Madeleine Knutsson

Jag skulle så gärna vilja vara intresserad av zombier, jag har sett massa tv-serier som berör ämnet men jag har aldrig riktigt fastnat så har därför inte plockat upp böcker inom det temat heller. Jag visste inte ens att den här boken berörde det ämnet så när jag börjar inse detta blir jag förvånad över att jag faktiskt tycker om det. Det är inte om monstret som härjar över Europa utan det är att överleva, och vad människor gör för att kunna överleva, en del saker värre än den andra.

I den här boken får man följa i från flera perspektiv som sakta men säkert vävs ihop till en och samma, även fast de utspelar sig under olika tider. Karaktärerna man får följa känns verkliga så när det händer hemska saker för dom så känner man det rakt in i hjärtat. Man önskar dom de bästa och när det inte alltid går så mår man dåligt över vad de upplever, tänker speciellt på barnen som måste växa upp i denna värld. De har sätt och genomgått alldeles för mycket som barn.

Men ursäkta mig, men vad var det för slut? Det kommer bli mer böcker va? För jag har fortfarande SÅ många frågor. Och hur vågar du Peter Westberg döda en del personer? HUR VÅGAR DU?! SKÄMS!
Skämt och side, jag gillade verkligen den här boken skarpt. Jag slukade den som en zombie som fått tag på en hjärna. Läsa den här boken och njut att vi (ännu) inte lever i en tid som denna.

Jag är en sådan som ytterst sällan läser baksidan av en bok (ja jag dömer en bok hur framsidan ser ut, jag vet och jag skäms) så jag blev ytterst förvånad när jag inser vad den här boken handlar om. Jag hade reda hört att från tidigare att den skulle vara om häst hamnskiftare som utspelar sig i Afrika men jag hade helt och hållet räknat med att det skulle bli en typisk kärlekshistoria där mannen är den som skiftar. GUD VAD FEL JAG HADE!

Den här boken är så himla unik i sitt slag och jag har aldrig läst något som den här tidigare och jag verkligen älskar det. Den här boken är ganska lång, en tegelsten faktiskt och jag kunde inte sluta läsa alls. Om det inte vore för jag hade jobb skulle jag lätt kunnat läsa ut den i en sittning för jag var verkligen fast och det här är den boken som verkligen presentera mig hur fantastisk Lovisa Wistrand är (har läst en bok av henne tidigare om dinosaurer och var inte helt 100 % såld på den). Den här kvinnan kan verkliga skriva! Berättelsen var spännande och känslorna mellan karaktärerna känns så verklighetstrogna att det känns som man faktiskt är där.

Den här boken är magisk. Det allt jag har att säga om den här. MAGISK!

Varför pratar inte mer personer om den här underbara boken? Är verkligen så synd för den här boken är något som jag vet så många personer skulle älska (precis som jag) om de bara visste om att den fanns. Har du hört talas om den här boken och kanske till och med har den hemma så plocka upp den nu och läs den, du kommer inte bli besviken.

Det är coronatider, man är deppig och bara allmänt less på allt och den här boken har verkligen varit min räddning de senaste dagarna. Skolan och livet har bara varit nere och det enda jag har haft att se fram emot är att få fortsätta läsa den här boken. Jag kunde vara på riktigt dåligt humör när jag plockade upp boken men så snabbt försvann alla mina jobbiga känslor och jag kunde bara luta mig tillbaka och njuta av denna värld.

Lupina Ojala skriver på ett sätt som får läsaren att fastna från första meningen till den sista. Man vill inte sluta läsa. Karaktärerna är välbetänkta och inte klyschiga som de oftast kan vara i en del fantasy serier. Man får främst följa Disas äventyr men även en del andra som sakta men säkert flätas samman på ett otroligt skickligt sätt. Och underbara fina Disa, tänk dig själv att du slängs in i en värld du inte riktigt förstått och du är den viktigaste delen av det allt. Jag är så himla stolt över hur hon hanterar situationen och gör vad hon tror är det rätta.

Ser fram emot att läsa mer av Lupina Ojala och världen Yddrios, en otroligt vacker värld fylld av magi. Ska bli spännande och intressant vad de övriga böckerna har att ge men jag vet att jag inte kommer bli besviken.

Smakar kanske inte lika gott som när man friterar men det är otroligt lika, speciellt när det kommer till pommes. Har även provat vårrullar och smakde till och med bättre i airfryern än någon annanstans. Känns även nyttigare att äta när man gjort det i airfryern då man använder så otroligt lite olja.

Du vet när man läser en bok som är bra men du hittar något som gör att det förstöra hela stämningen och man kan inte se förbi det vilket gör att man får för sig att hela boken är dålig. Det är så jag kände när jag läste bok två i serien Flocken så när jag fortsatte med bok tre i serien var jag nervös, riktigt nervös. Men jag borde inte varit nervös. För den här boken var så sjukt jädrans bra.

Det jag inte gillade i andra boken var Anja men det märks hur mycket hon har utvecklas efter Simon och hennes förhållande och hennes nya flock. Jag är faktiskt riktigt förvånad hur bra hon tog Stefans och Lukas förhållande. Så arg hon blev med Miram och Jonatans barn gjorde så jag trodde hon skulle bli lika sur över det samkönade paret. Men tack och lov inget om det. Det var knappt någon som ens lyfte på ögonbrynet och jag önskar att mer böcker hanterade par så!

Nu är den här boken inte Anjas bok men kände att jag behövde berätta hur mina åsikter om henne har ändrats. Men åter till huvudkaraktäerna i den här boken, underbara Lukas och Stefan. Det här paret är helt klart det starkaste och finaste jag har läst. Visst det är lite insta kärlek som det har varit genom hela serien men den här gången så kändes den inte jobbigt. Det var snare vackert hur Lukas hittade hem så fort han träffade Stefan. Åh, seriöst kärleken mellan dessa två är bland det finaste jag läst. Jag har verkligen INGET att klaga.

Nu undrar ni säkert varför jag inte gett den här boken fem stjärnor. Det är lite som i andra boken är att när det händer något spännande så tycker jag det går över allt för snabbt. Jag skulle gärna ha läst mer och varit orolig om någon överlever eller inte lite längre. Det gick för snabbt, jag vill må dåligt när jag läser, haha. Jag vill stanna upp allt jag gör bara för att få läsa för att få svar men när det går över så snabbt så hinner jag inte få den känslan.

Letar du efter en romantisk bok men skiftare så behöver du inte leta längre. Du kommer älska den här serien.

herregud vilken jävla bra serie det här är. Handen på hjärtat, en av mina absolut favoriter när det kommer till hamnskiftare. Jag har inte tyckt om alla böcker, men det endast för jag inte tycker om karaktäerna, själva historien var helt jävla underbar och Sara Dalengren skriver på ett sätt så man sugs in i denna helt fantastiska värld och man vill aldrig lämna den. Jag väntar spänt på sista boken i serien, blir det Sandras, Nikolai? Jag vet inte men ärligt talat skulle jag läsa om vem som helst bara för att slippa säga adjö till denna värld och denna helt underbara flock.

Jag har väntat på den här boken. Igor har alltid varit min favorit bland gruppen och äntligen fick jag hans bok. Den här mannen. Alltså den här mannen. Jag har inga ord hur otroligt fin han är. Han tror att han är ett monster och inte förtjänar att komma någon nära eller att älska någon så när man äntligen får läsa om hans lyckliga slut så blir jag nästan lite gråtfärdig. Han förtjänar verkligen Linda, dessa två invider passar så himla bra ihop. Och jag kan knappt tro det själv när jag säger det här men de passar till och med bättre än Miriam och Jonathan, och dom passar ihop bättre än bäst.

Hade önskat på till och med mer bakgrundshistoria hos Igor, så himla spännande och intressant att sakta men säkert få reda mer om han och varför han är som han är. Jag förstår verkligen varför han känner så som han gör för han har verkligen upplevt hemska saker men jag har fortfarande så många frågor.

Själva hotet i den här boken är även något jag inte hade räknat med. Hade verkligen trott att det skulle vara Lindas ex som var hotet men när det visar sig vara helt fel så blev jag sjukt chockad. Igen tycker jag dock att själva actionscenerna gör över för snabbt, men jag är väl konstig som gillar blod. Jag och Miriam skulle vara bra kompisar. haha.

Jag verkligen älskar den här serien, och jag älskar dessa karaktärer. Läs den och bli förälskad!

Så himla romantisk och fin film som passar tonåringar. Minst lika bra som boken om inte till och med bättre.

Jag gillade verkligen första boken i serien men den här boken föll mig verkligen inte i smaken. Skulle egentligen vilja ge den här boken endast två stjärnor men jag vet att den inte förtjänar så låga stjärnor.

Det är två saker som dragit ner betyget.
Det första är att det händer nästan inget i den här boken, massa action i början när man får följa från Anjas och Lukas POV men sedan när de lyckas fly så händer. inte. något. alls. Det är bara kärleksdrama, och jag kan faktiskt inte ens säga att det är så mycket drama heller. Enda dramat som egentligen är drama är i slutet och det löses i efter två kapitel typ. Sedan det som var så himla spännande i slutet varar inte heller länge, när det äntligen blir lite action som är spännande så hinner det gå över innan det knappt har börjat.

Sedan har vi Anja. Anja som är en av huvudkaraktärerna i den här boken. Anja som är helt omöjlig att tycka om. Allt hon gör blir man bara arg på henne. Jag försökte verkligen hitta något bra om henne men nej det går inte. Jag gillar henne verkligen inte och jag tycker Simon förtjänar någon bättre än henne. Hoppas i senare böcker att hon blir bättre men jag är glad över att slippa läsa ifrån hennes POV och tankar igen.

Kommer jag fortsätta med serien dock efter jag tyvärr sågar den här boken. KLART SOM FAN JAG SKA. Nästa bok är Stefan och Lukas och jag är taggad som tusan på deras bok men någon bok jag längtar mest efter är Igor. Älskade Igor.

Jag köpte den här serien i somras men efter ha lyssnat på Annah Nozlin på drömmarnas bokklubb bokmässa dag så var jag bara tvungen att plocka upp den här serien på direkten och inte blev jag besviken. Jag har läst en bok från Annah Nozlin tidigare och älskade den, det märks dock att den här är hennes debut då den är inte lika skickligt skriven som den andra boken jag har läst. Den här boken är även inriktad till lite yngre läsare än vad jag är.

Boken bygger hela tiden upp för något mer utan att det blir för mycket. Det känns inte som man kastas ny information efter information utan presenteras på ett lugnt och skönt sätt, okej kanske skönt låter fel då en del information är verkligen hjärtskärande att läsa om. Allt presenteras på ett sätt som man känner att man är en del av den här världen och man vill inte lämna den.

Kel som huvudperson tyckte jag från början var ganska naiv men hon växer snabbt i mina ögon. Det här en karaktär som man ska hålla nära sig. Hon älskar stort och högt med hela sitt hjärta och det ska spännande hur hon kommer utvecklas i den sista boken. Alec verkar vara hennes själsfrände och tillsammans känns dom kompletta utan att deras kärlek känns överdriven eller framtvingad. Det känns bara rätt. Dock har jag en känsla att Esben är mer än vad han säger vara, det är något med honom som jag inte riktigt kan sätta fingret på.

Själva historien om trädälverna är otroligt spännande och jag önskade att det hade ännu mera fokus på i historien. Jag skulle så gärna vilja veta mer vad som har hänt dom och vad Kel kan göra för att hitta sina systrar, om de ens lever. Men jag har en känsla av att det kommer vi få i den sista delen i serien, en bok som jag plockar upp på direkten och läser, jag kan verkligen inte vänta.

Annah Nozlin är verkligen ett proffs när det kommer till svensk fantasy.

Fortfarande lika bra då som nu. En den skämt kanske inte lever upp till ungdomar idag, men jag som är uppvuxen under denna tid sitter och skrattar så tårarna rinner. Det här är Sabrina, inte den serien som Netflix visar som är mer mörk och blodig. Det här är Sabrina som bäst, med humör och så mycket kärlek.