Johanna Lahtinen

Disa jobbar som ekonom i Stockholm. Hon känner sig åsidosatt i sitt arbete och ensam på fritiden. Då en nyanställd på företaget värderas högre är måttet rågat för Disa. Hon säger upp sig, säljer sin lägenhet och köper en gård vid sjön Sommen.

Disa bestämmer sig för att starta en Bed & Breakfast för att få allting att få allting att gå runt men det visar sig vara svårare än hon först trott. Hon tvingas kliva långt utanför sin comfort- zone och få hjälp av sin tjusiga bondegranne som bland annat hjälper henne på en älgsafari med att imitera en älgtjur.

Vi får träffa vännen som Disa känt i flere år och som alltid verkat perfekt. Så perfekt att hon inte kan diska eftersom hon är så rädd att bryta en nagel. Plötsligt dyker hon upp på gården hos Disa. Vad gör hon här? Hur mår hon egentligen? Vad är det för hemlighet hon går och bär på?
Och mamma. Och pappa. De som alltid varit så lyckliga? Eller?

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Det blir till och med bättre. Mycket bättre.

Då Bodils mamma dör i en överdos blir pappa Arto ensam med henne. Pappa är föredetta missbrukare och har levt i en spiral som innehållit, förutom missbruket, våld och stölder. Vi får följa Bodils sorg och rädsla ifall pappa också skall lämna henne.

Vi följer Arto som vill göra allt för sin älskade dotter men hela tiden balanserar på den sköra tråden som riskerar att ta honom tillbaka till den onda spiralen och därmed förlora allt som håller honom kärast om hjärtat- dottern Bodil.

Arto är en person som jag gillade från början. Trots att han är långt ifrån perfekt verkar han så himla hjärtegod och empatisk. Jag kan se honom framför mig.

Det är en RIKTIGT bra bpk. En väldigt känslostark berättelse som kryper under skinnet. Denna skall du läsa i höst.