Veronica Andersson

Boken baseras på verkliga händelser och utspelar sig under en orolig tid i Europa på 1930-talet. Nazisterna tar över makten i Österrike 1938 och den barnlösa Truus som är medlem i den Nederländska motståndsrörelsen riskerar sitt liv genom att smuggla barn till närliggande länder.

Jag hade otroligt höga förväntningar på denna bok då jag sett att den fått höga betyg. Boken är skriven från två parallella historier och som vävs ihop på slutet. Jag gillar att läsa böcker som är skrivna på detta sätt - att läsa växelvis om två historier som sedan vävs samman. Men för mig blev denna bok lite rörig och jag hade svårt att hålla koll på vart och vem det var, det blev bättre efter hand och tyvärr så upplevde jag boken som lite utdragen och seg också. Själva grundstoryn är riktigt bra, den är gripande och känslan som mamma att lämna ifrån sig sitt barn i hopp om ett bättre liv och i vetskapen om att dom troligtvis kanske aldrig mer kommer ses, det är väldigt starkt och berörande. Trots att boken bygger på verkliga händelser och starka skildringar så får boken bara godkänt av mig.

När Mimi ska hälsa på sin pappa i den lilla pittoreska byn Goosebrook stöter hon ihop med med den karismatiske Cal. Deras första möta blir allt annat än romantiskt, hon återvänder hem till London och inser att det inte kommer bli något mellan henne och Cal. Men Mimi kan varken glömma den vackra byn eller Cal så fyra år senare återvänder hon.... Är det hennes tur ni att bli lycklig?

Det här är en feelgood som bjuder på värme, vänskap, djup sorg, kärlek, humor, död och otrohet. Det är fina och vackra beskrivningar på både miljö och karaktärer. Jag har tidigare läst författarens bok "Vi ses i beachcomber baby" och gillade den så mina förväntningar var ganska höga, men det är något och jag kan inte sätta fingret på vad det är - jag blir inte förälskad och fastnar inte i boken, jag kommer aldrig in i storyn. Vissa delar av boken gillar jag mycket och fastnar i och tänker att nu är jag fast men så kommer den där känslan tillbaka igen och jag tappar bort mig, jag får inte riktigt den rätta känslan för boken, tyvärr. Stort plus är att boken inte är så typiskt förutsägbar, det finns många små sidovägar i boken som gör att jag inte riktigt vet vart jag ska hamna.

Boken utspelar sig i Umeå där poliserna Charlotte von Klint och Per Berg sätts i arbete för att lösa ett fall. En pojke hoppar från en bro, en tonårsflicka försvinner spårlöst och en kvinna hittas mördad i sitt hem. Finns det någon koppling mellan dessa personer? Och kommer de hitta den försvunna flickan innan det är försent?

Det här är den första delen om poliserna Charlotte och Per. Boken är lättläst, har ett bra tempo och bra driv framåt. Jag tycker att det är en bra story med fokus på psykisk ohälsa och droger - ämnen som jag gillar att läsa om och som känns väldigt aktuellt i dagens samhälle, historien känns rapp i både i språk och handling. Till en början hade jag lite svårt att hålla koll på de olika karaktärerna och det blev lite rörigt i huvudet för mig men efter hand klarnar det upp och boken bygger upp en spänning som växer ju mer jag läser och det blir sträckläsning. En fängslande och spännande bok.

Sommaren innan Tora ska fylla elva år flyttar det in en gubbe i hennes huvud. Gubben tar över och bestämmer mer och mer hur Tora ska tänka, göra, vad hon ska äta, när hon ska äta, hur hon ska träna. Och hur mycket - Han styr över hela hennes liv, Tora utvecklar en ätstörning, anorexi.

Detta är en sann berättelse skriven av Toras mamma och i boken får man läsa både utifrån från mamman och Toras perspektiv om hur de känner och upplever detta. Att läsa en sann berättelse som är tagen direkt ur verkligheten och livet det blir alltid något extra och det blir otroligt starkt och gripande att läsa och som verkligen berör mig ända in i hjärtat. Boken är tunn, strax över 100 sidor så den är lättläst, trots det tunga ämnet. Jag tycker att det är otroligt modigt att skriva denna bok, att låta andra läsa om de svårigheter, känslor och demoner som familjen krigar med. så viktigt för andra att få ta del av och som förhoppningsvis kan vara en hjälp. Att som förälder stå bredvid och se att ens barn mår så dåligt och inte kunna nå sitt barn för att hjälpa till - vilket krig, kamp och styrka. Jag måste kommentera det otroliga bokomslaget, helt fantastiskt och de meningar som står på bokens framsida - Jag vill berätta om när hennes fingrar blev blå och hon fick vingar på ryggen och hennes ögon slutade glittra, så otroligt starkt och berörande.

Gary adopteras bort som litet spädbarn och 40 år senare kommer ett brev adresserat till hans adoptivföräldrar, brevet är från hans biologiska mamma. Gary lär känna sin mamma och med tiden blir han nyfiken på sin pappa och det visar sig att hans pappa är den välkända och omskrivna zodiakmördaren.

Jag hade otroligt stora förväntningar på denna bok efter att ha läst baksidestexten. Boken började väldigt bra och jag fastnade direkt i storyn. Hela historien kring Gary, hans uppväxt och föräldrar är både intressant, fascinerande och en skrämmande läsning, man får läsa om hur hans föräldrar träffades och om Garys uppväxt. Tyvärr så tycker jag att boken ibland blir lite ointressant och jag tappar intresset för att efter stund fånga mig igen och jag är helt fast, därför blir betyget 3+ för när boken har mig då är det en otroligt stark och jag har svårt att släppa den.

Boken är riktad till barn mellan 3-6 år och den berättar på ett lärorikt och kortfattat vis om virus. Till exempel Hur kan virus se ut! Hur vi kan skydda oss mot virus? Hur virus kan komma in i våra kroppar och mycket mer.
Jag tycker om boken den har färgglada bilder, den förklarar både genom bilder och text vilket gör att den blir lättförståelig. Den är intressant och lärorik både för barn och säkerligen för många av oss vuxna också. Det här är en perfekt bok att läsa och utgå från när man vill prata om virus tillsammans med barnen och idag när det är så aktuellt med alla virus som härjar runt i världen så är boken perfekt.

Boken består av 31 personliga berättelser från kvinnor mellan 18 - 77 år där dom berättar om hur de miste sin mamma och hur det upplevde detta.

Boken är uppbyggd med korta kapitel där man får läsa om en dotters upplevelser och känslor kring sin mammas bortgång åt gången - vilket gör den lättläst. Det är personligt, starkt, öppenhjärtligt och gripande att läsa den här boken - den berör verkligen. Så många olika öden och känslor fast de alla gått igenom samma sak, förlorat sin mamma och att alla känslor är tillåtna. Alla regnbågens register av känslor avspeglar sig och det är fint att läsa detta och förstå att vi alla har olika minnen, bagage och ryggsäckar från vårt förflutna och att det kan påverka hur vi reagerar och känner. En del döttrar har fina och starka band till sina mammor och för andra är det inte så och det är givande att läsa allas historier.

Detta är den tredje fristående delen om polisinspektören Vanessa Frank, jag har läst de tidigare böckerna och jag gillar dom mycket och denna bok var inget undantag - lika bra som de övriga. Jag vet inte varför men jag gillar Vanessa och jag har fastnat för hennes karaktär i boken, hon är en speciell och kanske lite udda person men hon tilltalar mig. Boken är välskriven med korta kapitel som jag älskar, och det känns som att varje kapitel avslutas med små cliffhanger och det gör att boken har ett bra driv framåt och håller mig på halster ända till slutet. Jag hade dock lite svårt att komma in i boken till en början men tror att det mer hängde på mig då jag var lite ofokuserad men efter hand så tog historien tag i mig och det var svårt att sluta läsa - en riktigt bra bok där spänningen växer stegvis - precis som det ska vara, inte några dippar eller utfyllnad utan bra flyt genom hela boken.

Året är 1965 - Monica är 14 år gammal, är på fest och börja tröttna på sin pojkvän Janne. När Magnus som är åtta år äldre dyker upp i dörröppningen och undrar om Monica vill följa med honom, då startar något nytt i hennes liv. Monica och Magnus blir förälskade i varandra men Monicas mamma gör allt för att hindra deras kärlek.

Denna bok bygger på en sann historia och är skriven av Monicas yngre syster som aldrig fick möjlighet att träffa Monica. Den här boken gick rakt in i hjärtat på mig, en så otroligt stark, gripande och tragisk berättelse. Boken är välskriven men lättläst trots att handlingen är både tung och stark men den innehåller även mycket livsglädje, kärlek, tro och hopp. Jag sträckläste boken, jag kunde verkligen inte sluta läsa - den grep verkligen tag i mina känslor och berörde mig starkt på många sätt. Både kärleksrelationen mellan Monica och Magnus och den ansträngda relationen mellan Monica och hennes mamma - Wow vilken bok.

I andra boken får vi fortsätta att läsa om Ellen. Året är 1916 och det är en tid med förändringar i samhället. Ellen börjar universitet och hur går det med hennes kärlekshistoria med mjölkbudet Jonas? Kommer Ellen hitta sin syster?

Jag hade förmånen att få förhandsläsa del 1 om Ellen och jag föll pladask för boken, jag blev förälskad och jag såg verkligen fram emot att läsa del 2 och den är precis lika bra som den första. Jag tycker det är både kul, intressant och spännande att få fortsätta att läsa om Ellens resa både när det gäller kärlek, vänskap, studier och om hennes sökande efter sin syster. Boken har fina karaktärsbeskrivningar och fina miljöbeskrivningar- som läsare dras jag in i historien och jag befinner mig själv i Ljungsala tillsammans med Ellen. När boken var slut fanns många frågetecken kvar men till min glädje så har jag förstått att det kommer fler delar så nu jag får jag spänt vänta på del 3 om Ellen.