Adina Mildek

Ganska segt att komma in i denna tegelsten på nästan 600 sidor men den utvecklas och blir bättre och bättre så jag tycker den är läsvärd. Parallella tidslinjer och historien sträcker sig över 100 år. Kan tycka att nutidshistorien är lite seg och lam och att det bitvis är lite onödigt mycket beskrivningar som inte tillför storyn så mycket, men på det stora hela en bra bok! 4-.

Spännande krigsbok med parallella storylines, varav en utspelas i nutid (2009) och en under andra världskriget och ockupationen av Paris. En gripande bok om hur otroligt stark moderskärlek kan vara, och hur viktigt det är att gå vidare efter fruktansvärda trauman. Historien nystas upp på ett spännande sätt och jag har svårt att lägga boken ifrån mig. Språket flyter på bra och är nyanserat men inte överdrivet beskrivande.

En ung amerikansk modell åker till Europa för att vara krigskorrespondent och fotograf under andra världskriget. Boken handlar om vad hon får uppleva under krigsåren. För mig tar det en stund att komma in i boken, tycker språket är lite för beskrivande och att den är allmänt seg. Men efter ett tag släpper det och blir mer intressant. Nutidshistorien som beskrivs parallellt känns sådär. Lite krystad men ändå välbehövlig för att boken ska få ett bra slut. Boken ligger runt 3+/4- större delen av tiden men när jag läst slutkommentarerna från författaren och inser att den är baserad på en verklig person, Lee Miller, och dessutom ser en dokumentär om henne inser jag hur skickligt skriven den är. Hon har fått med många aspekter från hennes spännande liv. Så slutbetyget blir ändå 4. Läsvärd, om än inte den bästa krigsbok jag läst.

Boken träffar mig som en box i magen. Man vill läsa vidare och se hur relationsdramat utvecklas och man hoppas hela tiden på det bästa. Att Åsa ska ändra beteendemönster och kunna ha en bra relation med sin son och hans familj. Trots att hon upprepade gånger ber om ursäkt så är mönstret detsamma. Gränslöst. Komplicerat. Och hennes motvilja mot svärdottern lyser igenom, vilket får dem att ta avstånd från henne för att markera var de står. Herngren beskriver de komplicerade familjerelationerna på ett mycket trovärdigt sätt och det är lätt att relatera till känslorna. Man får mestadels följa Åsa (svärmoderns) synvinkel men korta avsnitt även sonens och svärdotterns. Hade jag fått önska hade jag gärna sett att det varvades mer så man fick läsa saker mer ur deras synvinkel. Nu blir svärmodern ”offret” och de andra får inte försvara sig för läsarna. Slutet är inte som jag förväntat mig och gör mig ganska besviken, men det är ändå en väldigt läsvärd bok.

Feelgood som även bjuder på lite djup. Lättläst men tänkvärd bok om ett gäng som ska på matlagningskurs i Toscana men hamnar i Öregrund. Ganska förutsägbar men har ett språk som flyter på bra och är skämtsamt samtidigt som han berör djupa ämnen.

En obehaglig bok med verklighetsbaserad bakgrund. Grundstoryn utspelar sig på 1950-talet och handlar om en kvinna som blir gravid som ogift och som skickas till ett mödrahem för att föda sitt barn. Kvinnorna på hemmet får arbeta långa arbetsdagar med tungt arbete och blir hårt bestraffade. När barnen föds lämnas de bort för adoption mot mödrarnas vilja. I nutid hittar en journalist några brev från en av dessa kvinnor, och hon börjar nysta i historien om henne. En person försöker hämnas den här kvinnan, och boken utvecklas mer och mer till en mordhistoria/deckare där mord efter mord redovisas i detalj. Språket är väldigt beskrivande och den tar tid att läsa. Hade jag vetat hur obehaglig den hade varit hade jag inte läst den men nu ville man ändå läsa vidare och se hur det gick. Slutet var oväntat dåligt. Får 3-.

Ellen åker till stan för att ta reda på vad som har hänt med hennes syster Isa som gift sig och flyttat bort från gården. I stan börjar hon arbeta på ett pensionat och blir samtidigt upplockad av en lärarinna som privatundervisar henne för att hon ska kunna studera på universitetet. Den här har fått så fina recensioner av många men för mig föll den platt. Jag tycker inte alls om huvudpersonen, tycker hon känns barnslig och naiv. Det känns som att boken vill för mycket men lyckas inte. Den tar upp om kvinnors rättigheter i början på 1900-talet och det hade kunnat bli så bra för temat är intressant, men utförandet är sämre.
Betyg: 2+

Maryam kommer till Sverige med sina föräldrar och sin storebror Mani eftersom det är krig i hennes hemland Iran. Maryams mormor får inte följa med till det nya landet, vilket Maryam är väldigt ledsen över då hon och hennes mormor stod varandra mycket nära. Författaren beskriver målande hur Maryam ligger bredvid mormor och kramar henne hela natten innan de ska åka. Hon vet inte själv då att de ska fly till ett annat land, men känner det på mormor att det är något som inte stämmer. Som vuxen kan man förstå den känslan och jag märker att jag påverkas när jag läser.
I Sverige vägrar Maryam lära sig svenska. Hon vill inte lära sig ett språk som inte mormor kan. Hon träffar en jättefin kompis, Ida, som lär sig att förstå vad Maryam säger när hon pratar persiska istället. Ända tills Maryam till slut får prata med mormor, som förklarar att hon gärna vill lära sig lite svenska så hon kan tacka Ida för att hon är en bra kompis.
Boken är väldigt välskriven och jag som vuxen tilltalas av den trots att det är en barn/ungdomsbok. Den tar upp djupa ämnen såsom att behöva lämna sitt land och sina släktingar, rasism, mobbning i skolan och mycket annat. Den lämnar mig påverkad och jag ser fram emot att läsa den för min dotter när hon blir lite äldre. Ser även fram emot fler böcker om Maryam.

Del 2 i serien om Mitfordsystrarna, även denna ett mordmysterium som ska lösas. En kvinna blir anklagad för ett mord och Louisa Cannon, huvudpersonen, ska försöka hjälpa till att rentvå henne.
Denna är precis som dess föregångare i serien inte särskilt lik Downton Abbey trots att den blir jämförd med den eftersom den utspelar sig under 1920-talets London. Ändå är det snäppet bättre än del 1, men inte mycket.

Boken utspelar sig i 1920-talets London, och påstås vara lik Downton Abbey i genren eftersom det är Julian Fellowes släkting som skrivit denna, varför mina förhoppningar var höga. Jag har dock svårt att se likheterna och finner mig väldigt besviken. Boken handlar om ett mord som sker på ett tåg och där vår huvudperson, Louisa Cannon, blir involverad i att lösa det.
Det är en ganska slätstruken historia som lämnar mig utan större intryck.