Jag hade läst massor av fina recensioner om denna bok innan jag valde att läsa den själv. Ofta är jag lite orolig när en bok fått så fint omdöme då jag tänker att det kan vara lite upphypat. Men denna gång vill jag ställa mig på hejaropssidan. Aldrig hade jag väl trott att en bok som delvis handlar om fåglar skulle fånga mitt intresse så starkt. Men jag har varit fast under läsningensgång. Jag tycker att handlingen är fantastisk och författaren håller kvar mitt intresse boken igenom.
Rekommenderas verkligen!
Jag älskar verkligen illustrationerna i denna bokserie, och jag tycker att böckerna är väldigt viktiga. Vi behöver belysa vilka fantastiska människor det finns och har funnits och vad de gjort. Jag kan dock ibland uppleva att det är några ord som känns för svåra för målgruppen och det blir att den vuxna som läser måste beskriva en del begrepp. Det kan väl i för sig också vara bra, att de får lära sig lite svårare ord. Men förutom den delen så tycker jag att denna bok är fantastisk och jag hoppas att det kommer bli en favorit när barnen blivit tillräckligt stora att de passar in i målgruppen.
Jag tycker att denna bok är väldigt segt. Det händer inte så mycket och tillslut orkade jag inte läsa mer. Bläddrade fram till de sista sidorna och de grep tag i mig då jag precis innan hade googlat Sylvia Plath och då fått reda på att hon tog sitt liv medan hennes barn var i samma lägenhet som henne. Att läsa om Plath fick mig att förstå boken på ett annat sätt och den blev bättre. Jag skulle därmed hävda att den som läser boken bör veta lite om Sylvia Plath för att den ska uppskattas. Detta var dock ingen bok för mig.
Ännu en bra faktabok för 3-6åringar av denna duo.
Jag gillar den fakta de tagit fram och att de bland annat tar upp att vampyrer suger blod, men att de inte finns på riktigt. Blod kan upplevas vara något läskigt men denna bok tar bort udden av det läskiga, kan jag tänka.
En informativ bok med lagom text och fina bilder anser jag.
En lättsam bok om pruttar. Så skulle jag välja att summera denna bok.
Under sportlovet hade vi några kompisar som var här och hälsade på. Deras barn var precis målgrupp för boken och de läste denna innan de skulle somna och upplevdes uppskatta den. Jag anser därmed att boken passar åldern 3-6år. Den är lärorik samtidigt som den inte har för långa och krångliga texter. Ett plus är också att den innehåller fina, behagliga bilder.
Under tiden jag läste boken tyckte jag att den var bra. Men nu när jag läst ut den är jag inte lika säker. Vad är det jag har läst? Vad handlar den om egentligen. Desto mer tid som går sedan jag läste den desto mindre gillar jag den.
Jag tycker nog att Ferrante har blivit lite väl upphajpad. Men tyvärr, likt del 2 i denna serie så föll den mig inte i smaken.
Det var längesen det gick så snabbt att läsa ut en bok som det gjorde med denna. Jag ville verkligen inte lägga ifrån mig den. Nu har det gått ungefär 1 vecka sedan jag läste ut den och det känns nästan som att jag har sett den på film. Allt känns så tydligt. Jag tänker då att detta har att göra med att Morris är duktig på att beskriva och förmedla känslor, platser och människor. Eftersom jag också känner så enormt mycket för många av personerna i boken så vill jag påstå att hennes språk känns levande. Detta är en bok som kommer kunna läsas om 50år och fortfarande gripa tag i sin läsare tänker jag.
Jag rekommenderar verkligen denna bok och tänker definitivt köpa hennes andra.
Då ska bokklubben träffats för första gången i år, och det är alltså denna bok som vi ska diskutera. Jag är ju inte ett superfan av fantasyböcker så hade det inte varit för bokklubben så hade jag förmodligen aldrig läst den. Men det var väl tur att jag inte fick välja själv för denna bok var väldigt intressant tycker jag. Har en inget intresse för grekisk mytologi så tycker jag absolut inte att en ska läsa den. Men finns där en nyfikenhet på mytologin så kan detta vara en bra väg in då författaren beskrivit relationen mellan gudarna och vad för egenheter de har på ett lätt och förståeligt sätt.
Jag gillar också den feministiska delen där Kirke framställs som en stark kvinna som inte är omtyckt av sin familj men går sin egen väg och möter faror de andra gudarna är rädda för och faror de utsätter henne för.
Detta anser jag är en läsvärd bok och jag är nu nyfiken på Millers första bok om Akilles.
Jag hade väldigt stora förväntningar på denna bok då jag hört mycket gott den. Något jag höll med om efter att ha läst Alexandra Pascalidous förord. Men sen måste jag säga att ju mer jag läste desto sämre blev boken. Eller visst finns det glimtar i den som är riktigt bra och träffsäkra. Men emellanåt blir den för mycket. Jag skulle vilja säga att den då känns för "amerikansk", dvs. dramatisk. Eller för mycket helt enkelt. Jag förstår tanken med boken och gillar den, men tyvärr så hjälper inte det. De delar som är bra är riktigt bra, men det räcker inte denna gång. Dock vill jag verkligen ge tummen upp för omslag och förordet.
Otroligt vacker bok, så fina bilder! Texterna om djuren är i lagom längd men skulle dock vilja påstå att textens innehåll kanske passar bättre för 6åringar än 3åringar. Dock trevligt att jag som vuxen kan lära mig något medan jag läser. Men vad jag verkligen uppskattar med boken är som sagt bilderna som är i fina färger och jag tycker att jag upptäcker något nytt varje gång jag tittar i boken. Bland annat så kan man se hur djurens spår ser ut, vad de äter, hur de bor, var de håller till etc. Jag upplever det som att bilderna är rejält genomtänkta, och det uppskattas.