Madeleine "Bokdjungeln"

Så har vi äntligen nått del 4 i serien om Karma och Jonar. Som vi här hemma har längtat! Precis som de tidigare böckerna i serien håller denna bok hög klass. Jag tänker att den skulle kunna ta sig utomlands och bli en succé. Språket passar målgruppen och bilderna är härliga. Vi började med denna serie när bonusdottern Eira var 9 år. Hon har hunnit bli 11år men tycker fortfarande att serien är bra. Hon har nu introducerat Karma och Jonar för lillasyster, 9år. Båda tycker att böckerna är riktigt bra och rekommenderar de verkligen.

Detta är verkligen en bok för den historie intresserade. Den är enormt informativ och jag skulle därmed säga att man inte ska sträckläsa den utan ta det i ett lugnt tempo så en verkligen kan ta in det som står. Ämnet är intressant då en kanske främst associerar slaveri med dåtidens USA, men i denna bok får man veta mer om slaveriet runt Medelhavet. Bra present att ge till den som uppskattar historia, eller att köpa till sig själv.

Genom denna bok har även jag fått lära mig en del om celiaki (bland annat att det heter just celiaki). Den innehåller en del text så att den som läser bör vara 6-9 år tror jag är väldigt bra. Boken förklarar på ett pedagogiskt sätt hur kroppen bryts ner när en med celiaki äter glutenprodukter. Jag tycker också att boken är bra då den även tar upp att den som får celiaki kan leva ett helt normalt liv bara en tar bort just gluten, men att det finns massor av gott att äta som inte innehåller gluten. Jag hade absolut gett denna bok till det barn som precis fått reda på att den inte tål gluten. Boken är väldigt informativ, på ett lättförståeligt sätt.

Jag vet inte om det är för att jag precis fött mitt andra barn eller för att historien är hemsk, men redan efter knappt 20 sidor vill jag sluta läsa. Inte för att det som står är dåligt utan för att hela mitt hjärta brister. Jag vill ta det här barnet till mitt bröst och skydda det.
Jag känner så klart för soc.arbetarna också. Fy tusan för att behöva ta vissa beslut och för att inte kunna göra som man vill då lagen ska följas. Samt, alla hot de kan utsättas för bara för att de gör sitt jobb. Det kan inte vara lätt. De gör det bra som orkar. Min förståelse för jour-&familjehem har också växt. Jag har genom boken fått lära mig en hel del och den är skriven på ett sådant sätt att den känns verklig. Jag rekommenderar verkligen denna bok då den funnits med mig både när jag lagt boken ifrån mig och nu när jag läst ut den. Jag har känt ett enormt behov av att diskutera den med någon då historien är så gripande. Den får absolut 5+!

Då jag tidigare läst Bemötandekoden av  Skogholm (rekommenderar att läsa!) så var jag verkligen nyfiken på denna bok. Jag tycker att boken börjar starkt där författarinnan berättar en del om sitt egna liv för att sedan gå över i varför vi behöver bygga upp starka hjärnmuskler.
Jag skulle rekommendera att läsa denna bok i ett lugnt tempo. Ta ett kapitel om dagen eller liknande för att på så sätt verkligen kunna reflektera över textens innehåll.
Det är en del upprepningar från Bemötandekoden men jag anser att det bara är bra. Man behöver upprepningar ibland för att verkligen få in informationen.

Jag tror att många kvinnor kan känna igen sig i delar av handlingen. Att få närmanden från en man utan att det är något en varken uppmuntrat eller önskar. När en inte visar intresse så blir mannen sur och en får dåligt samvete. Ja, ni kanske känner igen det från historier som kvinnor delade när #metoo startade. Jag tycker att boken berör ett viktigt ämne, även om det inte är huvudfokuset.
Men nu till vad boken egentligen handlar om, personlig utveckling och existentiella frågor. Jag tror att många gånger behöver människan befinna sig i svåra/kluriga situationer för att hitta vem vi egentligen är och vart vi vill och det är lite så jag upplever sker med  huvudkaraktären och boken.
Språket i boken är lika vackert som omslaget och jag rekommenderar denna bok till den som kanske själv funderar över existentiella frågor.

Så där kan väl inte en bok få sluta?! Tur för mig att jag läste den när den sista delen är släppt. För nu måste jag verkligen få veta hur denna trilogi kommer sluta!
För den som inte läst 1793 så rekommenderar jag att en börjar med den. Jag tror att en annars inte kommer hänga med lika bra i denna bok.
Språket är (precis som i den första boken) underbart. Men förväntar en sig modern svenska så blir en besviken. Det är äldre ord som används, och det är också detta som skapar charmen med dessa böcker.
Handlingen är liksom dess föregångare brutal och inget för den känsliga.
Jag vill dock påstå att 1793 är snäppet vassare än denna. Men missförstå mig inte nu. Denna bok är bra och håller hög klass, men första delen är som sagt enligt mig bättre. Jag förväntar mig dock en hel del från den sista delen, 1795 och ser verkligen fram emot att läsa den för att få veta mer om hur det kommer sluta för våra karaktärer i boken.

En bok som öppnar upp för samtal om drömmar och vad man kan drömma om.
Jag tycker om att boken har med att en familj inte behöver bestå av en mamma och en pappa utan att lägga allt fokus på det. Jag tror att genom att läsa böcker för barn där de får se olika familjekonstellationer, pojkar med kjolar, kvinnor med skägg osv utan att lägga någon värdering vid det så kan vi normaliserar ett samhälle där alla är välkomna. Jag har i alla fall en önskan om att mina barn ska bli inkluderande människor där de inte dömer utan istället bjuder in och jag tror att en god start för detta är att läsa böcker som Daniel Paris bok.

Som jag har längtat efter att få läsa denna bok! Den är otroligt lättläst och sidorna flyger fram. Jag hade gärna haft den längre men jag antar att man inte kan få allt, alltid.
Boken hade dock fått ett högre betyg om den varit lite längre och relationerna utvecklats lite mer. Men med det sagt, boken är mysig och den passar så väl att läsa på semestern som uppkrupen i ett hörn i soffan en regnig dag.

516 sidor om Linné kanske inte har varit det jag har varit mest taggad på att läsa genom åren. Men det är som med många biografier, har man ett intresse för personen så blir boken intressant. Jag skulle därmed enbart rekommendera denna bok till den som är intresserad av Linné, till den som vill ha en snygg bok hemma eller möjligen till den som vill framställa sig själv som mer förkovrad i ämnet än vad denne egentligen är.