Ann-Christin Ingemansson

Romanen utspelar sig i våtmarkerna utanför North Carolinas kust på 1950-1970 talet. Dom kallar henne Träskflickan. Huvudpersonen Kya är bara ett barn när hon tvingas överleva ute i våtmarken på egen hand. Mamman är den första att lämna familjen efter att ha levt i åratal i ett förhållande med den den alkoholiserade pappan till barnen som ofta misshandlade både henne och även barnen. Det var en tuff tid och syskonen gav sig av för att försöka få ett bättre liv än det som dom levde i den fattiga tillvaron i den öde våtmarken. Till sist var det bara Kya ensam kvar i det fallfärdiga skjulet där hon överlevde genom att sälja rökt fisk och musslor till Jumpin i båtmacken. I tonåren inleder Kya ett förhållande med en pojke från staden, Chase. Han lovade henne att de skulle gifta sig och bygga ett liv tillsammans, men allt visar sig vara ett luftslott byggt på falska lögner. Sveket drabbar henne hårt och hon beslutar sig för att aldrig mer lita på människor igen. Det är till sist bara naturen och de kringvarande måsarna som återstår för Kya att leva för. Tate, pojken som hon växte upp med, som från början var storebror Jodies kamrat vinner hennes förtroende och något som börjar kännas som kärlek vågar slå rot inom henne igen. Tate befinner sig en bit på avstånd från Kya, men alltid nära i hjärtat. Den här romanen berörde mig djupt, vissa partier väldigt starkt. Det är en roman som lämnar avtryck och leder till vidare reflektioner om familj, samhället och människors förmåga att döma ut människor som inte passar in i gängse normer. Det är en skildring av, och hyllning till människor som vågar gå sin egen väg.