Boktanten Anette

Obehagligt verklig!
Det finns bra kriminalromaner och det finns bra debutanter. Ibland sammanfaller de båda och det blir en bra kriminalromandebut.

Inge ond man är något av det bästa jag läst på länge. Den är oerhört välskriven och helt omöjlig att sluta läsa. Stundtals är den både obehaglig, grym och brutal men jag känner ändå hur värmen och kärleken till en annan människa ligger under ytan genom hela boken.

Leif Appelgrens språk är mångfasetterat och berörande. Flera scener är jobbiga att läsa och samtidigt som jag skulle behöva en paus manar intrigen mig hela tiden framåt. Det är ingen "spännande" bok i den bemärkelsen att man jagar en mördare, utan mer en bok som väcker tankar om vad som är rätt och vad som är fel. Detta är absolut en bok för dig som gillar verklighetstrogna kriminalromaner.
- Visa kortare text

Fartfylld bladvändare!
Ibland när jag får böcker skrivna av författare som jag inte läst något av tidigare googlar jag runt lite för att se vad personen har skrivit och vad läsare har tyckt om böckerna. Här dök det upp många positiva ord, frågan är om jag kommer att känna samma sak?

På djupt vatten har en spännande och skickligt berättad intrig med detaljerade miljö- och personskildringar. Det är bra driv utan att det för den skull känns forcerat. Detta är den andra delen i Trachelltrilogin. Det står visserligen att den är fristående och även om tidigare händelser till viss del förklaras tror jag att det hade varit en ännu bättre läsupplevelse om jag hade läst första delen innan.

Ellinor Wessel har ett väldigt bra språk och boken är lättläst, mycket tack vare de korta kapitlen. Hon har valt några högaktuella ämnen att skriva om som t.ex. organiserad brottslighet som stöds av högt uppsatta politiker, samt om nättroll som gör vad de kan för att plantera rykten och falska nyheter.
- Visa kortare text

En riktig bladvändare!
Jag tycker mysdeckare är en underskattad genre. De påminner lite om feelgood men ändå inte. Och lite om deckare men ändå inte. Det blir en härlig mix av det bästa.

Midsommarblot är en välskriven, lättläst och fängslande story. Den skapar ett enormt lässug och det känns nästan som om sidorna vänder sig själv medan jag läser. Intrigen drivs hela tiden framåt, dels genom de korta kapitlen och dels genom att det växlar mellan nutid med Niklas och dåtid med hästhandlaren.

Med Midsommarblot visa Ewa Klingberg att hon bemästrar mysdeckargenren minst lika bra som feelgood. Med en härlig blandning av humor, spänning och fina miljöskildringar har hon lagt grunden för en ny serie som jag gärna vill fortsätta följa.

En tankeväckande apokalyps!
I april var jag med på ett digitalt boksamtal hos Albert Bonniers Förlag. De pratade bl.a. om denna och jag tyckte den lät spännande så jag bad om att få läsa den.

Amanda, Clay och deras två barn har hyrt ett lyxigt hus på Long Island utanför New York. De njuter av lugnet, tystnaden och av att bara vara. Sent en kväll knackar det på dörren och utanför står Ruth och G.H. Ett äldre par som påstår sig äga huset och att de flytt dit eftersom hela New York har blivit strömlöst. Internet, mobiler och TV har slutat fungera. Vad är det egentligen som pågår? Kan de lita på varandra?

Lämna världen bakom dig är en lågmäld och dyster historia. Den börjar ganska svagt, de lullar runt i det ensligt belägna huset och det händer inte så mycket. Men efterhand som tiden går byggs spänningen upp och de sista 50 sidorna är riktigt bra.

Rumaan Alam har ett lite annorlunda sätt att skriva. Medan saker händer, utan att karaktärerna förstår varför, berättar han anledningen för oss läsare. Han är bra på att förmedla såväl tankar som känslor och man känner tydligt av spänningarna mellan de olika familjerna.

Spännande och mycket välskriven bladvändare!
Jag formligen älskade de två tidigare böckerna i Mörkö-serien och hade således höga krav på den tredje. Frågan är om jag blev besviken?

Nej, det blev jag inte. Höstmorden håller precis samma höga klass som dess två föregångare. Det är en spännande och underhållande bok med högt tempo, som en katt- och råttalek som inte går att sluta läsa. Även denna boken har en hel del oväntade vändningar och twister som gör att man aldrig riktigt slappnar av.

Samuel Karlsson har ett fantastiskt och nyanserat språk och han får till mycket bra mordscener utan att skriva en massa om blod och trasiga kroppar, vilket många läsare uppskattar. Kriminalinspektör Jessica Jackson är en färgstark och intressant kvinna och jag tycker om att han låter henne ta mer och mer plats. Miljöskildringarna är väldigt bra och bortsett från alla morden så verkar Mörkö vara en trevlig ö.

Känslofylld, vacker och sorglig!
Vissa böcker har ett högt tempo och man kan läsa dem lite sådär i förbifarten. Andra böcker är lite långsammare och kräver mer uppmärksamhet. Detta är en sån bok.

Dina färger var blå är en bok som kräver närvaro. Närvaro, tid och engagemang. Att du som läsare är villig att offra din tid på den. Och om du gör det så får du mycket tillbaka. Jag känner igen mig själv i så många frågor, tankar och känslor och stundtals blir det en ganska jobbig läsning. Men den ger mig även styrka och svar.

Marcus Jarl skriver vackert och målande, nästan lite poetiskt. Intrigen smyger sig fram, tassande på tå som för att inte störa. Långsamt ger den dig möjlighet att ta in känslorna. I början upplevde jag Lina som en väldigt egoistisk person men efterhand som jag läste ökade min förståelse för henne beteende. Om du är i rätt mood är detta en underbar bok.

Detta var den spark jag behövde!
Den gemensamma nämnaren när det gäller träning och dieter är nog "Jag börjar imorgon". Problemet är bara att detta imorgon aldrig verkar infinna sig.

Den enkla vägen till träningsvana riktar sig till dig som vill komma igång med träning, oavsett om man, som jag, har tränat mycket innan, eller om man är helt ovan vid träning. Det finns några olika typer av träningsprogram, både för gymmet, hemmaträning och konditionsträning, med tydliga bilder och steg-för-steginstruktioner. Boken handlar inte om att du ska lägga flera timmar om dagen utan det räcker med 2-3 en-timmespass i veckan för att det ska ge ett väldigt positivt resultat.

Johan Arnerlind hjälper dig att ställa rätt frågor till dig själv om varför du vill träna, vad du vill få ut av din träning och ger dig även verktygen för att hålla kvar motivationen till att fortsätta träna. Han förklarar på ett väldigt pedagogiskt sätt vad som händer i kroppen när man tränar, vilka hälsofördelar det ger.

De senaste tre åren har jag enbart kört rehabträning och har haft svårt att hitta tillbaka till det träningssug som jag hade innan min olycka. Men nu har jag kört Johans program under ca tre månader och känner hur suget sakta men säkert kommer tillbaka.
- Visa kortare text

Underhållande, spännande och oförutsägbar!
Jag har läst de båda tidigare böckerna om Henrietta Rollins och Hannah Fors och älskade dem. Så jag hoppades att denna skulle hålla samma höga klass.

Fadern är en bok full av överraskningar och intrigen är allt annat än förutsägbar. När man tror sig veta vad som ska hända svänger handlingen tvärt. Den är lättläst med bra driv och innan jag vet ordet av har jag läst ut den.

Pia Kask är en mästare på att blanda det råa och känslokalla med humor och värme. Hon har ett mångfasetterat sätt att beskriva såväl blodiga avrättningar som karaktärernas känsloyttringar. Hon är helt klart en av mina svenska favoritförfattare i genren. Jag hade älskat att få se böckerna som en miniserie på TV.
- Visa kortare text

Gripande och tragiska människoöden!
Omslaget på boken tilltalar mig, det ger en känsla av mystik och otillgänglighet. Och det visade sig stämma ganska bra.

På en stenstrand på Kamtjatkahalvön i nordöstra Ryssland leker de två systrarna Aljona och Sofia för sig själva. En främmande man erbjuder systrarna, elva och åtta år, skjuts hem. Sedan försvinner de spårlöst. Polisutredningen blir lång och leder ingenstans. Brottet går som ett eko genom det lilla sammansvetsade samhället och kvinnorna lever med en ny sorts rädsla och en känsla av förlust.

Försvinnande värld är nästan som en novellsamling. Varje kapitel, som sträcker sig över en månad, är som en egen liten berättelse. Vi får följa olika kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund. En del är vita ryssar och en del är från de olika ursprungsfolk som finns på halvön. Jag upplevde boken som lite rörig och svårläst, mycket p.g.a. alla ryska namn och smeknamn och jag återvända flera gånger till persongalleriet i början av boken.

Julia Phillips har bott på Kamtjatkahalvön vilket märks dels på de fina miljöbeskrivningarna och dels på alla de olika levnadsskildringarna. Hon har lyckats att väva in både kvinnors utsatthet och att Rysslands ursprungsbefolkning värderas lägre än vita ryssars. Dessa delar vägde upp en annars seg och lite händelselös bok.

Tragisk och tankeväckande!
Vem drömmer inte om den stora lottovinsten, den med tiotals miljoner? Men hade livet varit bättre om man hade obegränsat med pengar? Hade man varit lyckligare?

Leif Ström driver en väldigt framgångsrik fond och gör allt som står i hans makt för att få in ytterligare miljoner. Hans fru Inga-Lill kämpar för att skapa mening i sitt liv, ett liv som bestäms av Leif. Deras son Eric kämpar för att duga och få ett godkännande av sin pappa. Erics kompis Amanda försöker, precis som Eric, att förstå föräldrarnas fixering vid pengar. Amandas pappa Puddy försöker nämligen förtvivlat få ihop pengar för att kunna investera i Leifs fond.

Röda siffror väcker många tankar kring vad som är viktigt i livet. Självklart spelar pengar en väldigt stor roll, samhället är ju uppbyggt så. Men när pengar blir viktigare än familjen då känner i alla fall jag att något är fel. Boken har ett lättsamt språk och det är bra driv, så trots att det är nästan 500 sidor känns det aldrig jobbigt att läsa.

Genom att vi får se de fyra personerna uppleva samma händelser fast med olika ögon, har David Armini skapat en nyanserad story. Persongestaltningarna är väl utförda och jag känner mer för vissa karaktärer än andra.