Madeleine Knutsson

Har jag hittat en ny favorit författare? Det kan du fethaja att jag gjort!

Bland de bättre fantasy böcker jag läst, och det är en hel del. Gabriella P. Kjeilien är orsaken till att jag läser svensk fantasy i hopp om att hitta samma guldkorn som denna. Kommer helt klart läsa allt som denna författare ger ut. Släpper hon en servett med lite text kan du räkna med att jag kommer vilja ha den. Hon är helt enkelt den bästa fantasy författare som Sverige har.

Denna bok innehåller allt jag tycker om, vampyrer, skiftare, magi, en annan värld med intriger intriger intriger. Språket är så otroligt vackert att man sugs in i historien av vips har man läst 100 sidor och det känns som bara några minuter har gått (när i verkligheten är mycket längre). Har sedan tidigare läst hennes bok Magin vaknar och kan säga att den här boken var till och med bättre. Det som jag saknade i Magin vaknar fick jag här, det vill säga mer kärlek (och vampyrer, gör vem gillar inte vampyrer liksom?). Kemin mellan Mellody och Triton är så stark att man verkligen kan känna den. Jag är alltid en sucker för killar (obs! Endast i böcker, vill inte ha i riktiga livet) som säger att de inte har känslor men så kommer den där speciella tjejen som vänder upp och ner på allt. Det är ju bara 1000 gånger bättre att det är en vampyr också.

Tycker om även sjukt mycket om huvudkaraktären Mellody. Gillar att hon har problem med att kontrollera sina krafter samt att hon har humörsvängningar som heter duga. Jag har inga problem med att läsa från hennes syster Rose perspektiv men alltid när dom dyker upp så saknar jag Mellody berättar röst. Inget fel på Rose, jag är bara mer involverad i Mellody.

Själva historien om vad Mellody verkligen är var sjukt spännande och jag ska vara ärlig att jag blev riktigt chockad över slutet. Då sjukt glad över att jag köpte hela serien samtidigt så jag inte behöver vänta på nästa del. Behöver dock läsa klart några andra biblioteks böcker innan jag kan ta upp del två. Kanske om jag gömmer dom så gör det inget att nästa del åker högre upp på min att läsa lista. Om jag inte ser dom så finns dom inte.

Under 2012 eller 2013 köpte jag dessa böcker på bokrean och nu 2020 läser jag dom äntligen, bättre sent än aldrig eller hur?

Serien är lika beroendeframkallande som gossip girl som jag även läser just nu och båda är väldigt lik varandra, enda skillnaden är att den här serien utspelar sig på 1900 till skillnad mot 200-talet. Dramat mellan karaktärerna passar in i den tidsperioden men jag kan tycka de är lite barnsliga i sig medans några draman känns nästan för mycket.

Av de fem olika perspektiv man får läsa ifrån så tycker jag endast om Elizabeths, tycker Dianas och Henrys är väl okej men ganska uttjatat efter tre böcker, men jag verkligen avskyr Penelopes och Linas skulle jag helt ärligt kunna hoppa över helt.

Elizabeth var för mig i första boken ganska små tråkig för mig men hon har växt så mycket i mina ögon. Jon har fått utstå så mycket i hennes lugna liv och jag lider med henne. Jag är så besviken att hon och teddy inte blev ett par i slutändan. Han verkar vara en man som är helt förälskad i henne och inte skulle bry sig om hennes förflutna.

Sista delen i den här serien är inte översatt till svenska så jag är glad över att jag även läser böcker på engelska då jag måste få reda på hur det går för dessa karaktärer, eller ja bara egentligen vad som händer med Elizabeth och kanske lite Diana och Henry..

Många karaktärer att hålla reda på, mycket information som kastas mot dig men inte så mycket som faktiskt händer förrän i slutet.

Herregud vilken bok! Vilka underbara karaktärer! Vilken fantastiskt historia! Vilken jävla bra debut!
Boken är drygt 280 sidor lång och jag hade önskat att den var hundra gånger längre. Jag ville aldrig att den skulle ta slut. Så glad över att det kommer komma fler böcker i den här serien för jag vet inte vad jag skulle göra ifall jag inte fått mer.

Det händer så otroligt mycket hela tiden och man sitter som på nålar, speciellt i slutet efter sjukhuset med Nora. Vill inte spoila er som inte har läst det men jag kände verkligen pulsen i halsen.

Jag älskar verkligen Maddoxx, har en är trovärdig karaktär som beter sig som en typsikt tonårig med humör svängningar. Hans val är inte så genomtänkta och ibland tänker han med fel huvud. Haha. Men samtidigt med att han inte är problemfri så tycker man om han så otroligt mycket. Man känner att hjärtat är på rätt ställe och att han alltid vill det bästa, även om det inte alltid händer. Hans vänner är otroligt fina, speciellt Måns. Hade önskat att få läsa om när han fick reda på när Maddoxx var en super.

Till en början tyckte jag sjukt mycket om Nora men hon blev bara värre och värre ju längre in i boken. Jag tycker det är så fult av henne att säga att hon bara hade sex med Maddoxx för hon vart svartsjuk. Det var hennes eget val och ingen annan, Maddoxx tvingade henne absolut inte och så fult att hon får honom att säga så. Sedan allt med bebisen gör mig bara så otroligt arg så jag nästan hoppas att hon ska försvinna så jag aldrig behöver höra hennes namn igen.

Förstod ganska snabbt att det var något speciellt med Sandy och jag är glad över att Maddoxx bestämde sig att inte ge henne en chans på direkten. Tror inte bara hon kommer vara en dum blondin i fortsättningen..

Spännande och läskig bok för barn i slukar åldern.

Tre korta men otroligt spännande berättelser. Min favorit var den andra om den hemsökta sängen men tyckte otroligt mycket om den sista som hade LGBT tema vilket inte är så vanligt när det kommer till spökhistorier men självklart inget fel på första berättelsen heller (som förövrigt skulle gjort sig sjukt bra som film).

Omslaget är bland det finaste jag har sätt och färgerna bara lyser om den så man nästan vill rama in den. Var dock lite orolig att det skulle handla sjukt mycket om dinosaurier, vilket inte är en hit hos mig, men på senaste tiden har jag försökt att läsa mer böcker som går utanför mina ramar. Men jag behövde inte vara orolig, fokusen är inte hos dinosaurier, även fast de finns, och det blir inte informations dump efter informations dump med onödig dinosaur fakta eller onödig information som inte tillför något till berättelsen.

Tycker själva världen är otroligt intressant och väl genomtänkt. Jag väntar spänt på att få läsa mer om vad som faktiskt förgår i denna unika värld. Lovisa Wistrand har en fantasi som är väldigt speciell, absolut inte något jag har läst om innan vilket gör att jag är ännu mera sugen på att läsa Drakviskaren som är mer min typ av genre. Dock säger jag inte att denna bok är dålig, snarare tvärtom. Det är mer att författaren skriver på ett ingripande och spännande sätt så man vill läsa precis allt hon har skrivit för jag vet redan nu att det kommer vara toppklass.

Till en början tyckte jag otroligt synd om Netraya, att hon fått utstå så mycket från sin mamma och tvillingsyster. Jag tycker så synd om henne att till en början ser jag inte hennes brister. Men nu mer hon umgås med Imorfes och hur han påpekar hur bortskämd och självisk hon kan vara så måste jag faktiskt hålla med. Hennes val blir blir mer själviska men samtidigt känner jag att det är väldigt realistiska så jag blir lite kluven. Det är dock ganska skönt att läsa om en huvudkaraktär som inte är problemfri utan hon känns mer mänsklig än någon annan jag har läst om på jag vet inte hur länge, vi är alla lite själviska. Men samtidigt kan jag bli såååå irriterad på henne och kan tycka att hon beter sig som en barnrumpa. Men allt detta gör så det känns så mycket bättre när hon utvecklas som människa och börjar bry sig mer än bara sig själv.

Tempot är snabbt och är min inte uppmärksam när man läser så kan man bli lite förvirrad. Vid ett tillfälle när jag var trött när jag läste så glömde jag snabbt bort vad jag läst och när jag insåg det efter några sidor blev jag så förvånad över det jag läste, hur tusan hamnade vi här, så var tvungen att gå tillbaka för att läsa noggrant för att förstå varför vi hamnat där vi hamnat.

Också, hur sjukt är det inte att jag vill ha en stor talande dinosaur till husdjur nu? :')

oh my god.
Den här var så sjukt jävla bra, jag kunde verkligen inte sluta så jag tog med den här boken vart jag än gick även fast jag visste att jag inte skulle få chans att läsa den, för man vet ju aldrig jag kanske får in en sida i alla fall. Kapitlen är korta så man hinner faktiskt med ett kapitel när man har en tid över, och även när man inte (säg inte till min chef att jag läste när jag egentligen borde göra något annat).

Det här är vad jag kallar freaking awesome svensk fantasy. Karaktärerna är badass tjejer och jag är verkligen en sucker för det. Och det här är tjejer som är Badass med ett stort B. Det är snarare killarna som är svaga i den här världen och ärligt talat, det var på tiden. Tjejerna behöver inte bli räddade, de räddar sig själva.
Drokina var lite jobbig i början men när man började förstå varför så blev hon snabbt en favorit. Jag skäms dock, jag tycker om Rex och jag vet inte om man ska göra det eller inte. Jag hoppas verkligen på att han kommer få en redemption arc i framtida böcker för jag kan inte hjälpa mig själv att falla för the badboy. Det är inget fel på Drokinas kärleks intresse, inte det minsta faktiskt, men han är inte Rex och är inte mörk and brooding.
Och Rachel, jag måste få reda på mer om henne. Jag är faktiskt mer nyfiken på henne än Drokina men det kan vara att jag helt enkelt faller för helt fel personer, clearly.

Gjorde misstaget och kollade hur många sidor boken var och blev jätte spoilad över slutet, så en liten varning bara.

Vad menar du att boken inte har mer sidor? Den kan inte vara slut nu. Jag måste ha svar och det är nu! Hur tusan ska jag kunna vänta på nästa bok ska komma ut? Snälla säg att det är snart, som typ imorgon. Önsketänkande jag vet.

Vilken bok! Bland den bästa uppföljare jag har läst. Älskade varandra minut jag läste denna bok.
Många serier brukar den andra boken oftast vara den som är segast för att de ska bygga upp till den stora upplösningen. Men den här boken bryter mot normer och den led absolut inte av andra bok syndromet. Halvsjälarna är fylld med mystik och action. Man vill få svar på allt som händer och samtidigt inte då man vill inte att boken ska ta slut.

Blev glatt överraskad att det jag saknade i första boken, det vill säga romantik fanns i små lagom portioner och det gjorde att jag älskade den här boken ännu mer. Jag tyckte om Måns, väldigt mycket faktiskt, även när han kunde bli svartsjuk över små saker. så slutet när man får reda på att Måns har svikit Mariell krossade mitt hjärta. Visst man fick ledtrådar till det hela tiden men jag ville helt enkelt inte acceptera det. Jag hoppas verkligen att allt inte är vad man tror.

Världen är ännu mer komplex än tidigare, nu kanske det låter konstigt, men allt beskrivs på ett sätt så det känns ganska verklighetstroget sätt. Jag ifrågasatte inte varför saker var som det var utan det kändes ganska korrekt för att handla om livet efter döden.

Nu måste jag bara vänta på nästa (och sista?) delen, jag som aldrig varit bra på att vänta...

Jag vill ha mer!

Änglar har alltid varit något av en guilty pleasure för mig, speciellt efter jag läste Fallen ängel för första gången. Jag blev helt tokig av att läsa änglar men efter sökt efter nya bra böcker om änglar i flera år hade jag gett upp hoppet (Fallen förstörde verkligen all hopp jag hade om att hitta bra böcker om änglar). Sedan kom #fantastikathonsummer2020 och presenterade deras författare under sommaren och Frida Wallman dök upp med sin bok om änglar. Sedan tidigare har jag tyckt att svenska böcker är ganska barnsliga men efter ha läst Gabriella P. Kjeilen tänkte jag att jag ska ge mer svenska författare en chans. Vad är då inte bättre att läsa om mitt favorit ämne? Och jag kan säga att jag inte blev besviken! Jag kunde verkligen inte sluta att läsa den här boken, jag tänkte på den när jag jobbade och såg fram emot när jag skulle sluta så jag kunde springa hem och läsa vad som skulle hända med Leah och hennes krafter. Men vad är det för slut? Jag måste ha mer och det är nu!

Jag har sagt det förut och säger det igen, Sciene Fiction är inte min grej. Har det ändrats efter den här boken? SOM BARA DEN! Det här var riktigt bra grejer och jag är villig att läsa mer Sci-Fi nu tack vare Malin V. Olsson.

Tycker om att meningar började med "Kära läsare" eller att hur det refererar till 2000-talets "uråldriga" uppfinningar och liknande. Älskar när författare bryter den tredje väggen (third wall break). Spot on!

Boken var så proffsigt skrivit och man sugs in i historien och världen ute i rymden. Karaktärerna är välskrivna och man faller för dom pladask. Veronica tycker jag om från första början men ju längre in i boken man kommer så blir jag dock irriterad på henne för ibland så tycker jag hennes beteende kan vara barnslig, men det är på grund av att jag alltid glömmer bort hur ung hon är, hon är ju ändå bara 18 år. Jag har inget problem med Veronicas kärleks intresse men hallå, Aaron är ju där och helt klart super duper förälskad. När ska hon inse det?!

Slutar med en cliffhanger och ärlig talat blev jag inte sur över det. Så glad över att jag redan har bok två hemma för jag vill inte skiljas från karaktärerna ännu.