.
Positivt är dock att detta inte var en fortsättning på Katniss historia, utan att boken utspelar sig i en helt egen tid.

En väldigt speciell bok om Callie som föds som intersex pga en ganska märklig släkthistoria. Boken följer hennes farföräldrars flykt från Turkiet till USA , Callies pappas liv och till slut Callie när hon upptäcker att hon är född unik. Boken är välskriven men vissa partier är betydligt bättre än andra, farföräldrarnas berättelse är enligt mig den mest spännande att läsa. När jag kom till Callies liv runt sidan 400 kände jag mig något mätt på boken, men slutet knöt ändå ihop sig på ett fantastiskt sätt så jag är glad att jag fortsatte läsa. Rekommenderar boken till människor som gillar släkthistorier likt andarnas hus av Isabel Allende!