1%-metoden fokuserar på hur man bryter dåliga vanor, skapar de goda och behärskar de små beteenden som leder till anmärkningsvärda resultat. Clear menar att om du har problem med att ändra dina vanor är problemet inte du. Problemet är det systemen du använder.
Lite trögt i starten, inte så mycket nytt under solen där. Men när Clear går igenom de fyra lagarna: att göra det synligt, göra det lockande, göra det enkelt och gör det tillfredsställande – då börjar det hända något. Han plockar upp relevant och känd forskning, och levandegör innehållet med exempel ur det verkliga livet vilket gör boken både underhållande och lättläst. Pedagogiskt upplagd med korta kapitel som avslutas med bra sammanfattningar.
Riktning och mål är något som vi som arbetar med motivation är vana att använda oss av, så det är intressant att ta del av Clears sätt att se på mål kontra system. Det finns faror med att fokusera (för mycket) på målet, då risken kan vara att när målet är uppnått är det lätt att tappa motivationen. Med ett hållbart system som inbegriper att skapa regelbundna vanor kan man nå små, men viktiga förbättringar genom hela livet.
Kort och gott: En bok med massor av goda russin som jag glatt plockar med mig in i både arbetsliv och privatliv. Jag har klottrat boken full av stjärnor och markeringar, post it-lappar i olika färger som sticker ut både här och där. Så..är du intresserad av att göra en hållbar förändring i ditt liv: läs 1%-metoden och låt dig inspireras av James Clears klokheter och engagemang för förändringar.
Med den nervkittlande inledning hopar sig förstås frågorna. Hur hamnade de där? Varför har Alice blod på sina kläder? Var är kopplingen mellan dem, om det ens finns någon?
Musso har en förmåga att rivstarta med maximilt spänningspåslag, för att sedan fortsätta gasa hela vägen till slutet. Alice är bokens starkaste berättarröst, och med hjälp av hennes tillbakablickar får läsaren ledtrådar hur dåtid kan ha betydelse för det som sker i nutid. Korta kapitel och snabb dialog bidrar till ett högt tempo, känslan är närmast filmisk. Allt som händer känns inte helt sannolikt, men det är inget som stör mig. Jag skulle bli förvånad om Mussos böcker inte rullar upp på filmduken framöver, jag vet en här som kommer att hänga på låset!
Söker du en underhållande psykologisk spänningsroman med överraskande vändningar och mycket action, då är det Central Park du ska läsa!
Vivvan är en gränslös dam i sina bästa år, 103 för att vara exakt. Hon bor mitt i skogen, helt för sig själv – vilket är en faslig tur. Vad Vivvan är tar sig för så slutar det mer eller mindre med en katastrof. Polisen har hon drivit till utmattningens rand, så nu kan hon härja helt fritt. Och det gör hon. Så en dag kommer Vivvan på den fullständigt briljanta idéen att hon ska åka på campingsemester! Låt mig säga så här; Syskonen Månsson och Oskar får ett sommarlov att minnas!
Fartfylld, fantastiskt underhållande och en lite galen barnbok, som lämpar sig utmärkt för högläsning. Så att föräldrarna har en chans att lära sina telningar hur de INTE ska göra! Skämt åt sido; det här är för roligt för att missa även för vuxna. Min åttaåring älskar Vivvans galna upptåg, han tycker att det är jätteroligt med en gammal tant som är så busig. Jag håller med, det är på tok för få gamla tanter i barnlitteraturen.
Mitt tips är att om ni läser boken som kvällsbok, gör kväll lite tidigare så att ni hinner med några kapitel. Det finns inga gränser för vad denna dam kan hitta på, så nyfikenheten driver en till att läsa ett kapitel till.. och ett till... En riktig bladvändare alltså! Boken är illustrerad med enkla svartvita bilder med roliga detaljer som vi tycker passar bra till berättelsen. Rekommenderar Vivvans galna spektakel från sex år och uppåt.
Bröderna Lejonhjärta är en av de mest gripande böcker jag har läst, av vår egen sagotant Astrid Lindgren. Hennes böcker är rena skatter, och många har blivit film.
Filmen har några år på nacken nu, men jag tycker att den håller måttet än. Bra skådespelare och fin regi. Kan varmt rekommendera filmen till alla, men kanske inte de minsta då den är lite obehaglig. För de lite ändra (7- uppåt kanske) kan det vara ett perfekt underlag för att prata om döden och svåra ämnen. Å alla som såg filmen som barn säger jag; se den igen som vuxen!
Här hittar vi inte några utredande poliser, men läsaren blir genast varse om att faran är högst närvarande mitt i denna vackra hästgårdsidyll. Uppfriskande att lämna polisstationer och storstäder, och landa i en annorlunda och outforskad miljö.
Till en början är tempot relativt lugnt, bortsett från öppningsscenen, för att sedan växla upp spänningen ordentligt mot slutet. Skickligt och dynamiskt upplägg med flera olika berättarröster där Mira är den dominerande. Karaktärerna är intressanta och nyanserade, med trassliga familjeband och relationer vilket ger liv och trovärdighet till historien. Under den sista, och tredje delen, av boken ägnande jag mig åt regelrätt sträckläsning – trots att klockan med god marginal hade passerat midnatt.
Ser redan fram emot de resterande delarna i Östgötasviten!
Jag har lagat de flesta recepten ur de två första Portionen under tian-böckerna, älskar både konceptet och smakerna. Det är god, klimatsmart, näringsrik och billig mat
Att äta ute är ett fantastiskt sätt att umgås, med varann och naturen. Hanna visar att det behöver inte alls vara krångligt (eller korv med bröd) när familjen ska sno ihop något ätbart utomhus. Gör måltiden till ett lättsamt, mysigt, och välsmakande äventyr. Läsaren får även praktiska tips på vad som behövs i utrustningsväg, och förstås; vett och etikett i naturen. Alla recept är klimatberäknade, och märkta med smarta symboler som visar om de lämpar sig för att förbereda hemma eller om måltiden kan lagas direkt på stormköket.
Det kanske inte kommer som någon överraskning, men jag är verkligen stormförtjust i Hanna Olvenmarks böcker, och Portionen under tian - Äta ute är inget undantag! Tvärtom. Rekommenderar den varmt!
En klassiker som funkar för hela familjen, liten som stor har samma chans att ta hem storkovan eller förlora allt! Vi har tre olika varianter av spelet; det klassiska, junior och fusk-varianten. Av någon anledning återkommer vi alltid det det klassiska!
Ja. Livet ja. Hur fan gör man?
En fråga som jag har ställt några gånger. Det har hänt att jag trott mig ha koll på livet, för att snart inse att det bara var en illusion. Igen. I min naiva ungdom tänkte jag att bara jag nådde den magiska 40 plus-gränsen, så skulle det ramla på plats. Livet. Som av sig själv. Kontroll på tillvaron, vem jag är och vill, och förstås fotriktiga skor. Så klart blev det inte så. Med möjligt undantag för skorna då.
Trots allt; jag ger inte upp hoppet om att någon sitter inne med svaren. Eller i varje fall kan ge mig en hint och lite vägledning, hur fan gör man? Allvarligt talat. Kan det vara så, att det är Bob Hansson som har svaren?
Jag är ett Bob Hansson-fans sedan länge (är vi inte alla det!). Han delar generöst med sig av insikter och tankar i stort och smått. Tankar som många kanske har tänkt, men inte besitter förmågan att formulera sig så klokt. Eller har modet ett våga berätta. Jag beundrar människor som genom några rader text på ett papper kan öppna ett universum hos en annan människa, Bob är sannerligen en av dem.
Det här är en bok att läsa sakta. Som att äta en ask med Åre-choklad*.
Ingen vräker i sig så god choklad, eller hur? Nej... varje liten bit avnjutes långsamt, för att inte minsta smakförnimmelse ska gå till spillo. Så vill jag uppleva Allvarligt talat. Livet hur fan gör man? också, smakfull med klokheter som kräver reflektion. Då finns en god chans att jag hittar de efterlängtade svaren inom mig själv.
Jag är säker på att det är en bok jag återvänder till, precis som jag gör med Tankar för dagen. Jag uppskattar upplägget i boken, med en tydligt innehåll som gör det lätt att få en överblick av de olika delarna och frågorna. Det gör det enkelt att plocka fram en fråga för dagen, eller det jag funderar på för stunden.
2019 skulle bli ett fantastiskt år, det var året Emelie och hennes pojkvän skulle bli föräldrar. Men drömmen krossades när lilla Edit sent i graviditeten dog i sin mammas mage.
Emelie berättar personligt om graviditeten som fick ett så sorgligt slut, och den sorgeprocess som följde. Livet med dig i mitt hjärta väckte många känslor. Det är viktigt att vi kan prata öppet om sorgen över ett missfall och ett barn som dör i magen. Hur det är att förlora ett barn som aldrig fick leva utanför sin mammas mage. Tycker bokens titel säger det så vackert; livet med dig i mitt hjärta.
Livet med dig i mitt hjärta kan vara en tröstebok för den som själv går igenom en likande sorg. Det är också en bok att läsa för de som befinner sig i närheten av de drabbade föräldrarna, de som behöver och vill förstå. En fin, varm och välskriven bok om stor kärlek och bottenlös sorg
Det dystopiska Gilead kämpar kvinnor för att få tillbaka någon form av frihet, och rättighet. Det är männens värld, kvinnor får inte äga något eller läsa. De är reducerade till att föda barn åt de rika och mäktiga männen och deras hustrur.
Välgjord serie efter Atwoods fantastiska bok med samma namn.