Madeleine Knutsson

Jag kan med handen på hjärtat säga att John Ajvide Lindqvist är Sveriges bästa skräckförfattare, om inte den allra bästa i genren skräck. Han skriver på ett sätt som gör att du från första meningen och som håller dig fast till slutet, till och med efter boken är slut då du inte kan sluta tänka på den. Det kan inte bli bättre än så här.

Jag hade faktiskt inte en aning vad den här boken handlade om när jag plockade upp den så blev skapligt förvånad när det var om idol och musik. Jag vet inte varför men det förvånande mig något enormt och jag som inte egentligen har något stort musik intresse blev nervös, vilket jag inte behövde bli. Det var så mycket mer än bara det som utvecklades till något så mycket större.

Jag vet inte hur Ajvide Lindqvist gör det men han skriver om känslor på ett sätt som känns så verkliga. Man känner verkligen känslorna själv, det tar sig in i dig på ett sätt som jag inte kan förklara. Det är bara så vackert men ändå så mörkt på något sätt.

Och vad var det där för slut? Vilket jävla slut. Jag kan inte ens säga, jag kan inte tänka något. Bara - herrejävlar.

Grejen med sushi är att man antingen tycker om den eller hatar den, men tror dock de som säger så har bara provat det en gång. Jag hatade första gången men ju mer man provade desto mer tycker man om den, så tycker verkligen om du inte tror du gillar sushi att prova det igen.

Jag. älskar. den. här. boken.

Som jag sa på instagram så har jag blivit kär, kär i Lupina Ojala och hennes sätt att berätta en historia och denna helt fantastiska värld. Dessa karaktärer smyger in i ditt hjärta och du kan inte låta bli att älska dom. Jag har aldrig läst om en godare person än Shessandra, hon vill verkligen alla det bästa samtidigt som hon är så tuff och vågar att följa sina innersta drömmar även fast de känns stora i stunden.

Jag har sedan tidigare läst Tårpilens år (för inte så länge sedan faktiskt) och Shessandra hjärta utspelar sig i samma värld. Du behöver dock inte ha läst någon av Ojalas tidigare böcker för att hänga med i denna då de är helt och hållet fristående. Jag är helt hundra på att jag skulle älskat den här boken lika mycket även fast jag inte har läst något från denna värld tidigare.

Man är fast från början till slutet och tiden bara flyger förbi när man läser. Jag läste sista halvan under tiden då min stad var helt utan ström och tiden bara flög förbi så jag inte ens tänkte på att det saknades ström (skulle säkert vara annorlunda om det inte var mitt på dagen och jag inte hade dagsljus, haha). Lupina Ojala skriver på ett sätt som man sugs in i historien och det känns som man verkligen är där med de övriga. Även fast danserna inte beskrivs ordagrant så är jag som har två högerfötter inte problem med att se den underbara dansen framför. Men den här boken är så mer än bara dans. Själva berättelsen och händelserna som förföljer gruppen är riktigt spännande och flera gånger blir jag förvånad vad som händer. Vid en tidpunkt så föll även några tårar för Shessandra.

Läs den här boken och njut. Nu ska jag gå och klicka hem mer böcker från Lupina Ojala.

Är man intresserad av Sekter är den här podden för dig, de förklarar sekterna på ett neutralt och enkelt sätt utan att sätta deras förutsatta meningar i det. Sjukt snyggt gjort!

Jag läste den här boken på jobbet (förlåt min chef) när det var lugnt och jag satt och småskrattade för mig själv flera gånger men förstår inte slutet, jag skulle aldrig förlåta någon som gjort så mot mig, skulle dock gärna vilja ha mer förklaring varför det hände som hände. Men utöver det, sjukt rolig och ändå romantisk bok.

Emmy Abrahamson är Sveriges roligaste författare.

Sveriges bästa dystopi.

Jag behöver inte säga mer, den meningen förklarar den här boken perfekt. Läst och njut!

Sveriges bästa pod, uppläsarna perfekta, historierna spännande. Perfekt till den som tycker om skräck.

Så himla kul upplevelse att ge bort till en familjemedlem, men bäst är det om du förklarar att du själv måste få vara med. Då blir det en present till någon annan och dig själv.

Ett fantastisk slut till en fantastisk serie.

I somras läste jag de första delarna i Revanianda och blev förälskad så under några månader har jag väntat spänt på nästa och sista delen så när boken äntligen dök ner i min brevlåda så plockades den upp nästan på direkten. Jag har egentligen hemtenta att skriva men ärligt talat det går inte när man äntligen har boken man har väntat spänt på har släpps och ligger hemma på bordet väntades.

Jag är väldigt förtjust i övriga delar i serien men den här slog verkligen dom med hästlängder. Hela boken var perfekt från början till start och jag kan inte ha önskat ett bättre slut, även fast det känns som det kanske blir mer i framtiden (eller är det önsketänkande från mig?).

Den här boken kändes inte ihop stressad som avslutande delar i trilogier kan kännas ibland, när författare försöker få ihop lösa trådar där det inte funkar, men den här boken är det inte så. Det känns verkligen som Christoffer Pichler har tänkt igenom slutet och det märks i språket och i berättelsen. Allt får verkligen en förklaring utan att det känns som det är krystat.
Som jag sa förut och som jag verkligen tycker är viktigt är att jag kunde inte önskat mig ett bättre slut än denna. Karaktärer fick sina ¨redemption arc" (finns det något bra ord på svenska?), de fick nå upp till sina fulla potential. Helt. Jädrans. Perfekt.

Om jag ska vara ärlig är jag verkligen mållös över den här boken, nej över den här serien. Jag kan bara säga ett ord: Perfektion.

Det här är verkligen den bästa svenska fantasy jag har läst, och nu är det din tur att läsa och bli lika förälskad som jag.

Bästa presenten att ge på julafton så har man något att göra tillsammans efter presenterna är utdelade så man inte går in i olika rum och gör sitt.