Louise

Rosemary växte upp i en stor och lycklig familj med sin bror Lowell och sin syster Fern. Som barn pratade hon oavbrutet men nu, när Rosemary börjat på universitetet pratar hon knappt alls. Minst av allt om, och med, sin familj.

Jag läste boken i min bokklubb och tyckte att det var en ny och annorlunda läsupplevelse. Boken bjuder på en ganska stor överraskning och det är omöjligt att veta vad som ska hända härnäst!

Tyvärr upplevde jag att karaktärerna var lite platta och hade därför svårt att lära känna och sympatisera med dem. Trots det tyckte vi att det var en läsvärd bok och kan varmt rekommendera den till de som gillar skönlitterära böcker med fokus på mänskligt beteende och psykoslogi.

I Nazibruden får vi följa Anna-Lenas väg in i den innersta kretsen i den svenska nynazistiska rörelsen. Tyvärr är hennes historia ganska stolpig och saknar röd tråd, självinsikt och framför allt blicken i den slutna värld som boken lovar.

Jag såg fram emot att läsa om Anna-Lenas erfarenheter av vit-makt-spelningar och Ku Klux Klan, hur hon hamnade i den innersta kretsen men också hur hon tog sig ut. Istället fick jag känslan av att allting bara råkade hända för Anna-Lena, hon råkade hamna i nazikretsar och hon råkade också gå ur. Å ena sidan umgicks hon med nazister eftersom hon var naiv och inte visste bättre. Alla kan väl tatuera in ett hakkors på kul bara? Å andra sidan såg hon ner på nazisterna och stod utanför deras värld, förstod de inte att de var dumma och hade fel?

Trots en missad chans till en unik och nnande berättelse kan boken ändå vara läsvärd. Den visar hur lätt en person kan dras in i hatet och sjunka ännu djupare i samband med isolation och fysisk och psykisk ohälsa.

Om du gillade Älskade terrorist gillar du nog även denna bok!