Johanna

Ångrar att jag väntade så länge med att se den här filmen - en riktigt bra film! Det är en film som fångar in alla känslor, från chock och förfäran till glädje och hopp. Personporträtten är komplexa och fint gestaltade. Rekommenderar alla att se den.

Tara växer upp i Idaho vid foten av berget de kallar Indianprinsessan. När snön smälter dyker hon upp, viskandes att våren snart är här. I den mormonska familjen är berget och dess historia allt som är värt att veta. Det ska därför dröja 17 år tills Tara går i skolan för första gången. Ett svek hennes far aldrig kommer förlåta.

Tara Westover har i sin enastående självbiografi funnit den perfekta balansen mellan berättande och reflektion. Trots en uppväxt kantad av våld och utanförskap lyckas hon förhålla sig osentimental till sin berättelse. En kärna i boken ligger i den snåriga resan från att Tara dyrkar sin far till att sakta börja ifrågasätta honom. Jag som läsare genomgår också någon form av resa. Från att faderns irrationella beslut fyller mig med frustation, till att mot slutet känna ett litet uns av förståelse. En trolig förklaring på varför han var som han var. Det finns mycket att säga om den här boken men jag föreslår – nej insisterar - att ni läser den här otroliga berättelsen.