Therése Palmqvist

I programmet Husdrömmar får vi följa människors resa till deras specifika husdröm.

Det jag tycker är roligast med programmet är att ingen husdröm är den andre lik. Det är stor variation på bostäderna vi får följa. Det kan vara en arkitektritad ny villa, en renovering av ett gammalt och väldigt slitet hus eller så bjuds vi på en innovativ lösning där det byggs en bostad av material man inte brukar förknippa med just bostäder.

Ibland bjuds vi även på lite historia kring samhället där bostaden ligger eller om själva bostaden.

Vi får dessutom ta del av både med- och motgångar i bygget/renoveringen vilket gör programmet trovärdigt.

Jag tycker dessutom om att höra reflektionerna från arkitekten Gert Wingårdh som är en av programledarna för programmet.

Jag rekommenderar detta program till alla som är det minsta intresserade av nybyggen eller renoveringar eller av bostäder i största allmänhet.

I ”Berätta aldrig det här” får vi följa Fridas uppväxt parallellt med händelser som ligger närmare nutiden. Vi får ta del av skilsmässan mellan hennes föräldrar och hur hårt hennes mamma tar det. Fridas mamma mår sämre och sämre vilket hon inte vill söka hjälp för och en dag är det försent. Fridas mamma har avslutat sitt liv och Frida står nu kvar med en stor saknad och skuldkänslor.

Det här är en oerhört stark berättelse som skapar känslor hos mig som läsare. Den innehåller smärta, sorg och ensamhet men även en del kärlek. Boken har dessutom ett otroligt viktigt budskap.

Detta är en bok jag önskar att alla läste, jag rekommenderar den varmt.

”Att göra någon glad” kan för mig betyda även något litet och oväntat. Det kan vara att ringa någon och prata en stund. Det kan vara att göra någon en tjänst eller att hjälpa till med något i vardagen som att handla något när man ändå är i affären eller att hämta ett paket åt någon om man har vägarna förbi. Det kan vara att berömma någon för något när hen minst anar det. Det oväntade kan betyda mycket.

Kubb tycker jag om att spela på sommaren med till exempel familjen. Det är en lagom hemmaaktivitet att göra utomhus en härlig sommardag. Det är relativt enkelt att delta, man kan spela flera åldrar tillsammans och det tar lagom lång tid att genomföra det. Det kan dock vara bra att gå igenom reglerna tillsammans innan man börjar spela så det inte uppstår oenigheter under resans gång.

Att lösa sudoku ger en stund då man verkligen får tänka och klura. Man behöver ju tänka flera steg när man löser Sudoku vilket gör det hela mer utmanande. Det roliga är att det finns i fler svårighetsgrader också.

Silvervägen handlar om djup saknad och villkorslös kärlek mellan en far och hans barn.

Vi får följa Lelle, vars dotter försvann spårlöst för cirka tre år sedan och sedan dess har Lelle letat efter henne på nätterna.

Vi får även lära känna Meja, en ung flicka som har haft en tuff uppväxt. Lelle är hennes lärare men deras vägar korsas även på andra håll.

Handlingen går i ett ganska långsamt tempo men har ändå ett bra driv och det blir aldrig långtråkigt att läsa. Vissa bitar kändes något förutsägbara men jag bjöds även på oväntade överraskningar i upplösningen.

Detta är en historia som fängslar mig från första stund. Stina Jackson har ett målande språk och jag som läsare kan nästan inte sluta läsa. Samtidigt som jag vill läsa för att få veta upplösningen vill jag inte läsa för att jag inte vill att boken ska ta slut, det är ett gott betyg och jag rekommenderar alla som gillar deckare att läsa boken.

Isabel bor i ett hus i London med sin man och barn. En dag omkommer mannen och det medför att Isabel blir tvungen att sälja bostaden och flytta med barnen. Isabel ärver ett hus, ”Spanska huset” och dit flyttar de. Dessvärre är det ingen som tagit hand om huset på många år och mycket måste renoveras. Grannen Matt erbjuder sig att göra jobbet. Renoveringen kostar massor med pengar och Isabel får svårt att betala. Tiden går och det visar sig att Matt inte bara har rent mjöl i påsen...

Detta var dessvärre inte en bok i min smak, boken grep inte tag i mig. Jag hade svårt att hänga med i svängarna och jag undrade ofta vem av personerna som det handlade om när jag läste.

Jag älskar att gå på teater. Att få uppleva skådespelet i samma rum som det utspelas i är något väldigt speciellt. Har man turen att dessutom sitta nära scenen så har man ju möjlighet att se ansiktsuttrycken på skådespelarna också vilket bidrar med ännu mer känslor och starkare upplevelse av skådespelet. Det blir en helt annan känsla än att se något på en skärm.

Jag tycker verkligen om att promenera. Det gör gott för själen. Under promenaden får jag inte bara frisk luft och naturupplevelser utan även en stund av skonsam träning. Dessutom upplever jag att det är ett väldigt effektivt sätt att rensa tankarna på.

Offermakaren börjar med att ett lik hittas i en skidlift. Sedan går berättelsen i ett rasande tempo.

Daniel är polis och nybliven pappa. Han jobbar mer än någonsin och det dåliga samvetet för att inte finnas där för sin sambo och dotter gnager.

Hanna som nyligen blivit av med sitt jobb som polis i Stockholm och som blivit lämnad av sin sambo flyttar upp till hennes systers hus i Åre för att skingra tankarna.

Daniel och Hannas vägar korsas och Hanna blir erbjuden jobb som polis i Åre. Tillsammans arbetar de för att lyckas lösa mordfallet.

Jag tycker om Viveca Stens sätt att skriva. Det är korta kapitel, handlingen går fort fram och varje kapitel slutar på ett sätt att jag som läsare bara måste läsa ett kapitel till för att se vad som händer härnäst. Jag tycker även om att huvudpersonerna i boken får ta plats, att jag får lära känna dem och jag vill veta hur det ska gå för dem i nästa bok.