Systrarna på Kreta är en intressant och spännande berättelse från början till slut.
Jag trodde helt ärligt att jag skulle ha svårt att komma in i boken när jag började läsa då den kändes lite små seg, men OJ så fel jag hade. Efter ca 20 sidor var jag så inne i boken och historien att efter 60 sidor var jag tvungen att sluta läsa på grund av att jag skulle bli väckt tidigt dagen efter.
Jag ville verkligen inte släppa ifrån mig den, och karaktärerna var med mig även utanför boken.
Jag älskade att den utspelar sig i Grekland, inte bara för att man ville vara där, men också för att man får historia, otroliga beskrivningar av platser och känslan av att vara där. Ett plus för de små historiska berättelserna!
Nu när boken är slut har jag sååå många frågor och funderingar. Vad hände med karaktärerna och kommer jag få veta mer om de? Kommer det en fortsättning där man får svar på sina frågor? Eller kommer det handla om något helt annat?
Jag brukar vara van och gilla att läsa böcker som har korta kapitel, men denna är totala motsatsen. Långa kapitel där det är 9 kapitel i hela boken.
Dock plöjer man igenom den snabbt och med ett engagemang för karaktärerna som är ganska sällsynt för mig när det gäller deckare.
Vill man ha en mysig, men spännande deckare som inte är för jobbig så är denna helt klart perfekt.
Jag måste erkänna att nu när jag skriver detta så har det gått två dagar sedan jag läste klart boken och jag kom på mig själv med att tänka tidigare idag att jag längtar tills jag kan fortsätta läsa, men så kom jag på att jag är ju färdig med boken..
Kråkorna är en grafisk roman med otroligt fina illustrationer av Peter Bergting.
Mitt i när jag läser så finns det en nästan helt kolsvart sida.. Det tar mig någon minut att upptäcka att det finns en bild där. Men när jag ser den hoppar jag till lite.. Jag var inte beredd på den läskiga bilden.
Vilket är en av orsakerna till att jag faktiskt gillar denna bok. Illustrationerna är inte bara fina, men även riktigt skrämmande under tiden man läser. Man hoppar mellan texten och illustrationerna.
Bokens kontenta är att hitta sin plats och på sätt och vis sig själv, och Kim som historien handlar om har haft svårt att hitta sin plats i denna värld hittills.
Anders Fager har skrivit en riktigt bra och intressant historia som faktiskt berör. När jag började läsa boken så läste jag högt för min dotter med tanken att bara läsa högt för henne, men när hon somnade så kunde jag inte lägga ifrån mig den.
Jag var bara tvungen att läsa och veta mer om vad som skulle hända, läsa slutet.
Boken släpps idag den 28 augusti 2020 och är en bok för barn 9-12 år, men tycker att den passar lika bra för äldre och yngre läsare.
Bladvändare rätt igenom. Jag började läsa den med lite skepsis då jag kände i början att boken inte riktigt var för mig.
Oj så fel jag hade.
En spännande och intressant bok.
Boken handlar om Sara som är en terapeut och en dag när hennes man åker iväg för att träffa sina vänner får hon ett konstigt meddelande av sin man på telefonen där han säger att han är framme och är med sina vänner, men när Sara får ett samtal från ena vännen säger de att han aldrig kommit till träffen.
Ibland får man känslan av att det är lite av en spökhistoria med allt vad Sara går igenom, men allt får mot slutet sin förklaring och man växlar mellan att tycka synd om Sara och att börja undra om inte hon hade något med hennes mans försvinnande att göra.
För mig är det ingen bok som har den där wow-faktorn då jag vill läsa den om och om igen, men den är väldigt svår att lägga ifrån sig. Man säger hela tiden, "bara en sida till" och sedan har man läst hela kapitlet på nästan 50 sidor.
Boken är nominerad till Årets bok och jag förstår mycket väl varför.
Rekommenderar den varmt och hoppas att så många som möjligt läser den.
En helt okej bok. Jag som älskar deckare tyckte att den var mysig och lättläst, men för att den skulle få högre betyg av mig så hade den behövt lite mer action.
Känns som denna är väldigt mycket "old-woman-chick-lit-with-a-murder-mystery".
Jag vet inte riktigt var jag ska börja med den här boken.
Den är så mysig, rolig, söt, gullig, sorglig och känslomässig om vartannat.
Jag gråter när boken är slut och av någon anledning så vet jag inte riktigt om det är av sorg för att boken är slut eller om det är glädje tårar för Esther.
I början har jag lite svårt att komma in i boken då jag inte riktigt kan relatera till Esthers känslor, men ju mer in i boken man kommer så förstår och relaterar man mer och mer.
Den är välskriven, rolig och lättsam även när det är de tunga perioderna i Esthers liv.
Boken handlar om Esther som har precis gått igenom sin skilsmässa som enligt ex maken är hennes beslut för att förstöra familjen.
Hon har en sexåring son som är hela hennes värld och som hon delar vårdnaden om.
En dag när hon kommer till sin ek som står vid en äng där hon brukar sitta under hittar hon en äldre kvinna Rut sittande på hennes plats.
De två blir vänner och de pratar om allt möjligt, men det är väl ändå mest Esther som pratar.
En dag är inte Rut under eken och Esther får panik då hon känner att hon inte pratat klart eller lärt känna allt om Rut riktigt.
Jag rekommenderar boken till alla som gillar feel-good böcker eller som bara vill ha en mysig stund.
Jag har ganska svårt att komma in i boken från början och ibland märker jag att jag läst en bit eller en halv sida och upptäcker att jag inte ens minns eller vet vad jag läst, så jag läser det ännu en gång.
Jonatan har på något sätt verkligen lyckats fånga Cordelia och hur hon tänker och känner.
Vissa delar av boken är dock lite för erotiska för min smak, men det är ändå samtidigt intressant hur han har lyckats fånga Cordelias känslor.
Det var både intressant och känslomässigt att få följa Cordelia genom hennes resa då man går från att tycka synd om henne och tycka att hon behöver lära sig att stå upp för sig själv till att känna att hon har blivit starkare och får bättre självförtroende och självkänsla.
Ett av de mysigaste och sötaste feel-good böcker jag läst.
Den fick mig att tänka på min pappas affär och alla känslorna och minnen som jag har därifrån. Förstod känslorna huvudkaraktären hade och jag hade ett speciellt band till boken kändes det som.
Ett av mina absoluta favorit böcker. Har läst denna flera gånger om och läser gärna igen.
Språket är lättförstått och känslorna som beskrivs känns i hela kroppen. Man tror nästan att man är där.
Ett av mina absoluta favorit böcker/trilogier.
Bra språk som är lätt att förstå även om man inte är engelskspråkig till modersmålet.
Platsen där boken börjar utspela sig på är ett ställe där jag själv har varit så det kändes extra spännande och roligt att läsa om det. Minnena från när jag var där kom tillbaka och jag kunde se platsen i sin helhet när jag läste om det.
Ett av mina absoluta favorit äventyrsböcker. Den var lite svår att komma in i första gången jag läste, men så fort man kommit in i den är den rolig med massa äventyr, övernaturligt och fylld med vänskap.
Jag älskade att sätta mig ner med boken och drömma mig bort till Hogwarts.
Den har lätt språk och det är lätt att föreställa sig platserna och karaktärerna man läser om.