Anci

Kan börja med att säga att jag inte alls var särskilt förtjust i Stinas förra bok, Silvervägen, så hade inga höga förväntningar på denna.
Hade väldigt svårt att komma in i boken, men hoppades att den skulle bli bättre. Vilket den blev. Intressant skildring av olika människoöden uppe i ödesmarken i Norrland. Tyckte även Stina fick till ett bra slut, något som jag oftast tycker många böcker faller på.
Tyvärr blir inte betyget mer än en 3a ändå.

Råttkungen är Pascal Engmans andra bok om polisinspektör Vanessa Frank. Gillade första boken (Eldslandet) mycket, men denna är nog nästan snäppet bättre.
Spännande, högt tempo och fascinerande ämne som handlar om Incels (män som lever i ofrivillig celibat och som hatar kvinnor) som jag faktiskt aldrig hade hört talas om innan.
Kan verkligen rekommendera denna bladvändare till deckare!

Boken om Queenie, som kort sammanfattat, blivit dumpad och ska ge sig ut på tinderdejter, är i allra högsta grad en aktuell och modern bok som är kopplad till BLM, och visar hur en ung mörkhyad kvinna har det och vad hon får stå ut med i samhället.
Förutom att det är en viktig bok där man får insyn om hur vardagen för mörkhyade (kvinnor) är, så tyckte jag att den kändes som en ung kvinnas blogg? Dejter, festande, smsande osv - totalt ointressant.
Rekommenderas ändå pga det viktiga ämnet, men som sagt - förvänta dig inget av historien.

Lyssnade på denna bok, med Anton Körberg som (perfekt!) uppläsare.
Boken handlar om Ann-Britt som alltid varit den snälla medmänniskan som alltid ställer upp och aldrig säger nej, även om hennes egna känslor hamnar i skymundan. I boken får vi följa henne när hon tuffar till sig och lär sig att säga nej.
Denna bok hade enorma liknelser med "Britt-Marie var här". Småmysig, smårolig, förutsägbar men ändå ett fint och lättsamt tidsfördriv att lyssna på när man håller på med annat.

Brevvännerna handlar om Erik och Malin som, till en början, blir anonyma brevvänner.
Boken är ett relationsdrama som handlar om att det aldrig är försent att följa sina drömmar, samt att kunna hitta kärleken även på "äldre dar".
Syftet och historian var förutsägbar, och tyvärr fick jag inte alls känslan av en feelgood-roman, utan snarare tvärtom.

En natt försvinner Lydia, och hittas sedan död några dagar senare. I boken får vi följa familjen innan det hände (blandat med hur de hanterar sorgen efteråt), och vad som kan ha föranlett hennes död.
Jag tycker att boken börjar intressant med att Lydia försvinner och vad som händer med det, men sedan blir det mest en vardaglig återspegling av en familj och hur deras liv ser ut.
Eftersom man redan vet att hon är död så blir det inte mer spännande eller intressant i resten av boken.

Hade lite svårt att komma in i boken från början, men oj vad jag gillade den när jag väl gjorde det!
Framförallt miljön och att den utspelade sig på 60-talet. Man levde verkligen sig in i hur det måste ha sett ut och varit.
Själva historien var nog lite förutsägbar, därav "bara" en 4a.
Rekommenderar verkligen denna bok!

Hade väldigt höga förväntningar på denna, då jag älskar Downton Abbey och fick för mig att det skulle vara lite lika historia. Och det var det ju iofs, men tyckte dock inte att det hände så mycket? Platt historia, mycket förutsägbar men ändå småmysig såklart med alla miljöer i 1800-talsstil och en kärlekshistoria.
Gillade dock verkligen inte slutet så pass mycket att jag egentligen bara ville ge boken två stjärnor.

Jag verkar vara en av få som verkligen inte gillade denna bok!
Extremt dålig historia, inte det minsta spännande. Så pass att jag kom på mig själv med att jag hellre ville göra andra saker än att fortsätta läsa.
Tyvärr kan jag inte rekommendera denna alls.

Terapeuten handlar om Sara, som driver en terapeutmottagning i sitt hus, samt hennes man Sigurd, som är arkitekt.
När Sigurd försvinner så börjar både polisen samt Sara själv att nysta i vad som kan ha hänt. Hur var deras liv, egentligen?

Nja, gillade inte denna bok. Upplevde knappt någon spänning, och boken var skriven som en enda lång text, med få kapitel.
Slutet blev tyvärr ännu sämre, kändes som att man blev snuvad på något. Ett antiklimax helt enkelt.